Procedur för observation

Under den tid då varje elev arbetade med programmet observerade jag eleven utifrån en mall (se bilaga 3). För att inte störa eleven när han/hon arbetade på grund av observationen används svarsalternativen enligt beskrivningen i kap. 3.1.2. Detta underlättade och förminskade själva ifyllnaden av observationen samt störde enligt min åsikt inte elevens arbete med dataprogrammet i samma utsträckning som anteckningar. Platsen där jag observerade varje elev var strax bredvid med anledning att jag ville skapa en så naturlig situation och arbetsrelation till eleven som möjligt. Att sitta bakom eleven anser jag kunde påverka elevens koncentration och därmed elevens arbete med dataprogrammet.

3.4. Reliabilitet

Reliabiliteten tar hänsyn till noggrannheten av genomförningen av undersökningen. Desto högre reliabilitet som uppnås i en undersökning, desto tillförlitligare är arbetet och desto lättare är det att reproducera resultaten (Johansson & Svedner, 2001).

I mitt program har det tagits hänsyn till reliabiliteten genom att få flera olika gensvar (feedback) utifrån ett forskande perspektiv på programmet som även kan beskrivas som ”inter-rater reliabilitet” (Hayes, 2000, s. 181). Desto mer dessa olika perspektiv överensstämmer om en speciell metod, ju mer tillförlitligt är metoden, ”it is possible to see how closely their decisions connect” (Hayes, 2000, s. 181). För att ta hänsyn till detta intervjuades två specialpedagoger (se bilaga 5) för att få olika feedback på dataprogrammets kvalitet, det vill säga om det kan förmedla kunskap inom ämnet geografi. Ett annat syfte med intervjuerna är att se vad de intervjuade tyckte om programmet och vad de intervjuade anser eleverna i så fall har lärt sig vilket har samband med den andra frågeställningen (se kap. 1.3.).

I den konkreta utformningen av intervjuerna anses det vara viktigt att det finns utrymme för innehållsrika svar (Johansson & Svedner, 2001) samt att kunna enligt min åsikt utvärdera intervjuerna på ett tillförlitligt sätt. För att kunna utvärdera på detta sätt krävs enligt min åsikt en strukturerad intervju där det finns möjlighet att använda en strukturerad intervjuguide. Intervjun begränsas till tio frågor men ska ge möjlighet till öppna följdfrågor för att ge möjligheten att få mycket innehållsrika och uttömmande svar. För att strukturera intervjuguiden används konkreta svarsalternativ (med inspiration av Lindh, 1997) vid fem frågor. Många frågeord (som exempelvis vad, varför) tas med i frågorna för att utesluta ja / nej – svar. Jag är medveten om att det inte kan uteslutas en subjektiv tolkning trots mycket struktur i intervjuguiden, men att använda en sådan kvantitativ guide håller enligt min åsikt subjektiviteten låg i intervjuerna och höjer därmed reliabiliteten av min undersökning.

Urvalet av respondenter för min intervju var två specialpedagoger som arbetar och använder dagligen datorn i sin undervisning. Jag kontaktade dessa två pedagoger och frågade dem om de kunde tänka sig att vara med i en intervju kring datorn i skolans verksamhet och ge bedömningar av mitt eget dataprogram. Tidpunkten bestämdes i anslutning till den dag då jag första gången skulle dela ut enkäten till eleverna och eleverna skulle arbeta med mitt dataprogram. Intervjuerna med specialpedagogerna skedde enskilt en och en. Tanken från början var att jag först skulle intervjua den ena specialpedagogen och därefter den andra, dock spelade andra faktorer in såsom tidsbrist hos pedagogerna och därför fick den andra intervjun vänta till veckan därpå. Vid intervjutillfällena använder jag mig, naturligtvis med de intervjuades medgivande, av en bandspelare. Beslutet att använda bandspelare vid intervju är som Johansson & Svedner (2001) också beskriver det viktigt för att kunna förstå vad som sägs i intervjun och att t.ex. pauseringar, tonfall och avbrutna meningar kan förbises när man

endast antecknar svaren. Detta kan lätt ske även om jag i min intervju också använder mig av frågor som är bestämda i förväg med fasta svarsalternativ. Samtidigt finns det andra fördelar med att använda en bandspelare såsom att all muntlig information som sägs i intervjun finns väl dokumenterad för utvärderingen och som referensmaterial. Det som kan ses som en nackdel vid användandet av bandspelare är att den intervjuade kan svara på annat sätt och kan bli osäkrare än vad personen hade varit utan en bandspelare, men eftersom frågorna behandlar ett tema som de intervjuade har erfarenhet av och använder dagligen i sin undervisning bedömde jag denna osäkerhet som en marginell risk. Jag började med att låta den intervjuade få arbeta och gå igenom mitt dataprogram i sin egen takt, dels för att den intervjuade skulle få en klar och tydlig bild av mitt dataprogram och hur programmet är uppbyggt. Samtidigt bedöms det som viktigt att de intervjuade fick veta vilket innehåll programmet har. När den intervjuade kände sig redo och hade sett och frågat mig det han/hon ville kring programmet påbörjades intervjun med att jag meddelade att intervjun kommer att ungefär ta 5-10 minuter och frågade respondenten om han/hon kunde avvara denna tid. Platsen för den första intervjun var i respondentens egna klassrum för att få den intervjuade att känna trygghet inför intervjun. Samma procedur av intervjun skedde med den andra respondenten. Jag kommer att utvärdera intervjuerna tematiskt genom att skriva ner viktiga aspekter från bandspelarens inspelningar som är relevanta i förhållande till intervjuernas syften (se även kap. 4.3). Detta tillvägagångssätt stämmer överens med Johansson & Svedners (2001) beskrivning av textanalys där det är ”oftast bäst att inte göra långa referat av vad som kommit fram i texterna eller intervjuerna utan direkt presentera resultaten tematiskt”(s.70).

3.5. Etiska aspekter

I examensarbetet och speciellt vid datainsamlingen togs hänsyn till etiska aspekter som att inte avslöja elevernas och specialpedagogernas identitet. Detta påpekar även Johansson & Svedner (2001) som hävdar att detta förhållningssätt gentemot deltagarna visar respekt och även ökar motivationen att delta konstruktivt i undersökningen. Detta omvandlades i undersökningen genom att ge koder till elevernas och specialpedagogernas namn för att inte kunna få ledtrådar till deras identitet. De tre eleverna har därför fått följande fingerade namn: Anders, Benjamin och Christian och de intervjuade specialpedagogerna enligt följande: Gunilla och Ann-Sofie. Johansson & Svedner (2001) påpekar även betydelsen av att berätta om undersökningens syfte och metoder som följdes även i denna undersökning exempelvis genom att berätta om intervjuernas struktur, tid och innehåll och genom att berätta vad denna undersökning skall användas till, i detta fall för ett examensarbete.

Att förankra sin rättighet att genomföra en undersökning med barn i skolan säkerställdes bland annat genom instruktioner från Lärarutbildningen i Malmö. Föräldrarna till de berörda eleverna fick skriva under med sin namnteckning (se bilaga 6) att de godkände att deras barn var med i undersökningen som genomfördes, bland annat observationen. Dessutom gavs möjlighet till eleverna att alltid kunna fråga om undersökningen eller avbryta utan negativa konsekvenser. Samtidigt togs hänsyn till intervjupersonernas anonymitet genom att inte använda namn vid intervjuernas inspelning samt att ljudfilen raderas efter att ha haft sin funktion som referens vid examensarbetets bedömning.

4. Resultat

Det som kommer att redovisas i denna del av examensarbetet är resultaten från de tre enkättillfällena, observationen samt de två intervjuerna som genomfördes med två specialpedagoger. För att kunna redovisa resultaten, bearbetades de insamlade data genom att räkna ihop viktig data manuellt (enkät), sammanfatta och jämföra elevernas resultat med varandra. Resultaten redovisas delvis i tabeller och diagram med hjälp av Microsoft Word. Databearbetningen av intervjumaterialet skedde tematiskt (se även kap.3.3.).

Med tanke på att jag har genomfört en fallstudie kommer de undersökta fallen i det följande redovisas i tur och ordning, vilket också beskrivs av Johansson & Svedner (2001) som lämplig redovisningsform vid fallstudier. För att underlätta för läsaren beskrivs återigen här frågeställningarna som ligger till grund för detta examensarbete. Frågeställningarna är: i vilken utsträckning leder användningen av dataprogrammet till att elever förvärvar en ökad kunskap inom ämnet geografi, vilka kunskaper dessa är samt i vilken utsträckning kvarstannar elevernas förvärvade kunskaper efter en vecka?

4.1. Resultat av enkät

Jag kommer här att redovisa för hur eleverna har svarat vid de olika enkätstillfällena (enkät se bilaga 4) och ställa det i samband med frågeställningarna.

Först visas en tabell (tabell 2) som tydliggör hur många rätta svar eleverna hade i de olika enkättillfällena.

Enkättillfälle 1 2 3

Elev: Anders

Antalet rätta svar av 13 möjliga

2 6 7

Elev: Benjamin

Antalet rätta svar av 13 möjliga

6 7 6

Elev: Christian

Antalet rätta svar av 13 möjliga

6 7 7

Jag kommer i det följande redovisa mer i detalj hur svarsbeteendet förefaller för varje elev i förhållande till frågeställningarna.

Som det tydliggörs i tabell 2 så har eleven Anders ökat antalet rätta svar från enkättillfälle 1 till enkättillfälle 3. Anders svarade i det första enkättillfälle rätt på 2 frågor medan vid det andra tillfället hade antalet rätta svar ökat till 6 stycken, med andra ord en ökning från 15 % (2 st. rätta svar av 13) till 46 % (6 st. rätta svar av 13). Den sammanlagda ökningen i rätta svar är alltså 31 % från det tillfället innan Anders genomförde dataprogrammet till enkättillfället efter genomförningen av dataprogrammet. Därmed kan frågeställning 1 besvaras med att för eleven Anders så leder användningen av dataprogrammet i hög grad till att eleven förvärvar kunskap i ämnet geografi. I det följande beskrivs vilka svar som Anders svarade rätt vid det andra och det tredje enkättillfället, men som svarades fel i den första enkäten för att redogöra för vilka kunskaper som har ökat inom ämnet geografi genom användningen av dataprogrammet samt vilka kunskaper som har kvarstått en vecka efter det att Anders genomförde dataprogrammet. Han svarade vid fråga 3 fel vid det första enkättillfället, men svarade rätt vid de två andra tillfällena. Anders förvärvade med andra ord en kunskap i att det är energikällor som finns inuti jordklotet som vi i Sverige använder mest samtidigt som denne elevs kunskap kring detta kvarstod efter en vecka. Samma utveckling kan ses i fråga nummer 4. Anders har därmed även förvärvat en ökad kunskap i att det är genom bland annat solfångaren som vi kan använda solens energi för att få ström. Samma kunskapsutveckling ses återigen i fråga nummer 7. Han har därmed genom dataprogrammet ökat sin kunskap i att det är det farliga avfallet som är det negativa med kärnkraftsenergin. Vid fråga nummer 2 kan det visas att eleven har förvärvat en ökad kunskap i att vind är en energikälla men däremot att denna kunskap inte har kvarstått efter en vecka. Med andra ord har en ökad kunskap i alla fall utom en vid fråga 2 kvarstannat efter en vecka. Detta motsvarar 75 % av den ökade kunskapen. I tabell 3 sammanfattas svarsbeteendet av eleven Anders vid de tre enkättillfällena och tydliggör de frågor där en ökad kunskap kan konstateras.

Fråga → Enkät ↓ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 1 + - - - + - - - - - 2 + + + + - - + + - - - - - 3 + - + + - - + + + + - - -

Sammanfattningsvis kan det konstateras att eleven Anders har ökat sin kunskap inom delar av ämnet geografi och att denna kunskap delvis har stannat kvar efter en vecka, därmed kan frågeställning 1 och 3 besvaras med till viss del. Det beskrevs även ovan vilka kunskaper som har ökat vilket svarar på frågeställning 2.

Som det tydliggörs genom tabell 2 har eleven Benjamin en ökning i antalet rätta svar men samtidigt skiljer sig även de rätta svaren som denne elev har mellan de olika enkättillfällena vilket dock inte synliggörs i denna tabell. Benjamin svarade i det första enkättillfälle rätt på 6 frågor medan vid det andra tillfället hade antalet rätta svar ökat till 7 stycken, med andra ord en ökning från 46 % (6 st. rätta svar av 13) till 54 % (7 st. rätta svar av 13).

I det följande beskrivs vilka svar som Benjamin svarade rätt vid andra enkättillfället men som svarades fel i den första enkäten. Detta tyder på en ökning av kunskap från tillfället innan dataprogrammet genomfördes till tillfället efter det att han hade genomfört dataprogrammet även om det inte kan ses i det sammanlagda antalet rätta svar. Vid fråga nummer 3 svarade eleven fel vid det första mätningstillfället men rätt vid det andra mätningstillfället, men fel återigen vid det tredje vilket tyder på att eleven har förvärvat en kunskap kring de mest använda energikällorna i Sverige, men att denna kunskap inte har kvarstått efter en vecka. Samma utveckling kan ses vid fråga nummer 7 där svarade eleven fel vid första enkättillfället men rätt vid det andra enkättillfället men åter igen vid det tredje enkättillfället svarade fel. Detta tyder ändå på att Benjamin har förvärvat en kunskap i att det är det farliga avfallet som är det negativa med kärnkraftsenergin men att denna kunskap inte har kvarstått efter en vecka. Med andra ord är det vid två tillfällen där kunskapen har ökat men där dessa kunskaper inte har kvarstannat. Anledningen till att det ändå bara är en ökning i antalet rätta svar sammanlagt i jämförelsen mellan mätningstillfälle 1 och 2 är att eleven har svarat vid en fråga (vid fråga 2) rätt vid första enkättillfället men fel i det andra tillfället. Detta tydliggörs genom tabell 4.

Fråga → Enkät ↓ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 1 + + - - - + - + + - + 2 + - + - - - + + - + + - + 3 + + - - - + + + + - -

Sammanfattningsvis har eleven Benjamin ökat sin kunskap inom vissa delar av ämnet geografi. Vilka kunskaper som eleven har förvärvat beskrivs ovan. Därmed kan den första frågeställningen besvaras med att eleven har till viss del förvärvat kunskaper genom användningen av dataprogrammet. Däremot kan frågeställning 3 inte besvaras med samma svar eftersom denna förvärvade kunskap inte har kvarstannat efter en vecka hos eleven Benjamin.

Enligt tabell 2 har eleven Christian en ökning i antalet rätta svar. Christian svarade vid det första enkättillfället rätt på 6 st. frågor av 13 möjliga vilket motsvarar 46 %. Vid det andra enkättillfället svarade hon rätt på 7 st. frågor med andra ord en ökning till 54 %. Antalet rätta svar var även vid det tredje mätningstillfället 7 st. Därmed kan den första frågeställningen besvaras med till viss del även om ökningen är relativt liten. I det följande beskrivs vilka svar som Christian svarade rätt vid det andra enkättillfället men som svarades fel i den första samt vilka rätta svar som fanns även i det tredje enkättillfället. Vid fråga nummer 2 svarade han fel i den första enkäten men rätt i de två efterföljande. Detta tyder på att eleven fick genom dataprogrammet en kunskap i att vind är en energikälla men också att denna kunskap var kvar efter en vecka. Samma utveckling kan ses i fråga nummer 3 där eleven har förvärvat en ökad kunskap i att vi i Sverige använder mest energikällor som finns inuti jordklotet. Vid frågan nummer 10 har Christian svarat fel vid det första enkättillfället men rätt i det andra och sedan återigen fel i det tredje enkättillfället. Detta tyder på att eleven ökade sin kunskap i att vinden får sin kraft ifrån solen men att denna kunskap inte fanns kvar efter en vecka. Samma utveckling kan ses genom fråga nummer 13. Därav kan det tydas på att eleven fick en insikt i att vi människor bland annat kan använda mer energi som är kopplad till solen för att bli mer miljövänliga i vårt energitänkande. Med andra ord är det vid fyra tillfällen (se tabell 5) där kunskapen har ökat. Av dessa kunskaper har hälften kvarstannat efter en vecka med andra ord 50 %. Anledningen till att det ändå bara är en ökning i antalet rätta svar sammanlagt är att Christian har svarat vid tre frågor (vid fråga 5, 8 och 11) rätt vid första enkättillfället men fel i det andra tillfället. Detta tydliggörs genom tabell 5.

Fråga → Enkät ↓ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 1 + - - + + + - + - - + - - 2 + + + + - + - - - + - - + 3 + + + + - + - + - - + - -

Tabell 5. Redogörelse för eleven Christians svarsbeteende. Rätt = tecknet +. Fel = tecknet -.

Sammanfattningsvis har Christian ökat sin kunskap inom delar av ämnet geografi, vilket gör att den första frågeställningen kan besvaras med att användningen av dataprogrammet leder till att denna elev förvärvar kunskap, till en viss del, inom ämnet geografi. Vilka kunskaper som eleven har förvärvat beskrivs ovan. De kunskaper som eleven har förvärvat har till viss del också kvarstannat.

Som det visas i tabell 5 har Christian många rätt i början av enkäten (fråga 1-4) vid både det andra och tredje mätningstillfället. Detta kan även ses i eleven Anders svarsbeteende. Detta tyder på att de frågor som i enkäten är i början har dessa två elever förvärvat kunskaper om genom dataprogrammet medan de två elevernas svarsbeteenden längre fram i enkäten är mer olika varandra (se även i kap 5). Eleven Benjamin har ett mer olikt svarsbeteende i förhållande till de två andra eleverna.

I det följande redogörs för den sammanlagda tid det tog för varje elev att fylla i de olika enkäterna. Detta redogörs genom tabell 6.

Elev → Enkättillfälle ↓

Eleven Anders Eleven Benjamin Eleven Christian

1 7 min. & 20 sek. 6 min. & 30 sek. 3 min. & 45 sek. 2 7 min. & 45 sek. 6 min. & 10 sek. 4 min. & 15 sek. 3 10 min. & 20 sek. 6 min. & 5 sek. 3 min. & 30 sek. Tabell 6. Den sammanlagda tiden för eleverna att genomföra de olika enkäterna.

Som det tydliggörs i tabell 5 tar Anders mest tid i att besvara enkäten men som det har beskrivits ovan har också denne elev den största ökningen i tid i förhållande till de olika enkättillfällena. Eleven Benjamin har vid alla tre mätningstillfällena ungefär samma tid (6 minuter). Christian har i förhållande till de två andra eleverna besvarat enkäterna på en mindre tid.

Som det tydliggörs sammanfattningsvis i diagram 1 har de tre eleverna vid det andra och det tredje mätningstillfället ungefär samma antal rätta svar (mellan 6 och 7 st.).

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Anders Benjamin Christian

Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3

Diagram 1: Sammanställning av elevernas svarsbeteende vid olika mätningstillfällen

Samtliga elever har ökat sin kunskap till det andra mätningstillfället (efter dataprogrammets genomförning) med minst ett rätt svar.

4.2. Resultat av observation

Jag kommer här att redogöra för vad som kom fram vid observationen av eleverna när de arbetade och genomförde dataprogrammet samt redovisa hur lång tid det tog för varje elev att genomföra dataprogrammet. Jag kommer här även att redovisa varje elev var för sig och ställa elevernas beteende under genomförningen av dataprogrammet i förhållande till varandra för att sedan göra en sammanfattning för att på så sätt skapa en översiktlighet i observationen som helhet. Observationen gjordes när varje elev genomförde dataprogrammet (se även kap 3.3.3) och utifrån en guide som jag följde i observationen (se bilaga 3). Utvärdering av observationsguiden sker utifrån bedömningen av de aspekter som är uppsatt i guiden (bedömning via en skala från 1 till 5), exempelvis koncentration (punkt 2.) och visuell känslighet (punkt 5.).

Under dataprogrammets genomförning observerade jag eleven Anders där det bedömdes att eleven hade en ganska genomsnittlig (bedömning: 3 av 5) förståelse för hur programmet skulle användas och dess funktion (punkt 1 i guiden).

Denne elevs koncentration (punkt 2) under dataprogrammet var till en början god för att sedan under tidens gång sjunka något. Detta kunde bland annat bedömas utifrån det att Anders var tvungen att läsa vissa texter ytterligare en gång till även om ”jordklotet” berättade samtidigt. Elevens motivation (punkt 3) kan ses i det att eleven ofta ville fram till de moment då det

ställs frågor som eleven skall svara på. Vid det momentet där eleven själv skulle läsa utan att ”jordklotet” berättade, ansågs av Anders att läsningen var tråkig. Eleven påtalade där tydligt