Jag har ovan diskuterat fenomenet vŠrdeladdning, och skall dŠrfšr endast Œter pŒpeka att de mŒnga teoretiska problemen inom omrŒdet leder till ett subjektivt urval. Inte desto mindre gŒr det att peka ut tendenser i bruket av (starkt) negativt vŠrdeladdade ord som kan antas
1 €ven solidaritet har fšrstabelŠggsŒr 1968. Av utrymmesskŠl kan termen inte diskuteras i denna rapport.
ha mer eller mindre fast anknytning till allmŠnsprŒket. NŒgon kvantitativ redovisning kan dŠremot inte bli aktuell. IstŠllet kommer jag i det fšljande att exemplifiera ur (frŠmst) de manifest som fšrefaller ha flest belŠgg av dessa ord.
Vissa ord har, som nŠmnts, en sakpolitiskt fšrankrad led, t.ex.
krigsfšrbrytare och prisutplundring:
(87) Skatten pŒ kapital mŒste skŠrpas, pris- och hyresutplundring bekŠmpas. (1979)
I andra fall Œterfinns emellertid ord som endast i ett vidare perspektiv har med politik att gšra, men vilka naturligtvis ŠndŒ Šr av stšrsta reto-riska vikt. 1968 sŠger man fšljande:
(88) Den sjŠlvbelŒtna vŠrldsbild, som utmŠrkte de rika kapitalistiska lŠnderna under 50-talet och bšrjan av 60-talet, har gŒtt i spillror.
Skarpa motsŠttningar framtrŠder. (1968)
SjŠlvbelŒten mŒste anses hšra till de institutionaliserat vŠrdeladdade orden, liksom element1 i en av sina grundbetydelser:
(89) Rensning av kommandoposterna i fšrsvaret frŒn sŒdana element som verkar fšr att Sverige skall intrŠda i Atlantpakten och som hŠvdar att vŒrt land inte skall fšrsvara sig mot angrepp frŒn andra kapitalistiska stater. (1952)
Till mitt intryck att (89) Šr en skarp formulering bidrar sŠkert Šven rensning, som idag kanske har fŒtt Šnnu skarpare konnotationer genom den s.k. etniska rensningen pŒ Balkan under 1990-talet. Dessutom syftade ordet utrensning ofta pŒ hŒrdhŠnta uppgšrelser inom de šsteuropeiska kommunistpartierna.
Ett av de sannolikt mest frekventa negativt vŠrdeladdade orden Šr slšseri. I 1960 Œrs manifest finner man hela tre belŠgg:
(90) Slut pŒ det militŠra slšseriet [rubrik]. Skyndsamma ŒtgŠrder mot det militŠra slšseriet. Fšrsvaret omformas till ett neutralitets-fšrsvar, varigenom de miljardslukande militŠrutgifterna kan ned-bringas. (1960)
I 1976 Œrs manifest vŠdjar man till ungdomar med fšljande formule-ring:
1 Jfr Fredriksson (1992:73) om bruket av element i de kommunistiska lŠnderna:
ÓPersoner som man tycker sŠrskilt illa om kallas ÓelementÓ.Ó
(91) VPK slŒss fšr den arbetande och studerande ungdomens rŠttigheter och bekŠmpar kapitalismens utsugning och de makthavandes šversitteri mot ungdomen. Som enda parti krŠver dŠrfšr VPK att alla diskriminerande ŒldersgrŠnser ska bort. [É] De graderade betygen ska avskaffas och den borgerliga indoktrineringen i skolan bekŠmpas. (1976)
Och inte sŠllan Šr det just barn- och ungdomsfrŒgor som omtalas med hjŠlp av vŠrdeladdade ord:
(92) Vi vill ha en skola utan betygshets och diskriminerande skolÐ pengar. (1994)
FšrhŠrliga Šr ett negativt vŠrdeladdat ord vars anvŠndning i ett valmanifest kŠnns ganska ovŠntad (se fler exempel nedan). Tillsam-mans med det likaledes negativt vŠrdeladdade hetskampanj och en asyndetisk komposition kan skeendena som beskrivs fšrefalla intensiva:
(93) MŒlet fšr den borgerliga hetskampanjen mot lšntagarfonder Šr frŠmst att slŒ mot hela arbetarršrelsen, att fšrhŠrliga nŠringslivets nuvarande makthavare, att undertrycka varje krav pŒ Šndrade ŠgandefšrhŒllanden och demokratisering av det ekonomiska livet.
(1982)
En annan kommentar med anknytning till lšntagarfondsfrŒgan i samma manifest (1982):
(94) Den besinningslšsa kampanjen i lšntagarfondfrŒgan gŠller egent-ligen inte frŠmst det vaga fondfšrslag som socialdemokratin nu har.
(1982)
MŒnga av de negativt vŠrdeladdade orden kŠnns, som nŠmnts, ganska ovŠntade i ett valmanifest. Orsaken torde vara deras ofta starka allmŠnsprŒkliga prŠgel:
(95) Vi krŠver fšrbud mot monopolpriser, spekulation och fšrdyrande reklamjippon. (1976)
(96) Borgerligheten vill bevara de nuvarande maktfšrhŒllandena šver nŠringslivet. Den vill att pengar skall ge makt. Fanatiskt bekŠmpar den varje tanke och fšrslag som kan leda till att de nuvarande aktieŠgarnas positioner ifrŒgasŠtts. (1982)
(97) Denna offentliga verksamhet har Šnnu i mycket prŠgel av den borgerliga klasstatens fšrmynderi och dess organisationsmodeller utgšr delvis efterapningar av det privata nŠringslivet. (1985)
(98) Vi skall kunna se pŒ TV och lyssna till radio utan att bli utsatta fšr en massa reklam, dŠrfšr behšvs icke-kommersiella alternativ.
Reklamens fšrnedrande framstŠllning av kvinnor mŒste stoppas.
[É] Porrindustrin fšrmedlar ett djupt mŠnniskofšrakt. Porno-grafin Šr teorin, kvinnomisshandel och vŒldtŠkt Šr praktiken.
VŠnsterpartiet bekŠmpar prostitutionen och dess konsekvenser.
(1994)
Beskrivningen av de feministiska problemen inkluderar alltsŒ starkt vŠrdeladdade ord, 1994 liksom 1982 (och man kan observera att partiet inte vŠjer fšr ord som kvinnomisshandel och vŒldtŠkt (citat 98) och porr och prostitution (citat 99)).
(99) I en anda av fšrnuft och šppenhet, fšr bejakande av kŠrleksliv och sexualitet, mŒste kvinnofšrakt, dubbelmoral, porr och prostitu-tion bekŠmpas. (1982)
Porr anges av Svensk ordbok vara vardagligt, men kan kanske dessutom anses vara negativt vŠrdeladdat. Detta eventuellt i motsats till pornografi som fšrefaller vara en mer neutral, teknisk term.
OvanstŒende belŠgg av porr Šr materialets enda.
Som framgŒtt ovan fšrekommer de negativt vŠrdeladdade orden i de flesta sakpolitiska diskussioner. 1988 talar man kulturpolitik:
(100) SŠrskilt den nyskapande och kritiska men ocksŒ stora delar av den folkliga kulturen fŒr leva under de torftigaste materiella fšr-hŒllandena. Utan en stark och levande kultur kommer kommer-sialism, ytlighet och passivitet att Šn mer prŠgla samhŠllet.
(1988)
I det stšrsta manifestet, 1998, Œterfinns ganska fŒ vŠrdeladdade ord som dessutom bšr anses som svagare Šn mŒnga ur de tidigare mani-festen. Detta behšver, som nŠmnts, inte betyda att verklighetsbeskriv-ningen i sig Šr mer positiv:
(101) EUs ekonomiska politik och den planerade valutaunionen, EMU, pŒtvingar EU-lŠnderna en politik som škar arbetslšsheten och leder till nedskŠrningar av vŠlfŠrden. EMU Šr en odemokratisk konstruktion dŠr ekonomin inte styrs av folkvalda utan av obero-ende centralbanksdirektšrer som fšljer dogmatiska fšrdrags-texter. (1998)
Det Šr rimligt att anta att det totalt sett Šr manifesten 1976 t.o.m. 1988 som skiljer ut sig med avseende pŒ bruket av vŠrdeladdade ord. Vid en djupare undersškning skulle man nog Ð om mšjligt Ð finna att dessa har de hšgsta relativa frekvenserna sŒvŠl som de starkast negativt vŠrdeladdade orden. DŠrtill kommer att orden fšrekommer i
verklig-hetsbeskrivningar som av mŒnga sprŒkbrukare skulle anses som negativa samt att de kombineras med krŠva m.fl. ord som diskuteras i nŠsta kapitel.
5 . 6 . KrŠva/krav, mŒste, vilja och bšra samt nŒgra bestŠmningsord
Figur 7 visar den relativa frekvensen šver tid av krŠva/krav samt tre modala hjŠlpverb:
FIGUR 7. Relativ frekvens (%) av krŠva/krav, mŒste, vilja och bšra 1948Ð1998
Att det Šr just 1964 Œrs manifest som uppvisar den hšgsta relativa frekvensen av bšra Šr inte ovŠntat. Detta manifest saknar Šven i švrigt flertalet av de propagandistiska drag som eftersškts, och ett bruk av mŒste hade varit ovŠntat. Totalt sett under perioden anvŠnds emellertid bšra i liten utstrŠckning jŠmfšrt med vilja och mŒste. Dessa uppvisar
en viss Ð och t.o.m. 1973 tydlig Ð samstŠmmighet, Šven om mŒste hela tiden har hšgre r.f. Fr.o.m. 1976 Šr skillnaden dock mycket stor.
Bruket av mŒste škar dŒ markant, och trenden hŒller i sig t.o.m. 1988.
1994 stiger r.f. av vilja mycket kraftigt till en nivŒ nŠra mŒste, och 1998 har vilja fšr fšrsta gŒngen hšgre r.f. Manifesten 1994 och 1998 har totalt 70 belŠgg pŒ vilja. Av dessa Šr 38 stycken kopplade till (frŠmst exklusivt1) vi och 25 till vŠnsterpartiet. Det fšrefaller som om bruket av vilja primŠrt Šr fšljden av ett škat bruk av vi, och att man hšgst sekundŠrt avsiktligt minskat pŒ bruket av mŒste. Vidare Šr det Ð ur sprŒklig-retorisk synvinkel Ð rimligt att vŠnta ett samband mellan bruket av krŠva och mŒste, dŒ de kan antas dela en komponent av ÕbestŠmdhetÕ o.d. NŒgot sŒdant Šr tydligt endast i den kraftiga škningen mellan 1973 och 1976, men detta kan naturligtvis vara en tillfŠllighet.
I stort ligger dock r.f. av krŠva och mŒste hšgt eller relativt hšgt under en period fr.o.m. 1976, vilket torde vara en starkt bidragande orsak till intrycket att frŠmst manifesten 1976 och 1985 har ett slagkraftigt sprŒk. Fšljande citat kan hjŠlpa till att visa varfšr man fŒr detta intryck:
(102) VPK stŒr fšr en ny och rŠttvis skattepolitik. Moms och kommu-nalskatter har starkt škat pŒ senare Œr. Dessa skatter drabbar lšnarbetarna och alla smŒ inkomsttagare. Bolagen har dŠremot fŒtt stora fšrdelar, skattelindringar och statliga understšd. Det krŠvs en stor social omfšrdelning. VPK krŠver stopp fšr gŒvorna till storkapitalet. Skatten pŒ vinster och stora kapital mŒste skŠrpas.
Skatteflykt och skattefusk mŒste bekŠmpas. Momsen pŒ mat mŒste bort. Nuvarande kommunal- och statsskatt bšr ersŠttas av en ny enhetlig inkomstskatt. Denna bšr vara progressiv, d v s lindrigare fšr smŒ inkomsttagare Šn kommunalskatten. (1976)
Citatet skulle kunna ges omfattande kommentarer, men hŠr nšjer vi oss med att konstatera att krŠva och mŒste troligen Šr viktiga fšr totalintrycket av ett manifest. I kontexten fšrekommer dessutom stark, stor och ett flertal vŠrdeladdade ord. Notabelt Šr emellertid att bšr har fŒtt ersŠtta mŒste (eller skall) vid tvŒ tillfŠllen. SkŠl till detta skall inte dryftas hŠr, men jag fŒr sjŠlv uppfattningen att de framfšrda kraven Šr av mindre angelŠgen natur, varav fšljer att partiet tycks fšlja en mjukare linje. Man kan naturligtvis diskutera i vilken omfattning bruk och icke-bruk av dessa och liknande ord Šr resultatet av medveten sprŒklig planering. Att sŒdan ligger till grund fšr bruket av bety-delsetunga ord som kapitalŠgare vs. kapitalist Šr sjŠlvklart, men det
1 Ett exklusivt vi utesluter mottagaren, medan ett inklusivt innefattar sŒvŠl avsŠndare som mottagare. Se vidare Bergman-Claeson (1994:55 ff.).
finns skŠl att anta att sŒ inte Šr fallet hŠr. NŒgon utvidgad diskussion kan dock inte fšras. IstŠllet kan konstateras att det finns ytterligare mŒnga ord som fšrefaller ha samma komponent av ÕbestŠmdhetÕ o.d.
som (Œtminstone) krav/krŠva och mŒste. Ett flertal sŒdana fšrekommer i 1968 Œrs manifest, men i mindre omfattning eller inte alls i de andra manifesten. Exempel Šr ovillkorlig, otvetydig och omedelbar samt verb av liknande karaktŠr, t.ex. garantera. Fšljande citat exempli-fierar. Observera att kursiveringen Šr original, vilket ytterligare torde fšrstŠrka intrycket:
(103) I sitt program och i sin valkampanj finns det vissa frŒgor som vŠnstern sŠtter frŠmst. LŒglšnefrŒgan ska ovillkorligen lšsas.
SysselsŠttning och inkomst ska garanteras. Lika lšn fšr mŠn och kvinnor ska omedelbart infšras i praktiken. Barntillsynen ska ovillkorligen ordnas. Miljšfšrstšringen ska omedelbart stoppas. Sverige ska otvetydigt ta avstŒnd frŒn USA-imperialis-men och stŠlla sig solidariskt med de utplundrade folken. (1968)
HŠr finns naturligtvis en mŠngd faktorer som borde granskas. En intressant frŒga Šr vilket intryck lŠsaren hade fŒtt om skola (ska) ersatts av mŒste eller Vi/vpk (vill attÉ) eller om ska helt enkelt ersatts av skall. En annan frŒga Šr vilka effekterna kan bli av de korta meningarna i kombination med de tvŠra kasten mellan vitt skilda sakomrŒden. Detta kan av naturliga skŠl inte diskuteras hŠr. Mitt antagande Šr emellertid att sprŒksamfundet skulle reagera pŒ princi-piellt samma vis som jag gjort, dvs. anse att (103) Šr mycket slag-kraftigt formulerad.