Dataprogram som alternativt läromedel

För att få svar på frågeställningarna skapade jag ett dataprogram som behandlar ämnet geografi utifrån Microsoft Power Point modell (se bilaga 1). Tankarna bakom programmet var att undersöka om eleverna tillägnar sig kunskap kring energi och miljö och sambanden däremellan med hjälp av datorn som alternativt läromedel. I teoridelen framställdes ”litteraturens” syn på datorns värde i samband med undervisning (se kap. 2.3.).

I det följande beskrivs anledningar till varför jag valde att göra ett eget program istället för att använda ett redan existerande. För det första så har de flesta pedagogiska program inom ämnet geografi som jag granskade var program som behandlar kartan genom traditionell ”peka ut rätt stad” – modell. Jag ville inte använda mig utav denna typ av program utan ville göra ett program som skulle kunna ge en djupare kunskap. Å andra sidan finns det idag en mångfald av dataprogram som kan användas inom skolans verksamhet i ämnet geografi (se även kapitel 2.3.6).

Av de program som beskrivs i kapitel 2.3.6. är ”Globetrotter” och ”Energi och Miljö” två program som enligt min åsikt ligger för högt i förståelsenivå för de elever som jag genomför undersökningen med samt att programmen inte var praktiskt tillgängligt för mig. På grund av dessa två aspekter valde jag att inte använda dessa program som datainsamlingsmetod. De tre

olika mer spelbaserade dataprogrammen som beskrivs i kapitel 2.3.6. valde jag inte att använda som datainsamlingsmetod därför att eleven måste ta lång tid på sig för att komma in i spelen samt att förstå dess innehåll. Detta skulle vara enligt min åsikt en olämplig förutsättning för att kunna besvara mina frågeställningar (se kap 1.3).

I det följande beskrivs i mer detalj hur mitt program är uppbyggt och vilka tankar jag hade bakom programmet. Min tanke bakom programmet var att skapa en bra programvara vars användningsmöjligheter står i överensstämmelse med läroplanerna och en svensk kunskapssyn (se även kap. 2.2.). Jag ville sätta elevens inlärning i centrum och att det skulle vara eleven som var den aktive och att det är han/hon som löser problemen i programmet. Eleven skulle även själv följa programmets instruktion med läraren, i detta fall jag, som handledare. I kursplanen för geografi (Skolverket, 2000) under rubriken ”Mål att sträva mot” står det enligt följande:

Skolan skall i sin undervisning i geografi sträva efter att eleven

- ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan […],

- utvecklar kunskaper om de naturgivna processer som på

såväl kort som lång sikt formar och förändrar naturlandskapet, ser människans påverkan på dessa processer och värderar dess konsekvenser,

- utvecklar […] insikter om hur landskapet fungerar som resurs […].

Vidare står det i ämnets syfte att eleven skall ”utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. […] Syftet är också att utveckla förmågan att se samband, sammanhang och helheter vad gäller överlevnad, resursanvändning och miljöpåverkan och förmågan att uppfatta möjligheter och bedöma konsekvenser av olika handlingsalternativ” (Skolverket, 2000).

Jag ville genom ett program blanda och kombinera aspekter om energi och miljö på ett meningsfullt sätt. Därför använde jag i min undersökning ett eget tillverkat program där jag kunde kombinera dessa aspekter men samtidigt forma ett enkelt och användbart alternativt läromedel som olika elever kunde arbeta med. Jag ville med programmet ta hänsyn till de olika sinneskanalerna och de olika intelligenserna (se även kap. 2.1.) samt försöka ta med så många olika kunskapsformer (se även kap. 1.4.) som möjligt.

Lindh tar i sin bok (1997) upp olika aspekter för att ett undervisningsprogram skall vara användarvänligt (se kap 2.3.). Dessa aspekter togs i akt och programmet utformades bland annat kring dessa. En aspekt är att programmen skulle innehålla tydliga bilder och omväxlande ljud. Denna aspekt togs i akt i mitt program eftersom det enligt min åsikt stimulerar de olika sinneskanalerna. I Figur 1 nedan syns det exempelvis tydligt och förenklat vad bilden vill berätta om hur vattenkraftverket fungerar i praktiken samt att det finns text som eleven kan läsa och lyssna på samtidigt.

Figur 1: En del av dataprogrammet, där ljud, bild och läsning ingår

Alla bilder i programmet är i färg och är naturtrogna just för att eleven skulle få en förståelse av informationen. Texterna har olika storlekar beroende på om det är rubrik, informationstext eller hänvisningar, men alla har en tillräcklig storlek för att eleven skulle kunna läsa det utan svårighet samtidigt som jag ville ha ett textinnehåll som gör det så förståeligt som möjligt för eleven. Programmet skulle heller inte ha för mycket text på varje sida för att på så sätt förhindra att eleven skulle bli omotiverad och att elevens koncentration minskar. Därför är varje bildserie anpassad i den utsträckningen så att eleven själv kunde läsa och inte fastna för

Här ser du på bilden hur vattnet trycks in under betongmuren.

Vattnet som strömmar in kommer från en högre nivå till en lägre och därför

får vattnet en kraft. Vattnets kraft gör att turbinen (motor) börjar att snurra.

Turbinen driver en generator som förvandlar energin till elektriciteten.

Betongmur

Turbin (motor)

svåra ord, begrepp eller för lång text. Vid de så kallade ”gissa rätt” övningarna fick eleven direkt respons vid fel eller rätt svar som är enligt Lindh (1997) en viktig del i användarvänligheten. Eleven kunde själv välja när han/hon vill fortsätta i programmet, det vill säga programmet är inget automatiserat system där eleven endast hade viss tid på sig utan eleven kunde arbeta i sitt eget tempo, både när det gäller läsning, ljud och bilder.

Dataprogrammets innehåll består av att redovisa olika energislag och hur dessa är i samspel med naturen, visa på Sveriges energianvändning utifrån vilka energikällor som används mest samt hur denna energianvändning påverkar miljön. Programmet inleds med att eleven fick en introduktion i vad programmet kommer att behandla. Programmet fortsattes med att eleverna fick lära sig om begreppet energi ifrån elevens perspektiv och i vad eleven fick sin egen energi ifrån för att inledningsvis göra detta begrepp förståeligt för eleven. Programmet övergår sedan till att berätta om jordklotets energikällor. Förklarandet av olika energikällor görs genom berättelser berättade av jordklotet. Detta gjordes för att eleven skulle få en förståelse och inlevelse för att alla energikällor inte är bra för miljön. Genom hela programmets gång finns det en koppling till miljön. Jag ville därför ta med både förnyelsebara och icke-förnyelsebara energikällor för att visa på miljöns påverkan i valet av energikälla. Energikällorna som behandlas i programmet är sol, vind, vatten, kärnkraft och olja. Varje energikälladel avslutas med en form av interaktivt test (”gissa rätt”) för att se om eleven har förstått delar av innehållet och för att bibehålla elevens motivation (se bilaga 2, ”gissa rätt”). Vid fel svar bekräftas detta genom text och ljud och eleven går sedan tillbaka till samma fråga och får försöka svara på nytt. Belöningen för rätt svar består av en ljudfil i form av applåder. För en repetition finns moment av sammanfattningar. Ljud, läsning och bilder är ett ständigt kommande medium i programmet. Dessa tre aspekter blandas på olika sätt, till exempel blandas ibland ljud och läsning, i vissa fall ljud och bild etc. Jag ville inte förmedla för mycket fakta genom programmet utan ville vara på en lagom faktanivå. Detta anses vara viktigt eftersom det enligt mig finns en risk att eleven förlorar sin motivation när för mycket fakta presenteras. Programmets tidsram var något väldigt betydelsefullt i min planering av programmet med tanke på koncentrationsnivåer och en tillräcklig bas för kunskapsinhämtning gällande denna årskursnivå. Med inräkning av ”gissa rätt” uppgifterna, tiden för läsningen och bildberättandet skall programmet ta ungefär 15-20 minuter att genomföra.

Genom det rutsystem som sattes upp i programmet ville jag skapa en tydligare översikt om energikällorna (se Figur 2).

Figur 2: Exempel på rutsystem i dataprogrammet

När eleven studerar rutorna blir detaljerna tydligare men eleven får också ett sammanhang och en övergripande bild över energikällorna samt vad som kommer att hända härnäst. Tillsammans med en ljudfil skapar rutsystemet en förståelse för hur programmet är uppbyggt och gör det lätt och tydligt att förstå och följa. Jag anser att detta arbetssätt dessutom ökar det självständiga arbetet. Genom rörelserna i bilderna bibehålls även koncentrationen och programmet blir mer lustfyllt för eleven enligt min åsikt. Samtidigt lär sig eleven lättare genom bilderna (det visuella) i programmet vilket också påpekas i kapitlet om teoretisk bakgrund (kap. 2.). Genom programmet ville jag även att olika sinneskanaler skulle vara inblandade för att bibehålla koncentrationen (se även Gardner, 1993, kap. 2.1.) som speglas i programmet genom de olika ljudfilerna, berättandet, självständiga läsningen, bilder i rörelse och ej i rörelse. Rörelsernas betydelse i bilderna påpekas av Lindh (1997) (se även kap. 2.3.5.).

Genom att i programmet låta eleven tro att det är jordklotet som berättar och ger frågor för eleven, ökar identifieringen med jorden enligt min åsikt och väcker därmed ett större intresse för ämnet (se även kap. 2.3.) samtidigt som eleven får en personlig relation till jordklotet.

Olika energikällor som

ni i Sverige använder

Sol

Vatten

Kärnkraft

Tryck nu på de olika rutorna en och en för

att få mer information om varje energikälla!

Börja med sol!

Olja

Vind

I programmet integrerades de olika kunskapsformerna (se även kap. 1.4). Bland annat anser jag att en förtrogenhet kunde skapas genom att eleven får del av jordklotets perspektiv genom olika sinneskanaler. Därmed kunde en identifiering, personlig relation och ett intresse med jordklotet bildas. Vikten av att göra resultaten synliga för eleven togs i akt så att de hela tiden kunde känna att de lyckades med arbetsuppgiften. Att successivt uppmuntra eleven genom programmets uppbyggnad så att eleven ständigt lyckades har varit ledstjärnan i programkonstruktionen.