Listor i materialhanteringen 2014

Moelven arbetar med samma typer av listor som för fyra år sedan (se avsnitt 4.2.7 Listor i materialhanteringen 2010).

Redan i materialberedningslistorna i Visma sorteras materialet så att rätt material ska hamna i rätt modul. Invändigt och utvändigt material märks på olika sätt i listorna och både indelning och anvisningar kan se olika ut från projekt till projekt. Processteget i sig, det vill säga att listorna märks med anvisningar, återkommer däremot i alla projekt. Det som fortfarande inte har någon heltäckande lösning är hanteringen av skrymmande material eller stora kvantiteter av material och utrustning, som inte kan packas i modulerna på ett rationellt sätt. Det här löses på olika sätt från projekt till projekt.

Något som gjorts till rutin sedan 2010 och nu verkar vara ett standardiserat förfarande, är att platscheferna går in i de beredda listorna i Visma och gör märkningar och hänvisningar. Det här gäller allt material, både utvändigt och invändigt för plock och komplettering, men framförallt för lastningslistan (även kallad montagemateriallista och montageplan). Tidigare utfördes det här processteget bara i undantagsfall, särskilt för utvändigt material, och hängde på individuellt initiativtagande från platscheferna. Att processteget gjorts till en fast rutin innebär att listornas potential som informationsbärare och planeringsverktyg utnyttjas i mycket högre grad än tidigare.

Listorna delas upp enligt produktionsetapperna i tidplanen och platschefen skriver in anvisningar för när och vart materialposterna ska levereras. Det här arbetssättet uppskattas av både inköpare och montagepersonal. Enligt platscheferna finns det även en fungerande dialog med personalen som sköter packning och lastning. Om något i listorna eller anvisningarna verkar konstigt vid packning och lastning tar personalen vid fabriken

kontakt med ansvarig platschef och kontrollerar uppgifterna. Även inköparen, med insikt i hur enhetens produktion fungerar, brukar skriva in kommentarer och hänvisningar till hjälp för tillverknings- och montagepersonalen.

Vissa problem kvarstår avseende listorna.

Fortfarande förekommer det att ändringar av listan inte förs in direkt i Visma, exempelvis

kompletteringar av plocklistorna vid plock och emballering, med risk att en felaktig version av listan distribueras till Montage. Problemorsaken

anges främst vara tidsbrist. Det sker dock en viss dubbelbokföring av listorna i de fall personalen skriver ut listor att föra anteckningar och kommentarer i, innan ändringarna förs in i Visma.

Materialtabeller för stommaterial och övrigt material upprättas, som tidigare, i

projekteringsprocessen och lämnas över till inköpsprocessen för beredning och inköp.

Inköpsplanering och inköp utförs med hjälp av materialspecarna för stommaterial, tillsammans med övriga listor.

Tolkning

Det är bra att tillgängligheten till Visma gjorts tillgängligt genom datorstationer ute på fabriksgolvet. Det skulle kunna göras ännu mer tillgängligt, exempelvis genom handdatorer som då helt får ersätta pappersversionen och eventuell dubbelbokföring listans kompletteringar.

Underlagen för upprättande av listor kommer ofta sent från upphandlings- och projekteringsprocessen. När listorna upprättats ligger de tillgängliga i Visma, på den

gemensamma servern, och alla som använder dem kan göra anteckningar, kommentarer och hänvisningar, till hjälp för senare skeden och aktörer i byggprocessen. I figurerna som visar hur listorna upprättas och används markeras aktuell lista med

Materialspec och materialberedningslista

Upprättandet av materialspecar och materialberedningslistor går till på samma sätt som 2010.

Figur 4.22 visar en processkarta över hur materialspecar och materialberedningslistor upprättas och används 2014 (jämför motsvarande processkarta för 2010, figur 4.11). Genom märkningar och anvisningar i materialspecarna, anges vilka artiklar som ska direkt till montage, vad som ska in i produktion, samt var, vilken modul eller på vilket våningsplan, det ska läggas in för montage på montageplatsen.

Plocklista

Idag hanteras sällan ofullständiga listor, utan i princip alla kompletteringar och kommentarer som tillkommer på listans väg från projektering, via inköp, till produktion och montage, läggs in direkt i Visma. Längs linan läggs material för kompletteringar in vid arbetsstationerna av Bygg, VS och El. Vid slutstationen på produktionslinan sker fortfarande en genomgång och syn av modulen och monterat material, samt material för planerade kompletteringar läggs in. Skillnaden från 2010 är att alla kommentarer och anvisningar som görs i produktion skrivs in direkt i Visma på datorstationerna som finns uppställda på fabriksgolvet. På det sättet är det alltid den senaste versionen av varje lista som ligger tillgänglig på servern och kan plockas ut vid behov.

Processkartan för plocklistans skapande och användande återfinns i figur 4.23 nedan.

Lastningslista

Utöver de benämningar som anges i avsnitt 4.2.7. Listor i materialhanteringen 2010 har lastningslistan fått ytterligare en benämning sedan 2010: Montagemateriallista.

Utifrån den montageplanering som gjorts med hjälp av APD-plan, tidplaner och övriga listor, skapas lastningslistan och montageplanen (figur 4.24). Tillsammans utgör lastningslistan och montageplanen detaljplaneringen för leveranserna av färdiga moduler till montageplatsen.

Planeringens detaljeringsgrad är hög och leveranserna planeras så de ska anlända inom några minuter från angivet klockslag.

Framtagning av ritning

Materialtabell(skapas i CAD) Ritningar (i CAD)

Export till Excel och plotning av listor + ritning Mängdning Materialspecförs manuellt in i Visma av beredare Övriga listorInköpsplanering och inköp Produktionsplanerinoch produktionMATERIALSPEC & MATERIALBERED-NINGSLISTA

(objektsspecifikt material) Platschefen skriver in kommentarer och hänvisningar i materialspec och övriga listor, för att styra när, vart och hur materialleveranserna till montageplatsen ska ske.

Figur 4.22. Processkiss över skapande och användande av Materialspecar 2014.

Skapa plocklista iVisma Inköpkontrolleraratt allt material ärbeställt. Överlämning av lista till produktion Invändigt material läggs in i moduler och plocklistankompletterasdirekt i Visma.

Packning av utvändigt material

Kompletterande beställning Emballering

PLOCKLISTAUTVÄNDIGT MATERIAL Beställning av material PLOCKLISTAINVÄNDIGT MATERIAL KOMPLETTERADPLOCKLISTAINVÄNDIGT MATERIAL

Lastning ochtransport till montageplats

Leverans till fabrikLeverans till montageplats rialet i sorteras i listan, så erial hamnar i dul. Utförs av p i samarbete Produktion ochtage.

LASTNINGSLISTA & MONTAGEPLAN

Plocklista utvändigt material Lastning av moduler ochpaket med utvändigt material Transport till montageplats Montageplanering APD-plan

Tidplaner

Platschefen skriver in kommentarer och hänvisningar i materialspec och övriga listor, för att styra när, vart och hur materialleveranserna till montageplatsen ska ske.

Figur 4.24. Processkarta över Lastningslistans framtagande och användning 2014.

5. ANALYS

I enlighet med den holistiska grundsynen i en Lean produktionsfilosofi utgår det här arbetet från byggprocessen som helhet, dyker ned i detaljerna, för att sedan komma tillbaka till helheten igen.

Genom hela studien har filosofin varit, att de problem som identifieras kan orsakas av något annat, någon annanstans i helheten. Utifrån den filosofin har det empiriska materialet bearbetats med valda analysmetoder. Kapitel 3. Metod, redogör för analysmetoderna och deras tillämpning i den här studien.

Analyskapitlet börjar med avsnittet Empiribaserade problem, där resultaten av de tre stegen i nulägesanalysen för 2010 respektive 2014 presenteras.

Därefter följer avsnittet Teoribaserad problemanalys, som behandlar problembilden sedd genom teoretiska glasögon. Här fortsätter analysen med kategorisering och visualisering av de

empiribaserade problemen, med hjälp av Ishikawadiagram, följd av en diskussion kring

förändringarna i problembilden, från 2010 till 2014, knuten till den teoretiska referensramen och då främst det första benet, industriellt byggande.

Kapitlet avslutas med avsnittet Analys av Lean som förbättringsstrategi. Här analyseras vilken roll Lean har haft i fallföretagets förbättringsarbete. I det här avsnittet ligger tyngdpunkten i den teoretiska referensramens andra ben: Lean.

De två första avsnitten, Empiribaserade problem och Teoribaserad problemanalys besvarar, tillsammans med empirikapitlets processkartor och nulägesbeskrivningar, de två första forskningsfrågorna. Det tredje och sista avsnittet, Analys av Lean som förbättringsstrategi, besvarar studiens tredje forskningsfråga.