Datainsamlingsmetoder i teorin och praktiskt genomförande

Med utgångspunkten i en utvärderande forskningsansats används, enligt (Andersson &

Borgbrant, (1998), med fördel datainsamlingsmetoder i form av såväl enkäter och intervjuer, som kvantitativa och kvalitativa data (se figur 3.1.). Patel & Davidsson (2003) instämmer i

uppfattningen om att en fallstudie ofta använder sig av flera olika datainsamlingsmetoder, för att få en så fyllig bild av det aktuella fallet som möjligt.

Den här studien sammanfaller väl med ovanstående i fråga om datainsamlingens diversitet. För att få en så rik och heltäckande kartläggning som möjligt av fallföretagets materialhantering genom byggprocessen, har den empiriska datainsamlingen utförts genom flera olika metoder.

Det här gäller särskilt under den första undersökningsomgången, då utgångspunkten var okänd i större utsträckning än vid den andra undersökningsomgången. I tabell 3.2 sammanfattas de datainsamlingsmetoder som använts.

Tabell 3 2. Sammanfattning av de datainsamlingsmetoder som använts i studien.

Datainsamlingsmetoder

Typ Källa 2010 2014

Observationer Fabrik 1 st -

Montageplats 2 st -

Intervjuer Platschef (montageledare) 2 st 1 st

Hantverkare/montörer 6 st 1 st

Arbetsledare fabrik 2 st -

Emballering och packning 1 st -

Säljavdelning 1 st 1 st

Projektering 1 st 1 st

Inköp 1 st 1 st

Kalkyl/tidplanering 1 st 1 st

Produktion (driftledare, projektledare) 2 st 1 st

Insamling av övrigt Plocklistor/kompletteringar Ja -

material Lastningslistor Ja -

Utlastningslistor Ja -

Materialberedningslistor Ja -

Litteraturstudie Böcker, rapporter, artiklar och utredningar, tidigare utförda studier vid Moelven, elektroniska källor.

Ja Ja

De tre första kategorierna i tabellen, observationer, intervjuer och insamling av övrigt material, är det som ligger till grund för den här studiens empiri. För övrig metod och teori har materialet inhämtats från litteraturstudier av tryckt facklitteratur, vetenskapliga rapporter och elektroniska källor. Nedan följer en redogörelse för var och en av de datainsamlingsmetoder som använts i den här studien.

3.2.1 Observationer vid platsbesök

När det gäller observationer som datainsamlingsmetoden görs det huvudsakliga valet mellan öppna och dolda observationer (Holme & Solvang, 1997). Vid öppna observationer är de observerade deltagarna införstådda med att de studeras och har accepterat observatören. Det här bygger på att det finns en tillit från de observerades sida. Vid dolda observationer känner inte

deltagarna till att de är föremål för observationer, antingen för att ingen direkt kontakt tas, eller för att observatören interagerar med gruppen utifrån förespeglingen att hen tillhör gruppen och så att säga gör observationerna inifrån. Det sistnämnda tillvägagångssättet kräver ofta lång

förberedelsetid för att observatören ska lyckas ta sig in i gruppen. Dolda observationer kan dessutom innebära problem av etisk natur.

Under observationerna som ingick i den här studien var observationerna öppna. Valet var enkelt, då det var det enda praktiskt genomförbara alternativet. De observerade deltagarnas tillit eller acceptansen vanns främst tack vare de personer jag gjorde platsbesöken tillsammans med, Erik Söderholm och John Meiling. De hade redan en etablerad relation med många personer på företaget och forskningsprojektet de arbetade inom var sanktionerat av företagsledningen. Som en del av den grupp som utförde platsbesöken accepterades jag och det arbete jag utförde utan ifrågasättanden.

Vid platsbesöken som under 2010 genomfördes på fabriken och montageplatser gjordes främst visuella observerades av hur material förvarades och hanterades. Vid platsbesöken utfördes även några av intervjuerna, av hantverkare, arbetsledare, arbetsledare och montageledare. Intervjun som datainsamlingsmetod behandlas närmare i kommande avsnitt. Observationerna utgjorde inte den huvudsakliga datainsamlingsmetoden, men fungerade som ett viktigt stöd vid analysen av övriga insamlade data. Dessutom utgjorde platsbesöken och observationerna en bra förberedelse inför planeringen och utförandet av intervjuerna, vilket sammanfaller med Patel & Davidssons (2003) rekommendationer för hur den kvalitativa intervjun kan förberedas.

3.2.2 Intervju som datainsamlingsmetod

När det kommer till forskningsintervjun som datainsamlingsmetod finns det ett antal olika begreppspar som anger ytterligheter i fråga om målsättning med och utformning av intervjun.

Starrin & Renck delar in forskningsintervjuerna i två huvudsakliga typer; kvalitativa och kvantitativa intervjuer (Svensson & Starrin, 1996). Den kvalitativa intervjun används för att upptäcka, kartlägga och utforska nya eller relativt okända företeelser och egenskaper, medan den kvantitativa intervjun i större utsträckning syftar till att undersöka ett mer eller mindre känt fenomen djupare, genom att kvantifiera eller se samband mellan på förhand identifierade företeelser. Det här stämmer väl överens med den angivna distinktionen mellan kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga metoder som togs upp tidigare i det här kapitlet.

Karaktären hos forskningsfrågorna i den här studien, med syfte att kartlägga fallföretagets arbetssätt och utvärdera dess utvecklingsstrategi, gjorde att valet föll på kvalitativa

intervjumetoder.

Forskningsintervjuns struktureringsgrad och standardiseringsgrad är två aspekter att ta i

beaktande, när det gäller intervjun som datainsamlingsmetod. Struktureringsgraden avser hur fritt frågorna kan tolkas och vilka svar som är möjliga. En strukturerad intervju innehåller frågor med förutbestämda svarsalternativ, medan en ostrukturerad intervju lämnar maximalt utrymme för intervjuobjektet att formulera egna svar (Patel & Davidsson, 2003). Standardiseringsgraden avser frågornas utformning och inbördes ordning. En standardiserad intervju innehåller förutbestämda frågor, som ställs i en viss ordning, medan frågorna i en intervju med låg standardiseringsgrad formuleras under intervjun, i den ordning som är lämpar sig bäst i situationen (Patel & Davidsson, 2003). Den kvalitativa intervjun använder sig sällan av

standardiserade frågeformulär, för att undvika för stor styrning från forskarens sida (Holme &

Solvang, 1997).

I den här studien var intervjuerna helt ostrukturerade. Det fanns med andra ord inga förutbestämda svarsalternativ på de frågor som ställdes.

När det kommer till standardiseringsgrad skiljde sig struktureringsgraden åt något mellan de två datainsamlingsomgångarna. Under den första datainsamlingsomgången, 2010, var intervjuernas syfte att fånga upp en så bred och nyanserad bild som möjligt. Under den andra

datainsamlingsomgången, 2014, fanns det redan ett underlag i och med resultatet från den första datainsamlingsomgången och kartläggningen handlade i det läget till stor del om att fastställa läget i relation till utgångsläget, det vill säga att kartlägga förändringarna som skett sedan 2010.

Detta i syfte att kunna utvärdera Lean som förbättringsstrategi. Med anledning av ovanstående var intervjuernas struktureringsgrad särskilt låg i den första datainsamlingsomgången, för att få en något högre struktureringsgrad inför den andra datainsamlingsomgången.

Enligt Starrin & Renck (Svensson & Starrin, 1996) uppfattas intervjuaren i den kvalitativa intervjutraditionen som medskapare till intervjuns resultat. Intervjusituationen vid den

ostrukturerade, kvalitativa intervjun, innebär en interaktion mellan intervjuare och intervjuobjekt, där man som forskare måste vara medveten om att man har inverkan på intervjuobjektet och därmed också resultatet av datainsamlingen. Det här bör has i åtanke såväl vid genomförandet av intervjuerna, som vid bearbetning och analys av insamlade data.

3.2.3. Intervjuernas genomförande

För att täcka in fallföretagets hela byggprocess intervjuades nyckelpersoner för varje funktion och avdelning längs hela byggprocessen. Datainsamlingen är vidare indelad i två omgångar, en som utfördes under våren 2010 och en som utfördes hösten 2014, vilket ger tidsperspektivet i utvärderingen av Lean som förbättringsstrategi över tid.

Den första datainsamlingsomgången utfördes i anslutning till platsbesöken som gjordes vid den tillverkande enheten i Sandsjöfors samt vid montageplatserna för projekten Tegeludden och Vinthundsgatan i Stockholm. Den tillverkande enheten i Sandsjöfors besöktes vid två olika tillfällen, första gången i början av april 2010 och den andra gången i mitten av maj samma år.

Inför den första, inledande intervjuomgången 2010 formulerades bara tre, ostrukturerade frågor:

1. Vilka arbetsuppgifter har du som (säljare/projektör/inköpare/platschef…)?

2. Vilka problem upplever du i ditt arbete?

3. Har du några idéer eller förslag för att lösa dessa problem?

De här tre frågorna ställdes inte som raka frågor utan utgjorde snarare teman som intervjun rörde sig kring. Intervjuerna styrdes alltså i väldigt liten grad av mig som intervjuare, och tilläts i stället att ta riktning utifrån vad som framkom. När den första intervjufrågan besvarades påbörjades arbetet med att, tillsammans med intervjuobjekten, upprätta processkartor för huvudprocesserna inom byggprocessen, upphandlingsprocessen, projekteringsprocessen, inköpsprocessen,

produktionsprocessen i fabrik och montageprocessen. Processkartorna är en schematisk

beskrivning av de aktiviteter som är viktiga för materialhanteringen i respektive huvudprocess.

Resultaten för aktiviteterna, i form av exempelvis materiallistor och tidplaner, markeras också i

processkartorna. Arbetet med att upprätta processkartor beskrivs utförligare längre fram i det här kapitlet, under avsnitt 3.3.1 Nulägesanalys.

Under den andra datainsamlingsomgången fanns inte möjlighet att utföra intervjuerna på plats i Sandsjöfors. I stället genomfördes intervjuerna via telefon. Nyckelpersonerna för samma funktioner och avdelningar som under 2010 kontaktades, och i första hand söktes även samma personer som intervjuades under föregående undersökningsomgång. De flesta personer som intervjuades under den här andra omgången intervjuades även 2010.

Den första kontakten med intervjuobjekten togs i syfte att återupprätta kontakten och boka in en tid för intervju. I det här skedet skickads även en presentation av mig och den här studien, samt en redogörelse för vad intervjufrågorna skulle behandla, via e-mail. Till det mailet bifogades även processkartorna som upprättats 2010, för respektive funktion, för att förbereda intervjuobjekten inför intervjutillfället.

Inför intervjuerna 2014 förbereddes följande punkter inför intervjuerna:

1. Inledning och avstämning av det allmänna läget (”Hur går det för Moelven i Sandsjöfors?”)

2. Gemensam genomgång av processkartorna från 2010, där förändringar noteras.

3. Fråga: Vilka problem upplever du som (säljare/projektör/driftchef/platschef etc.) i ditt arbete? Har du några idéer på lösningar?

4. Fråga: Vilka Lean-verktyg använder du/ni?

5. Uppföljning av de problem som fångades upp vid intervjuerna 2010. (Vilka problem kvarstår? Vad har förändrats? Hur?).

De tre första punkterna motsvarar punkterna i den första datainsamlingsomgången.

Den fjärde punkten lades till i syfte att ta reda på vilka Lean-verktyg som införts och hur de använts, för att kunna bestämma deras roll i de förändringar som ägt rum.

Inför den femte punkten hade jag förberett listor som sammanställde de problem som identifierats för respektive funktion eller avdelning under datainsamlingsomgången 2010. Dessa listor gicks igenom med representanterna för respektive avdelning eller funktion, för att fånga upp vilka problem som kvarstod sedan 2010, vilka som åtgärdats, och vad intervjuobjektet ansåg ligga bakom förändringen.

Tidsåtgången för telefonintervjuerna hade uppskattas till ungefär 30-45 minuter, men tog längre tid, ca 1-1,5 timme, tack vare intervjuobjektens engagemang och angelägenhet att ge uttömmande svar på frågorna.

En av målsättningarna vid de inledande kontakterna var att skapa ett förtroende som skulle underlätta det fortsatta arbetet. Jag ville skapa en avslappnad atmosfär och en upplevelse av ett personligt samtal, med utrymme för fria associationer och möjligheter att uppge såväl problem och svårigheter, som tankar och idéer på möjliga lösningar. Intervjuerna flöt väldigt lätt, både 2010 och 2014, vilket delvis kan bero på att intervjuobjekten sedan tidigare har erfarenhet av att bli intervjuade kring och reflektera över sitt arbete.

Under alla intervjuer fördes minnesanteckningar, som renskrevs snarast efter genomförd intervju, senast samma kväll som intervjun genomförts. I samband med renskrivningen nedtecknades även mina egna tankar och idéer, som uppkommit under eller efter intervjuerna.

3.2.4 Insamling av övrigt material

Utöver observationer och intervjuer samlades även en hel del annat material in. Inför

platsbesöken utfördes studiebesök vid andra företag som riktat in sig på industrialiserat byggande och vid tillverkningsindustrier som anammat en Lean produktionsfilosofi. Hos ett av företagen inom industriell träbyggnad utfördes en liten mätning, för att kontrollera hur stor del av

kompletteringarna på montageplatsen som var oplanerade. Den visade på att fem av sju

kompletteringar möjligen hade kunnat utföras redan i fabrikerna, vilket tolkades som att det fanns förbättringspotential på det området. Det här var något som fanns i åtanke vid observationer och intervjuer under platsbesöken hos Moelven.

Vid platsbesöken hos Moelven samlades en stor mängd material in i form av olika listor och planer; packningslistor, utlastningslistor, materialspecar, med mera. De här listorna och planerna spelar en nyckelroll i företagets materialhantering. Den här typen av material skulle kunna användas för att göra kvantitativa mätningar, men det har inte utförts under den här studien.

Under en tidigare undersökning av Moelvens projekteringsprocess, utförd av ITid Tarinfo AB, skapades bland annat i schematiska flödesscheman, som visade aktiviteterna i företagets olika funktioner, vilka datorstöd som användes, samt vad aktiviteterna resluterade i, i form av

dokument eller handlingar (se exempel Bilaga 1). Dessa flödesscheman erhölls i form av Visio-filer. Flödesscheman användes som stöd under förberedelserna för de första intervjuerna, då den här studiens kartläggning av Moelvens materialhantering genom byggprocess påbörjades.

3.2.5 Litteraturstudie

Svensson & Starrin (1996) för en diskussion kring litteraturstudiens roll och omfattning i forskningsprocessen. Litteraturstudier krävs för att inhämta nödvändiga förkunskaper inför studiens genomförande. Litteraturstudien hjälper även forskaren att sätta sin studie i ett vetenskapligt sammanhang, att inhämta den kunskap som krävs för att kunna föra ett högre resonemang och att kunna tolka sina resultat mot tidigare genomförda forskningsinsatser.

Litteraturstudien är också till för att forskaren ska se vad som redan gjorts på området i syfte att slippa uppfinna hjulet på nytt. En risk med alltför överdrivna litteraturstudier är dock att

forskaren blir låst vid tidigare tolkningar inte vågar tänka utanför ramarna, eller gör sina tolkningar utifrån förutfattade meningar. De avslutar sitt resonemang med att föreslå att det kanske är den kritiska hållningen som är avgörande. Min slutsats är att den kritiska hållningen bör finnas med både vid inhämtandet av kunskap, under litteraturstudien, och i det analyserande och teoribildande forskningsarbetet.

Litteraturstudien har baserat sig på böcker, artiklar, rapporter och utredningar inom

ämnesområdena som krävts för studiens innehåll och genomförande. Ämnena har främst varit industriellt byggande, byggprocessen, Toyota Production System, Lean Production,

vetenskapsteori, kvalitets-, förbättrings- och förändringsarbete, IT-stöd i byggandet och rapportskrivning.

Litteraturstudien har utgjort en kontinuerlig process genom hela studiens genomförande. Den första delen i litteraturstudien genomfördes inför den första datainsamlingsomgången, för att inhämta nödvändiga förkunskaper. Sedan har litteraturstudien fortsatt med fördjupning inom ämnesområdena för studiens teoretiska referensram samt inom vetenskapsteori för att underbygga bearbetning och analys av det empiriska materialet. I kommande kapitel redogörs för vilka

analysmetoder som använts i studien.

3.3 Analysmetoder

I analysen läggs empirin mot den teoretiska referensramen. Det här avsnittet beskriver de

analysmetoder som används i studien: nulägesanalys, Ishikawadiagram och kvalitativ textanalys.

I samband med beskrivningen av metoderna redogörs även för hur metoderna tillämpas i den här studien.

3.3.1. Nulägesanalys

Nulägesanalysen är en analysmetod som ofta används för att fastställa utgångsläget för

exempelvis ett företag. Hur en nulägesanalys läggs upp och genomförs beror på vad som studeras och i vilket syfte. Ett vanligt verktyg i nulägesanalysen är SWOT-analysen, som är ett verktyg för att kartlägga företagets interna och externa hot och möjligheter. Nulägesanalysen i den här

studien använder sig inte av SWOT-analysen som verktyg, utan koncentrerar sig främst på att beskriva och problematisera fallföretagets interna nuläge avseende materialhanteringen.

Nulägesanalysen sker mot studiens teoretiska referensram, Lean och industriellt byggande, som de presenterats under kapitel 2 Teoretisk referensram, och utförs i följande steg:

1. Upprättande av processkartor för byggprocessens huvudprocesser: upphandling, projektering, inköp, produktion och montage. Processkartorna redovisas i kapitel 4.

Empiri.

2. Nulägesbeskrivning av huvudprocesserna, redovisas i form av beskrivande text. I kapitel 4. Empiri.

3. Problematisering av nuläget, genom textbearbetning av nulägesbeskrivningen, vilket resulterar i avsnittet Empiribaserade problem, som redovisas i början av kapitel 5. Analys.