Vilka kunskaper har eleverna utvecklat genom användningen av dataprogrammet?

Resultatet av de tre olika enkättillfällena visar klart och tydligt att eleverna har förstått att det är från solen som energin kommer. Resultaten visar att samtliga elever har rätt vid de tre enkättillfällena, det vill säga kunskapen fanns innan eleverna genomförde dataprogrammet. Jag anser att dataprogrammet ytterligare har ökat deras förståelse kring denna företeelse eftersom svaren är i samtliga elevers enkäter enhetlig. Resultaten av de tre enkättillfällena visar även att den inhämtade kunskapen som användningen av dataprogrammet gav är hos samtliga tre elever att de har lärt sig att det är energikällorna som finns i jordklotet som Sverige använder mest av. Även om denna fråga är baserat på faktakunskap så är den i allra högsta grad viktig. Att eleverna får en förståelse för att vi brukar de energikällor som skadar miljön mest är oerhört viktigt. Eftersom alla tre elever har fått en baskunskap i att vi använder mest källor som inte är förnyelsebara kan göra att förståelsen kring skillnader mellan dessa och mer miljövänliga källor blir gripbar för eleverna. Vid intervjun med den ena specialpedagogen påpekades det av den intervjuade att genom användningen av dataprogrammet får eleverna en ökad förtrogenhet och förståelse eftersom jordklotet berättade. Specialpedagogen ansåg att detta skapar ett ”stackars mig, jorden” och detta förhållande ökar förståelsen för miljöhänseendet. Eftersom dataprogrammet ger eleven möjlighet att kunna sätta sig själv in i ett sammanhang, kan eleverna identifiera sig med jordklotet. Denna identifiering medför i sin tur att eleven får dessa olika former av kunskap, förståelse och förtrogenhet. Därmed lärde sig eleverna just dessa kunskaper som beskrevs i begreppsdefinitionen om kunskap (se kap.1.4.).

Resultatet visar även att två av eleverna har fått en kunskap i att vind är en energikälla. De svarsalternativ som ges till frågan som ställdes (fråga 2 i enkät) kan misstolkas eftersom både bil och hus är något som behöver energi för att människan skall kunna använda dem året runt. Därför är resultatet som visas intressant i det avseende att två av eleverna har kunnat särskilja mellan energikälla och föremål som behöver energi. Anledningen till att eleverna har fått en kunskap kring detta anser jag ha anknytning till det som Alexandersson m.fl. (2001) och Skolverkets rapport (1999) beskriver. Eftersom dataprogrammet blandar olika sinneskanaler (text, bild och ljud) samtidigt som det är interaktivt bidrar detta till att eleverna blir

motiverade till att lära. I dataprogrammet vid den delen där vindkraftsenergin presenteras har nämligen olika inslag av både ljud, text och bild. Detta med att flera ljudfiler och bilder visas tillsammans med text kan skapa en ökad motivation och därmed får eleverna en lust att lära samtidigt som det interaktiva finns.

När det gäller kunskapen kring kärnkraftskonsekvenserna ses genom resultatet att två av eleverna har fått en kunskap kring detta. Anledningen till att den tredje eleven har svarat fel vid de samtliga tre enkättillfällena är värt att diskuteras. Eleven Christian hade enligt den observation som gjordes en minskad koncentration ju längre dataprogrammet pågick, samma utveckling kunde ses i elevens motivation samtidigt som elevens snabbhet i dataprogrammet ökade. Med tanke på att denna fråga om kärnkraften är placerat i dataprogrammets sista delar, kan detta med elevens felaktiga svar förmodligen besvaras med att eleven blev okoncentrerad därför att denna del av dataprogrammet inte har fastnat i elevens minne. Detta kan också ses i elevens fortsatta svarsbeteende vid enkäterna, där de flesta fel i enkäten är samlade kring de sista frågorna, bland annat kärnkraft, vilka just speglar innehållet av dataprogrammets sista delar.

Enkätens frågor har utformats så att de bland annat återspeglar de olika kunskapsformerna (se även kap.1.4). Det som redovisas genom resultatet är att elevernas svar varierar i antalet rätta svar när man ser på frågornas innehåll och återspegling i kunskapsformerna. Det som dock är tydligt är att i enkätens inledande frågor har eleverna i stor andel många rätt vid de samtliga tre mätningstillfällena. De tre första frågorna är främst kopplade till faktakunskaper. Resultatet visar att eleverna inte har några svårigheter efter genomförningen av dataprogrammet att svara rätt på dessa första frågor. Däremot när det gäller frågorna 4-6 är förhållandet mer varierande mellan eleverna. Anders och Benjamin har utifrån vad resultatet visar svårighet att svara rätt i denna del av enkäten. Dessa frågor har en koppling till förståelsekunskaper. Christian däremot har alla rätt vid denna del av enkäten förutom två felaktiga svar vid fråga 5. Att Anders och Benjamin har svårigheter i att besvara dessa frågor är intressant. Eftersom förståelsekunskaper betyder att man kan begripa och uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen kan det utifrån dessa elevers resultat göras en koppling till att dessa elever har en svårighet i att få kunskap när det gäller att kunna dra samband mellan olika fenomen. Samtidigt är faktakunskapen och förståelsekunskapen kopplade till varandra men ändå blir resultatet som det beskrevs ovan. Denna svårighet verkar inte Christian ha, utan svaren kring dessa frågor blev fler rätta än felaktiga.

När det gäller frågorna 7-10 i enkäten är dessa kopplade till faktakunskaper. Mitt tidigare resonemang kring elevernas kunskap i frågor som är kopplade till denna kunskapsform kan åter igen tydligt förbindas kring svaren som eleverna (eleverna Anders och Benjamin) gav på dessa frågor 7-10. Här är åter igen antalet rätta svar vid de tre olika enkättillfällena hos dessa två elever fler än antalet felaktiga svar. För Christian är dock skeendet annorlunda. Som jag har beskrivit ovan hade den här eleven kring denna del en tydlig sjunkande koncentration och detta ger också tydliga tecken i enkätsvaren vid frågorna 7-10. Den resterande delen av enkätfrågorna hade varierade kopplingar till de olika kunskapsformerna och här är svaren väldigt olika i jämförelsen mellan samtliga elever. Det skall också tilläggas att svårighetsgraden i frågorna är större i den sista delen av enkäten, för här får eleven på olika nivåer tänka och bedöma frågan eftersom här finns det både förtrogenhetskunskap och förståelsekunskap kopplat till frågorna. Detta kan vara en förklaring till att svaren på enkäterna är av varierad art. Den fjärde kunskapsformen, färdighet, har tyvärr inte kunnat tas hänsyn till i både dataprogrammets innehåll och enkätens frågor eftersom färdighetskunskap innebär enligt Utbildningsdepartementet (1992) att veta hur något skall göras och att kunna genomföra det i praktiken. Att kunna bedöma denna praktiska kunskap var tyvärr inte möjlig med enkät och inte heller med dataprogrammet. Förslagsvis kunde detta ha bedömts genom att se hur eleverna tar hänsyn till miljön hemma, exempelvis spara energi. Men detta överskred arbetets omfattning. Att studera denna kunskapsform hos eleverna hade varit intressant med tanke på i vilken utsträckning eleverna skulle ha kunnat använda sina kunskaper de har lärt sig genom mitt dataprogram.

Den ämneskunskap som också behandlades i dataprogrammet var teknikämnet enligt specialpedagogerna i intervjuerna (se även kap. 4). Resultatet i enkäterna vid fråga 5 som behandlar teknik visar dock att samtliga elever har svårt att kunna härleda vad som i denna fråga är felaktigt och vad som är rätt. Eleverna verkar ha svårt för att kunna särskilja de olika företeelserna i denna fråga. Vad detta beror på kan vara dels hur frågan framställdes men också att teknikämnet är ett ämne som i väldigt liten utsträckning undervisas i skolorna vid grundskolans tidigare år. Trots detta anser jag att eleverna ändå har fått ett lärande inom denna del eftersom det presenteras genom dataprogrammet på ett sätt som är lätt att förstå för eleverna. Därför anser jag det vore intressant att ytterligare en gång låta eleverna få genomgå denna del av dataprogrammet för att kunna synliggöra om resultatet skulle bli annorlunda. Vid intervjuerna med specialpedagogerna ansåg båda två när det gällde vilka kunskaper som kan öka genom användningen av dataprogrammet att teknik är en kunskap som bör ökas.

Att se tydliga tecken på var eleverna har förvärvat kunskap kan ses genom elevernas svarsbeteende i enkäterna och var dessa frågor behandlas i dataprogrammet. Bland annat kan det vid fråga 1 i enkäten visas att samtliga elever har rätt vid de tre enkättillfällena. Vid denna del av programmet blandades både självständig läsning, ljud och bild. Att eleverna vid denna del har en hög koncentration eftersom det är i början av dataprogrammet kan tydliggöras genom detta svarsbeteende. Däremot är svarsbeteendet mycket olikt mellan eleverna vid fråga 4 i enkäten. Vid denna fråga blandas också självständig läsning, ljud och bild. Anders svarade fel vid det första enkättillfället men rätt vid de två andra. Detta återigen tyder på att denna elevs lärande underlättas när flera av elevens sinneskanaler aktiveras. För Benjamin är förhållandet däremot annorlunda. Eleven svarade här fel vid alla tre tillfällen. Vid denna del i dataprogrammet berättas det mycket om solens energi. Eleven Benjamins svarsbeteende kan ha blivit påverkat av berättandet eftersom eleven visade en tydlig auditiv känslighet som jag har beskrivit ovan. Med tanke på elevens svårighet att läsa samtidigt som texten berättas hindrar detta förmodligen elevens lärandeprocess. Christian har samtliga svar rätt vid de tre tillfällena vid fråga 4 i enkäten. Detta tyder på att denna blandning i aktivering av olika sinneskanaler inte är en nackdel för elevens kunskapsinhämtning.

Vid fråga 10 där enbart självständig läsning rodde i dataprogrammet syns tydliga tecken i enkäterna att Anders hade svårt att ta till sig informationen. Eftersom det inte aktiveras andra sinneskanaler vid denna fråga har eleven förmodligen svårt att minnas information, vilket jag har tydliggjort ovan är viktigt för denne elevs inlärning. För eleven Benjamin är vid denna fråga (nummer 10 i enkäten) svarsbeteendet mycket god. Eleven svarade vid denna fråga rätt vid alla de tre enkäterna. Anledning till detta kan ses i att eleven inte kunde störas av ett berättande medan eleven självständigt läste texten. Med tanke på att informationen som ges i dataprogrammet för denna fråga är i början av programmet är jag inte förvånad att Christian har svarat rätt vid enkäten eftersom jag har beskrivit om denne elevs minskade koncentration ju längre dataprogrammet pågick.