• No results found

Alexandersson, Mikael m.fl. (2000). ”Dra den dit å lägg den där” – En studie om barns

möten med datorn i skolan. IPD-rapport nr. 2000:15. Göteborg: Göteborgs universitet,

Institutionen för pedagogik och didaktik.

Alexandersson, Mikael m.fl. (2001). Bland barn och datorer – Lärandets villkor i mötet med

nya medier. Lund: Studentlitteratur.

Bolander, Lars (1995). IT i skolan. Teldok, Rapport nr. 100. Stockholm.

Bolander, Lars (1998). IT och framtidens lärande. KFB-rapport nr. 1998:36. Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen.

Dahland, Göte (1993). Datorstöd i matematikundervisningen – en studie av förutsättningar

för förändring av en traditionsrik skolmiljö. Göteborg: Göteborgs universitet,

Institutionen för pedagogik och didaktik.

Gardner, Howard (1993). Frames of mind – the theory of multiple intelligences. New York: Basic Books.

Hayes, Nicky (2000). Doing psychological research. Suffolk: Open university press.

Hernwall, Patrik (1996). Barns perspektiv och skolans informationsteknik – hur datorer och

digital informationsteknik kan bli redskap för barns studier av närsamhället. Stockholm:

Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.

Johansson, Ann-Catrin (2000). Multimedia i förskola och skola. Solna: Ekelunds.

Johansson, Bo & Svedner, Per-Olof (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen –

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Jedeskog, Gunilla (1993). Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Lund: Studentlitteratur. Jedeskog, Gunilla (1998). Datorer, IT och en förändrad skola. Lund: Studentlitteratur. Jivén, L. (1987). Datorer för påverkan och inlärning? Lund: Studentlitteratur.

Lindh, Johan (1997). Datorstödd undervisning i skolan – möjligheter och problem. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan. Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk

psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.

Lärarförbundet (2005). Lärarnas handbok. Stockholm: Lärarförbundet.

Nationalencyklopedin (2002). Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB.

Nissen, Jörgen (red.) (2002). ”Säg IT – det räcker” – Att utveckla skolan med några lysande

Nordberg, Lars (ansvarig utgivare) (2006). Läromedel 2006/07. Elevdata: Elanders Skogs Grafiska.

Papert, Seymour (1994). Hur gör giraffen när den sover? Skolan, datorn och

kunskapsprocessen. Göteborg: Daidalos.

Precht, Eva (2006). Mänskliga sinnen att utveckla. I Pedagogiska magasinet nr 3 2006 (s.10-13).

Riis, Ulla (1991). Skolan och datorn. Tema Teknik och social förändring. Rapport 24. Linköping: Linköpings universitet.

Riis, Ulla (red.) (2000). IT i skolan mellan vision och praktik – en forskningsöversikt. Skolverket, rapport 00:560. Stockholm: Liber.

Schwebel, Milton & Raph, Jane (1973). Piaget i skolan. Malmö: Beyronds.

Skolverket (1999). Verktyg som förändrar – en rapport om 48 skolors arbete med IT i

undervisningen. Stockholm: Liber.

Skolverket (2000). Grundskolan kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket/Fritzes.

Strandberg, Lars (2006). Vygotskij i praktiken – bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Söderlund, Anders (2000). Det långa mötet. Om spridning och anammande av IT i den

svenska skolan. Doktorsavhandling nr. 2000:22. Luleå: Luleå tekniska universitet,

Institutionen för lärarutbildning, Centrum för forskning i lärande.

Utbildningsdepartementet (1992). (SOU 1992:94). Skola för bildning. Betänkande av läroplanskommitén. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Utbildningsdepartementet (1994). Grundskoleförordningen (1994:1194). Stockholm: Skolverket.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94. Stockholm: Skolverket/Fritzes.

Bilaga 1 Dataprogrammet (Geokul)

(Dataprogrammet bifogas som cd för att på så sätt kunna se helheten och kunna redogöra för ljud och rörelse i dataprogrammet.)

Bilaga 2

Gissa rätt!

Var någonstans på jordklotet förvaras det farliga avfallet?

På soptippen

Långt nere i jorden

I kärnkraftverket

Klicka på den ruta som

du tror är rätt!

Bilaga 3

Observation

1. Förståelse för programmets funktion och användning.

1

2

3

4

5

Lite

Mycket

2. Koncentration

1

2

3

4

5

Mycket svag Mycket bra

3. Motivation

1

2

3

4

5

Mycket svag Mycket stor

4. Snabbhet

1

2

3

4

5

Mycket långsam Mycket snabb

5. Visuell känslighet

1

2

3

4

5

Mycket lite Mycket stark

Vid 4 eller 5: fastnar  avvikande beteende eller kroppsreaktion 

6. Auditiv känslighet

1

2

3

4

5

Mycket lite Mycket stark

Vid 4 eller 5: fastnar  avvikande beteende eller kroppsreaktion  Övriga anteckningar:

Bilaga 4 a

Enkät

Kryssa i vilket svar du tycker är rätt!

1. Var kommer energi ifrån?

a) Solen

b) Himlen

c) Människan

2. Vilket av följande svar är en energikälla?

a) Bil

b) Vind

c) Hus

3. Vilka energikällor använder vi mest i Sverige?

a) Energikällor inuti jordklotet 

b) Energikällor som kommer från solen 

c) Energikällor från skogen

4. Hur bland annat fångar vi solens energi för att få ström?

a) Genom värme

b) Genom solskärm

c) Genom solfångare

5. Hur förvandlas vindens kraft i ett vindkraftverk?

a) På grund av vinden snurrar en generator som

är kopplad till en ledningskabel.

b) På grund av vinden snurrar en maskin som är

kopplad till en generator.

c) På grund av en maskin snurrar vindkraftverkets

vingar som är kopplad till en generator. 

Bilaga 4 b

6. Varför finns vattenkraftverken alltid mellan berg och dal?

a) För att vattnet är renast då.

b) För att vatten har mest kraft då.

c) För att vattnet har mest fiskar då. 

7. Vilka följder har kärnkrafts energin?

a) Det bildas farligt avfall.

b) Det bildas farliga avgaser nära kraftverket.

c) Det bildas gift i vattnet nära kraftverket.

8. Varifrån får vi oljan som vi använder till våra bilar?

a) Från smutsigt vatten.

b) Från skogens träd.

c) Från jordens inre.

9. Vilka av följande energikällor är miljövänliga?

a) Kärnkraft

b) Vattenkraft

c) Olja

10. Vilka energikällor får sin kraft från solen?

a) Vind

b) Olja

c) Kärnkraft

11. Varför tar energikällan olja snart slut?

a) För att vi inte kan hämta oljan från jordens inre.

b) För att bakterier förstör oljan i jordens inre.

c) För att oljan inte kan förnyas.

12. Varför förvaras kärnkraftens avfall långt nere i jordens inre?

a) För att avfallet måste kylas av.

b) För att avfallet är farligt för hälsan.

c) För att avfallet måste hållas varmt.

Bilaga 4 c

13. Vad kan vi göra för att använda miljövänlig energi?

a) Vi kan använda kärnkraft därför att det bildas inga

avgaser då.

b) Vi kan använda mer olja därför att

den kan transporteras lätt.

c) Vi kan använda mer energi kopplad till solen därför att

denna energi aldrig tar slut.

Bilaga 5

Intervjuguide

1. Vilken är din inställning till datorer i allmänhet?

Mycket negativ Ganska negativ Likgiltig Positiv Mycket positiv

 

 

2. Vilken är din inställning till datorer i skolans verksamhet?

Mycket negativ Ganska negativ Likgiltig Positiv Mycket positiv

 

 

3. Hur värderar du mitt dataprogram?

Mycket negativ Ganska negativ Likgiltig Positiv Mycket positiv

 

 

4. Vad anser du är positivt med mitt dataprogram?

5. Vad anser du skulle kunna förbättras med mitt dataprogram?

6. Anser du att elevernas kunskap ökar inom detta område genom användningen

av mitt dataprogram?

Ja Nej Kanske

  

7. Vilka kunskaper inom området anser du i så fall kan öka genom detta

dataprogram?

8. Kan du tänka dig att använda mitt dataprogram i din undervisning?

Ja Nej Kanske

  

9. Varför/varför inte?

Bilaga 6 Till föräldrar av berörda elever av klass xx,

xxxxxskolan, Malmö

Tillstånd för publicering av examensarbete

Vi lärarstudenter ska nu lämna in våra examensarbeten som avslutning av våra studier. Arbetet innefattar 10 poäng, det vill säga heltidsstudier under 10 veckors tid.

I samband med mitt examensarbete under dessa 10 veckor under höstterminen lät jag elever av denna klass arbeta med ett dataprogram med innehållet geografi. Samtidigt som eleverna arbetade med dataprogrammet, iakttog jag elevernas reaktioner på programmet. I texten av examensarbetet gjordes elevernas namn anonyma genom att benämna elev A, B och så vidare. På detta sätt omöjliggjordes det att kunna identifiera vilken elev som reagerade på ett visst sätt på programmet.

För att få möjlighet till att erhålla mitt examensbevis samt att andra studenter skulle kunna läsa mitt examensarbete, bör jag vidarebefordra mitt examensarbete till Malmö Högskolas bibliotek. Därför behöver jag ert tillstånd till detta.

Jag är därför mycket tacksam om ni godkänner detta nedan, skriver under med ert namn och lämnar detta papper (via ert barn) till XXXXXX så snart som möjligt.

Om ni har frågor eller funderingar till mitt examensarbete, är ni givetvis välkomna att ringa mig via XXXX-XXXXXXX. Ni kan även gärna fråga XXX om mig och mitt examensarbete. Tack så mycket för er hjälp!

Med vänliga hälsningar Jimmy Eriksson

--- Barnets namn: ______________________ Ort, Datum: ______________________

 Jag godkänner härmed publiceringen av Jimmy Erikssons examensarbete på Malmö

Högskolas bibliotek.

 Jag godkänner härmed INTE publiceringen av Jimmy Erikssons examensarbete på

Malmö Högskolas bibliotek.