Observation

Under programmets genomförande observerade jag eleven. Syftet med denna observation var att ställa resultatet i ett sammanhang med andra faktorer under genomförandet och med omgivningen. Samtidigt skall det uteslutas att resultatet kunde bli påverkat av mycket annat omkring, det vill säga att undersökningen är så renodlad som möjlig (Johansson & Svedner, 2001). Samtidigt ville jag kunna dra slutsatser om det finns ett samband mellan en elevs beteende under undersökningen och/eller omgivningens faktorer och elevens inlärda kunskap. Syftet med observationen var även att öka reliabiliteten för arbetets undersökning genom att då kunna dra konkreta slutsatser om programmets tillförlitlighet, till exempel genom att ta hänsyn till elevernas beteende och reaktioner på programmet (se även Johansson & Svedner, 2001). Denna kvantitativa observation speglas i observationsguiden som jag använde mig utav (se bilaga 3) och som hade följande punkter: förståelse för programmets funktion och användning, koncentration, motivation, snabbhet, visuell känslighet samt auditiv känslighet samt en punkt där övriga iakttagelser kunde skrivas i. I observationsguiden fanns olika fasta svarsalternativ som jag genom numrering kunde kryssa i (1-5, där 1 betyder mycket negativ). Dessa svarsalternativ höjer enligt min åsikt även objektiviteten och därmed reliabiliteten av undersökningen. Visserligen blir denna observation ändå subjektiv färgad, jag har en egen synvinkel trots en fast mall, men det ger ändå en mer objektiv uppskattning av faktorerna omkring och beteendet i samband med dataprogrammet.

3.1.3. Enkät

Enkätens (se bilaga 4 a-c) funktion i detta arbete är att den skall motsvara ett frågeformulär som skall vara ett underlag för att jag skall kunna svara på mina frågeställningar. Enkäten besvarades av tre elever (se även kap. 3.3.) som också genomförde dataprogrammet. Enkäten delades ut och besvarades tre gånger, den första gången innan eleven började arbeta med dataprogrammet, den andra gången direkt efter dataprogrammets slut samt den tredje gången

exakt en vecka efter det då eleven arbetade och genomförde programmet. Meningen med detta förfarande var att se hur deras kunskap kring detta område var innan eleven arbetade med dataprogrammet. Anledningen till det var sedan att kunna jämföra resultatet från enkät 1 med eventuell ny kunskapsinhämtning som syns på enkät 2 samt kunna se i vilken utsträckning den inhämtade kunskapen hade fastnat i minnet hos eleven som syns på enkät 3. Det finns därmed sammanlagt nio stycken enkäter (se procedur kap. 3.3.). Varje elev besvarade enkäten helt självständigt i den takt eleven själv ville, det vill säga att det inte finns någon tidsbegränsning utan det enda som gjordes var att markera tiden för skrivandet för att kunna jämföra tiderna i enkätskrivandet hos varje elev.

Enkäten är uppbyggt kvantitativt som återspeglas i strukturen av enkäten som har svarsalternativen enligt så kallad multiple choice (flervalsalternativ). Detta medför en enkelhet först och främst för eleven att kunna besvara frågorna med tanke på att dessa elever har läs- och skrivsvårigheter men också för att kunna utvärdera svaren. Därför undviks uppläggningen att ha frågor där eleven skulle svara uttömmande och med egen beskrivelse. Antalet svarsalternativ i enkäten är tre stycken, vilket gör att reliabiliteten i arbetet stärks eftersom denna del av undersökningen är lätt att reproducera. Genom att det finns fasta svarsalternativ i enkäten blir det därmed lättare att få tillförlitliga svar (se även kap 3.4). Enkäten speglar i första hand dataprogrammets innehåll och därmed även nationella styrdokument. Frågorna ska även återspegla de olika kunskapsformerna, fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet (se även kap. 1.4.). I tabell 1 syns indelning av de 13 enkätfrågorna i de olika kunskapsformerna, vilket indelades utifrån beskrivningen från Utbildningsdepartementet (1992). Fråga→ Kunskapsform↓ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Fakta x x x x x x x Förståelse x x x x x Förtrogenhet x Färdighet

Tabell 1. Visar på vilken kunskapsform som varje fråga i enkäten innehar.

Innehållet i enkäten behandlar först allmänna frågor kring energi (3 st. frågor), fortsätter sedan med frågor som är anknutna till olika energikällor (1 st. per energikälla, förutom solen som är

2 st. frågor, sammanlagt 6 st. frågor) och slutligen frågor kring energikällors påverkan på miljön (4 st. frågor).

3.2. Urval

I undersökningen medverkade tre elever och två specialpedagoger. Eleverna arbetade dels med ett dataprogram som är utarbetat av mig, dels besvarade tre enkäter under tre olika tidpunkter. Specialpedagogerna blev intervjuade utifrån en intervjuguide (se bilaga 5 och reliabilitet kap 3.4). Eleverna och pedagogerna är från en och samma skola i Skåne. Urvalet av eleverna grundar sig med tanke på min ena frågeställning, i vilken utsträckning datoranvändningen leder till att elever får en ökad kunskap inom ämnet geografi. Därför valde jag tre elever i en skola som går i samma årskurs (årskurs 5). Valet av elever gjordes inte slumpmässigt utan utifrån de kriterier att dessa tre elever går i samma årskurs, har specialundervisning, samt att samtliga av dessa elever har erfarenhet av datorundervisning i skolan. Dessa elever har i skolan använt sig av dataprogram såsom Lexia (utgivare Elevdata), vilket gjorde att eleverna hade lika förutsättning att kunna arbeta med mitt dataprogram. I min undersökning har jag inte någon referensgrupp eftersom detta val skulle vara för omfattande för mitt arbete. Valet av intervjupersoner är grundad i att de utvalda har tidigare erfarenhet av att arbeta med datorn i skolan samt att båda två är specialpedagoger, det vill säga arbetar med barn och elever med läs- och skrivsvårigheter.

3.3. Procedur

3.3.1. Procedur för enkät

Undersökningsmomenten inledes med att jag presenterade enkäten (se bilaga 4) för eleverna som skulle vara med i undersökningen på en måndag eftermiddag vid klockan 12.30. Detta skedde i det klassrum där de arbetar dagligen. Eleverna var själva i detta klassrum och kan på så sätt i största möjliga hänseende läsa och kryssa i det alternativ de ansåg vara rätt på ett ostört och koncentrerat sätt. När varje elev var klar med enkäten skulle han/hon lägga papperna upp och ner för att på så sätt visa att han/hon var klar. Genom denna metod av förklarande att eleven var klar anser jag ökade den fortsatta koncentrationen hos de elever som inte var klara. Genom detta skapas inte samma störningsmoment som exempelvis prat/viskning till mig. Samtidigt som eleven vände bladen upp och ner kontrollerades och antecknades med papper och penna hur lång tid det tog för eleven att fylla i enkäten.

Antecknandet och kontrollerandet av tiden gjordes med aktsamhet och utan det skulle synas för eleverna med avsikt att undvika en stressfaktor och enligt min åsikt därmed en försämring av resultatet på enkäten. Eleven fick ytterligare en gång fylla i och besvara enkäten utifrån samma princip som beskrivits ovan, denna gång direkt efter det att eleverna hade arbetat med dataprogrammet. När eleven hade arbetat färdigt med programmet antecknade jag med papper och penna den tid det tog för eleven att komma från början till slut i programmet. Denna process gjordes med varje elev. Efter exakt en vecka på samma tid och i samma rum fick eleverna ytterligare en gång - utan att arbeta med programmet - besvara enkäten.

3.3.2. Procedur för dataprogrammet

Eleverna fick efter det att de har fyllt i och besvarat klart enkäten följa med mig en och en efter varandra till ett datarum där genomförandet av dataprogrammet skulle ske. Detta rum kunde eleven arbeta ostört och i största möjliga hänseende arbeta koncentrerat med programmet. Rummet är utrustat med en dator där jag tidigare hade installerat mitt dataprogram. Eleven kunde när han/hon var beredd starta programmet. Min roll under elevens arbete med programmet var inte att bidra med hjälp och råd utan bara som en person som satt bredvid och observerade (se procedur för observation, kap. 3.3.3.). När eleven hade genomfört arbetet med programmet antecknades med penna och papper den tid det tog för eleven att genomföra programmet.