I vilken utsträckning leder användningen av dataprogrammet till att elever förvärvar

Som det visas i tabell 2 (se kap. 4) har samtliga tre elever ökat sitt antal rätta svar från det första enkättillfället till det andra enkättillfället. Genom denna ökning påstår jag att det dataprogram som jag konstruerade och som eleverna fick arbeta med och genomföra leder till att deras kunskap inom valda delar i ämnet geografi ökar. Det skall givetvis påpekas att ökningen var mer påtaglig hos en av eleverna medan ökningen hos de andra två eleverna var mindre procentuell. Att eleven Anders vid det första tillfället enbart hade 2 rätt av 13 möjliga som sedan hade ökat till 6 anser jag vara ett tydligt bevis på att datoranvändningen hos denna elev får mycket positiva effekter på elevens lärande. Förhoppningsvis kan användningen av datorn för denna elev leda till att eleven blir mer engagerad och upplever skolan som mer lustfylld. Resultatet av denna elev styrker mitt dataprograms upplägg, innehåll och metod. Samtidigt skall det påpekas att dataprogrammet endast varade i cirka 19 minuter. Att eleven Anders på endast 19 minuter lär sig så mycket som tabell 2 visar, är enbart det tillräckligt för att hävda dataprogrammets positiva påverkan på elevers lärande i delar av ämnet geografi. Som det visas i resultatet har de övriga två eleverna också har förvärvat kunskap inom ämnet

geografi genom användningen av dataprogrammet men här är själva ökningen i antalet rätta svar mindre. Att eleverna kan öka sin kunskap inom detta område genom användningen av dataprogrammet, påpekade även en av de intervjuade specialpedagogerna.

I Lpo-94 (Utbildningsdepartementet, 1998) står det att skolan skall stäva efter att varje elev utvecklar en nyfikenhet och en lust att lära, vilket jag anser användandet av datorn i undervisningen i högsta grad medför. Detta kan både ses genom observationen som gjordes och genom elevernas tydliga positiva förhållningssätt till att arbeta med mitt dataprogram.

Att eleverna uppfattar undervisningen som mer lustfylld när de har datorn som stöd och att de arbetar med stor entusiasm är aspekter som också hävdas av flera forskare (exempelvis Alexandersson, 2001, Jedeskog, 1998, se även kap. 2.3.). Detta kan jag se tydliga tecken på även vid min undersökning. Eleverna som arbetade med dataprogrammet var, som det bedömdes i observationen, motiverade och var koncentrerade, vilket jag anser kan ha bidragit till att eleverna inhämtade kunskap. Som en parantes skall det sägas att ingen av eleverna varken vid de tillfällena där enkäterna skulle fyllas i eller vid genomförningen av dataprogrammet sades några negativa kommentarer såsom ”vad tråkigt detta är”, tydliga suckanden eller något motsvarande. I vanliga fall har elever en bra förmåga att uttrycka sig tydligt när det är något de inte gillar eller tycker är ointressant. Denna entusiasm och lustfylldhet genom användning av dataprogram leder enligt flera forskare till att det skapas ett större intresse för eleven att utveckla och fördjupa sina kunskaper. Denna argumentation som förs av forskare är något som bland annat kan styrkas av mina undersökningsresultat.

Eleven kan med datorns hjälp arbeta i sin egen takt och det är dels detta som gör att eleven upplever ett större intresse för sitt skolarbete, menar Jedeskog (1998). Nissen m.fl. (2002) påpekar även att detta intresse gör att eleverna stimuleras till ett självständigare lärande. Genom kopplingen till observationen som gjordes i min undersökning är detta något som tydligt kommer fram vid elevernas arbete med dataprogrammet. Samtliga elever som deltog i undersökningen hade en stor motivation vid arbetet. I Skolverkets rapport (1999) argumenteras det för datorns egenskap i att skapa en lustfylldhet. Det hävdas till och med att när elever sätter sig vid en dator så står det elever bakom för att se vad som händer. Denna lustfylldhet visades även vid min undersökning. Eleverna var oerhört benägna om att få vara den elev som skulle börja med genomförningen av dataprogrammet. Eftersom användandet av

programmet sågs av eleverna vara något lustfyllt medför det att lärandeprocessen i sin tur underlättades, vilket också påpekas av Alexandersson m.fl. (2001) (se även kap. 2.3.).

Som rubriken till detta examensarbete lyder, ”det är ju inte jag som skriver, jag bara trycker”, tänker elever vid användning av dataprogram inte alltid på de kunskaper som lärs in utan istället mer på att det är just lustfyllt att arbeta med datorn.

Med hjälp av datorn kan enligt Riis (2000) undervisningen i exempelvis geografi bli mycket mer levande än med till exempel enbart läroboken. Genom datorskärmen ges möjligheter att se och uppleva de miljöer och företeelser som man annars bara talar om, hävdar Riis (2000). Dessa aspekter har också, enligt min åsikt haft positiva effekter genom användningen av mitt dataprogram på elevernas lärande och därmed kunde eleverna förvärva kunskap.

Vid en närmare belysning av elevernas tid i att fylla i enkäterna (se även tabell 6 i kap. 4.) är min åsikt att det finns värdefull information som synliggörs via detta. Att tiderna mellan eleverna skiljer sig så mycket som det visas i tabell 6 har visserligen att göra med varje elevs förmåga att läsa och förstå vad som frågas i enkäterna. Däremot är det intressant att se skillnaderna i tid hos varje elev vid de tre olika enkättillfällena. Att elev A har ökat antalet minuter i enkäterna kan kopplas till att eleven tog mer tid på sig för att verkligen tänka efter och försöka komma ihåg det som förmedlades i dataprogrammet, vilket i sin tur tydliggör att eleven har fått kunskap i vissa delar inom ämnet geografi genom användningen av dataprogrammet. Eftersom eleverna vid det tredje mätningstillfället borde känna till frågorna så skulle också tiden med anknytning till detta minska för att fylla i enkäten. Skeendet är som det i tabell 6 visas inte så utan tiden har istället ökat. Detta kan även ha en koppling till att eleven har fler rätt i de två sista enkäterna.

Vid jämförelse med eleven Benjamin så är tiden för enkätifyllandet ungefär den samma i alla tre samtidigt som antalet rätta svar i enkäterna också har ungefär samma antal. Detta kan tyda på att eleven kommer ihåg frågorna snabbare och har därmed lättare i att fylla i enkäten.

Christians tider har däremot ett helt annat förlopp, här är tiderna mer varierande. Vid det andra enkättillfället är tiden mer än vid det första. Detta kan tyda på att eleven, med tanke på att eleven har ökat sina antal rätta precis som eleven Anders har, behöver mer tid för tänka efter och försöka komma ihåg vad som förmedlades i dataprogrammet. Men skillnaden hos Christian är att vid det tredje tillfället så har tiden återigen sjunkit, vilket är intressant att

diskutera. Jag anser att eleven kan, med tanke på dennes tydliga koncentrationssvårigheter som beskrevs i kapitel 4, haft svårt att koncentrera sig vid detta enkättillfälle.

5.1.2. Vilka kunskaper har eleverna utvecklat genom användningen av