Förslag till fortsatt arbete

För Moelvens finns det möjligheter till fortsätt arbete genom fler och djupare analyser av materialet i den här studien. Ishikawadiagrammet kan ges andra huvudrubriker och de identifierade problemen kan struktureras om eller delas in i olika orsaksnivåer. Ett annat förslag är att välja ut ett problemområde som analyseras djupare, exempelvis med hjälp av analysmetoden 5Varför?. Om några år kan ytterligare en uppföljning göras, med en ny nulägesanalys och jämförelse mot de problem som identifierats för 2014. Ett sätt att mäta byggprocessen kvalitativt är att bestämma industrialiseringsgraden med hjälp av

Lessings (2006) analysverktyg. Fortsatt arbete av det här slaget ger ännu ett

utvärderingsverktyg samt en indikation på vilka delar man bör koncentrera resurserna på i sitt fortsatta förbättringsarbete.

Egentligen utgör varje identifierat problem möjligheter till fortsatt arbete, men det finns några områden som jag själv tycker står ut lite extra och har stor förbättringspotential. Det första området är inköpsprocessen, där antalet identifierade problem faktiskt ökade från 2010 till 2014. Det ökade antalet problem och det faktum att problem i inköpsprocessen ger allvarliga konsekvenser för materialhanteringen nedströms i byggprocessen, gör att inköpsprocessen är ett intressant område för utökad analys och riktade förbättringsåtgärder. Källan till problemen som identifierats i inköpsprocessen ägs inte bara av inköpsprocessen, utan har till stor del sin källa på andra ställen i eller utanför organisationen, eller i andra delar av byggprocessen.

Hittas källan till problemen finns mycket att vinna, i inköpsprocessen, men framförallt i produktions- och montageprocessen.

Det andra området med förbättringspotential är produktionsprocessen i fabrik. De förestående förändringarna i fabrikslayouten skapar helt nya möjligheter till mätning och uppföljning. Jag hoppas det här tillfället tas för att skapa effektivare mätmetoder för produktionsprocessen, att man arbetar på att takta in produktionsflödet och stärker TPS-husets första grundpelare, Just-In-Time. En klok människa sa en gång ”Man får det man mäter”. Därför måste först

målbilden bestämmas, innan nyckeltal och mätverktyg väljs ut för att styra mot det uppställda målet. Något som inte utförts i den här studien, men som skulle kunna ge värdefull

information för det fortsatta utvecklingsarbetet, är att utföra värdeflödesanalyser i både produktionsprocessen och övriga huvudprocesser, för att ta reda på vilka aktiviteter som är direkt värdeskapande, vilka som är indirekt värdeskapande och vilka som inte skapar något värde alls och därmed innebär ett rent slöseri.

Det tredje området handlar om svårigheterna med att stänga kundval i tid, som även torde vara ett problem som återfinns hos fler företag inom det industriella byggandet. Den del av problemet som grundar sig på hur skrivningarna i standardavtalen är formulerade borde gå att lösa. För det industriella byggandet är därför ett förslag till fortsatt arbete att titta på hur skrivningarna i standardavtalen skulle kunna anpassas till den industriella byggprocessens snabba förlopp.

Något som också skulle kunna analyseras ytterligare är förhållandet mellan maximerad förtillverkningsgrad och det som jag kallar hundraprocentig färdigställandegrad. Det

industrialiserade byggandets mål formulerat som ”maximerad förtillverkningsgrad” är otydlig (jfr Lessing, 2006). Förtillverkning i för hög grad innebär att montagepersonalen måste utföra rivning och omarbete på montageplatsen. En för låg förtillverkningsgrad innebär en rad negativa konsekvenser: tappad kontroll i tillverkningsprocessen, en ökad mängd material som ska transporteras till och hanteras inom montageplatsen och en ökad arbetsbörda för

montagepersonalen för att nämna några. En förtillverkningsgrad som inte upprätthålls enligt plan ger samma negativa konsekvenser som en låg förtillverkningsgrad, samt att det dessutom ger platsledningen en omöjlig uppgift när det kommer till projektplanering och -styrning. I stället är det viktig att hitta rätt förtillverkningsgrad tidigt i projektet, och sedan se till att den planerade förtillverkningsgraden verkligen hålls. Hur rätt förtillverkningsgrad ska bestämmas, och sedan genomförs och upprätthålls på bästa sätt, är något som skulle kunna studeras

ytterligare och formuleras.

Med detta lämnar jag med varm hand över stafettpinnen till Moelven och deras nästa Do-fas i utvecklingsarbetet, samt till övriga hugade forskare inom områdena materialhantering,

industriellt byggande och Lean.

REFERENSLISTA

Adler, Peter och Thiberg, Sven. (2005). Bygga industrialiserat. Svensk Byggtjänst, Stockholm. ISBN 9789173330855.

Andersson, Niclas och Borgbrant, Jan. (1998). Byggforskning – processer och vetenskaplighet. Forskningsrapport 1998:11, Luleå Tekniska Universitet, Luleå.

Holme, Idar Magne och Solvang, Bernt Krohn, m.fl. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2 uppl. Studentlitteratur, Lund. ISBN 91-44-00211-4.

Höök, Matilda. (2008). Lean Culture in Inustrialized Housing – a study of Timber Volume Element Prefabrication. Rapport 2008:21, Luleå Tekniska Universitet, Luleå.

Johnsson, Helena; Persson, Stefan; Malmgren, Linus; Tarandi, Väiniö och Bremme, Jesper.

(2006). IT-stöd för industriellt byggande i trä. Teknisk rapport 2006:19, Luleå Tekniska Universitet, Luleå.

Liker, Jeffrey. (2004). The Toyota Way. 14 Management Principles from the World’s Greatest Manufacturer. McGraw-Hill, New York, USA. ISBN 0071392319.

Meiling, John. (2010). Continuous Improvement and Experience Feedback in off-site Construction. Luleå Tekniska Universitet, Luleå. ISBN: 978-91-7439-180-0

Ohno, Taiichi. (1988.) Toyota Production System – Beyond Large-Scale Production.

Productivity Press, Cambridge, Massachusetts, USA. ISBN 0915299143.

Patel, Runa & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. 3. uppl.

Studentlitteratur, Lund.. ISBN 91-44-02288-3

Petersson, Per; Johansson, Ola; Broman, Martin; Blücher, Dan; Alsterman, Henrik. (2009).

Lean: gör avvikelser till framgång. Part Development, Bromma. ISBN 9789163327964.

Saukkoriipi, Lasse; Josephson, Per-Erik. (2005). Slöseri i byggprojekt. Behov av förändrat synsätt. FoU-Väst Rapport 0507. Sveriges Byggindustrier, Göteborg.

Stehn, Lars; Rask, Lars-Olov; Nygren, Ingemar och Östman, Birgit. (2008). Byggandet av flervåningshus i trä. Luleå Tekniska Universitet, Luleå.

Svensk Standard SIS (Swedish Standards Institute). (1998). Byggritningar - Beteckningssystem - Del 1. SIS Förlag AB, Stockholm. SS-EN ISO 4157-1:1998.

Svensson, Per-Gunnar och Starrin, Bengt. Kvalitativa studier i teori och praktik.

Studentlitteratur, Lund. ISBN 91-44-39851-4.

Söderholm, Erik. (2010). Applicability of Continuous Improvements in Industrialised

Construction Design Process. Luleå Tekniska Universitet, Luleå. ISBN 978-91-7439-086-5.

Womack, James; Jones, Daniel och Roos, Daniel. (1990). The Machine that Changed the World. Rawson Associates, New York, USA. ISBN 978-0743299794.

Ögård, Leif och Gallstad, Ivan. (1999). Total inre effektivitet, hur projektarbete leder till ökad snabbhet, flexibilitet och effektivitet, Konsultförlaget, Uppsala. ISBN 9170051720.