Vi har studerat delar av vŠnsterpartiets manifestvokabulŠr under det gŒngna halvseklet. Den lŒnga perioden har gjort det mšjligt att peka ut nŒgra tendenser i fšrŠndringen av vokabulŠren. Det jag frŠmst har velat beskriva Šr vissa sprŒkliga fenomen som kan antas finnas dŠr fšr att valmanifestet skall nŒ sitt yttersta syfte pŒ effektivast mšjliga sŠtt.
Ett huvudintryck av resultatet Šr att bruket av flertalet sŒdana fenomen kulminerade vid 1970-talets mitt och var betydande Šven pŒ 1980-talet, fšr att dŠrefter avta.
Vid min allra fšrsta, nŒgorlunda fšrutsŠttningslšsa, genomlŠsning av manifestet fšll blicken pŒ ord som demokrati, krig, arbetslšshet, skattetryck, krŠva, kamp och šversitteri. Dessa ord, liksom de flesta andra, Šr viktiga fšr den bild som vŠljarkŒren fŒr av partiet genom decennierna. €ndŒ kan det vara svŒrt att motivera varfšr det Šr viktigt att fŒnga ord som arbete, arbetslšshet, avspŠnning, kŠrnvapenbŠrande och omsŠttningsskatt. Dessa tycks i fšrstone tillhšra ett stats-vetenskapligt studium. Men i ett vidare retoriskt perspektiv fyller Šven de sakpolitiskt relaterade begreppsomrŒdena en švertalande och švertygande funktion. Ett valmanifest som beskriver verkligheten som ett tillstŒnd av arbetslšshet kan antas ge en annan effekt Šn det valmanifest som omtalar mšjligheten att generera arbeten. I nŒgon mŒn har indelningen i de tre SRB syftat till att fokusera detta, liksom att det positiva eller negativa intryck lŠsaren kan antas fŒ nog inte behšver vara manifesterat pŒ lexikal nivŒ i form av vŠrdeladdade ord.
Det finns redan i partiets till synes objektiva beskrivning av verklig-heten. Vid dessa tankar har Hedquists distinktion mellan beskrivande och endast framkallande vŠrdeladdade ord varit viktig.
Det har talats en del om termer som i relation till varandra fokuserar referenten ur olika perspektiv. I ett fall som arbetsgivare-arbetskšpare torde det stŒ ganska klart vad jag avser med perspektiv.
Men ett perspektivtŠnkande Šr tydligt ocksŒ nŠr partiet vŠljer mellan att beskriva verkligheten som Ófull med arbetslšshetÓ eller som Ófull med mšjligheter till arbetsskapandeÓ, och nŠr valet stŒr mellan tvŒ teman som Órisken fšr krigÓ eller Ómšjligheten till fredÓ. Kanske kan
man i dessa fall tala om perspektivskiften pŒ textnivŒ, vilka mer eller mindre tydligt manifesteras pŒ lexikal nivŒ.
Alla manifest Šr unika, men de som kanske tydligast skiljer ut sig i nŒgot avseende Šr fšljande:
• 1952 Ð med avseende pŒ ett omfattande bruk av ord och termer ur den fšrsvars- och utrikespolitiskt relaterade vokabulŠren. DŠrtill dominerar anvŠndningen av krig klart šver anvŠndningen av fred.
• 1968 Ð introduktion av ett flertal ideologiskt anknutna ord och sam-tidigt pŒfallande liten anvŠndning av andra, bl.a. socialism. DŠrtill stor anvŠndning av bestŠmningsord sŒsom ovillkorligen och omedelbar.
• 1976 Ð (sannolikt) hšgst relativ frekvens av de militŠrt konno-terande orden, periodens mest omfattande anvŠndning av krŠva/
krav samt (sannolikt) en av de hšgsta relativa frekvenserna av negativt vŠrdeladdade ord.
• 1985 Ð totalt sett hšgst relativ frekvens av de fyra centrala politisk-ideologiska termerna. Manifestet Šr dŠrtill prŠglat av ett ideologiskt nytŠnkande som manifesteras pŒ frasnivŒ i det slagordsliknande socialism pŒ svenska.
€ven manifestet 1994 ger bestŒende intryck Ð och kvarlŠmnar vissa frŒgor Ð genom avsaknaden av storfinans samt en samtidig anvŠndning av marknadsekonomi och borgare. Slutligen bšr man notera att Šven 1964 Œrs manifest skiljer ut sig genom avsaknaden av nŠst intill alla fšr undersškningen relevanta fenomen.
En annan infallsvinkel hade kanske utkristalliserat andra manifest, men jag anser mig ha kommit en bit pŒ vŠgen mot en generell bild av vŠnsterpartiets retoriska tillvŠgagŒngssŠtt.
7 . Litteratur
Andersson, Jan & Mats Furberg 1984. SprŒk och pŒverkan. •ttonde upplagan. Stockholm: Thales.
Andersson, Lars-Gunnar & Jens Allwood 1987. Semantik. •ttonde upplagan. (Nr. 1 i skriftserien Guling utgiven av Institutionen fšr lingvistik vid Gšteborgs universitet.)
Berg, Nils J. 1982. I kamp fšr socialismen. Kortfattad framstŠllning av det svenska kommunistiska partiets historia 1917Ð1981. Stockholm:
Arbetarkultur.
Bergman-Claeson, Gšrel 1994. Vi svenskar, vi mŠnniskor och bomben. (Skrifter utgivna av Institutionen fšr nordiska sprŒk vid Uppsala universitet. Nr. 36)
Bj¿rgo, Tore & Daniel Heradstveit 1992 [1996]. Politisk kommunika-tion. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
BorŽus, Kristina 1994. HšgervŒg. Stockholm: Tiden.
Brylla, Charlotta 2000. Ord med laddning. Nyckelord och slagord som termer i tysk sprŒkvetenskap. Gšteborg. (Nr. 3 i rapportserie frŒn projektet ORDAT.)
Cassirer, Peter 1970. Ords kontextberoende. I: Nysvenska studier 54.
S. 5Ð17.
Cassirer, Peter 1993. Stilistik & stilanalys. Andra upplagan. Stock-holm: Natur och kultur.
Crystal, David 1987. Semantics. I: Crystal, David 1987. The Cam-bridge encyclopedia of language. CamCam-bridge University Press. S.
100Ð107.
Dahllšf, Mats 1999. SprŒklig betydelse. Lund: Studentlitteratur.
Engels, Friedrich & Karl Marx 1848 [1886]. Kommunistiska mani-festet. Stockholm: Tiden.
Esaiasson, Peter 1990. Svenska valkampanjer 1866Ð1988. Stockholm:
AllmŠnna Fšrlaget.
Fredriksson, Gunnar 1992. Det politiska sprŒket. Sjunde upplagan.
Stockholm: Tiden.
Gilljam, Mikael & Sšren Holmberg 1995. VŠljarnas val. Stockholm:
Fritzes Fšrlag.
Grice, Paul 1987 [1967]. Logic and Conversation. I: Grice, Paul, Studies in the way of words. Cambridge: Harvard University press.
S. 1Ð143.
Hedquist, Rolf 1977. Emotivt sprŒk. UmeŒ universitet.
Hedquist, Rolf 1981. SprŒklig kommunikation med fšrbehŒll. (UmeŒ Studies in the Humanities 41.) Stockholm: Almqvist & Wiksell Inter-national.
Hedquist, Rolf 1982. Att pŒverka med sprŒk. (Nr. 113 i en skriftserie utgiven av BeredskapsnŠmnden fšr psykologiskt fšrsvar.) Lund:
Liber.
Held, David 1987 [1997]. Demokratimodeller. Andra upplagan. Gšte-borg: Daidalos.
Hellspong, Lennart & Sšderberg, Barbro 1975. Grepp om sprŒket.
Lund: Studentlitteratur.
Hellspong, Lennart & Ledin, Per 1997. VŠgar genom texten. Lund:
Studentlitteratur.
HŒkansson, Nicklas 1999. Valretorik. Gšteorg. (Gšteborg Studies in Politics 65.)
H¿igŒrd, Anne 1978. SprŒkbruken i partiprogrammer. Oslo: Novus Forlag.
Johannesson, Kurt 1990. Retorik eller konsten att švertyga. Stock-holm: Norstedts.
Koch, Stefan 1999. Hšger om!. Stockholm: Ordfront.
Kymlicka, Will 1990 [1994]. Modern politisk filosofi. Nora: Nya Doxa.
Larsson, Reidar 1994. Politiska ideologier i vŒr tid. Femte upplagan.
Lund: Studentlitteratur.
Lorentzon, Thorwald 1998. Marx med mervŠrde mšter moderna miljšmŒl. (Nr. 23 i skriftserien MISS utgiven av Institutionen fšr svenska sprŒket vid Gšteborgs universitet.)
Lorentzon, Thorwald 1999. VŠrdeladdade missiler. I: Rhetorica Scandinavica 11. S. 25Ð37.
Lundestad, Geir 1996 [1997]. …st, vŠst, nord, syd. Tredje upplagan.
Lund: Studentlitteratur.
Lundstršm, Mats 1999 Vad innebŠr jŠmstŠlldhet? I: Tidskrift fšr politisk filosofi nr. 2 1999. S. 5Ð28.
Lyons, John 1977. Semantics 1. Cambridge University press.
Malmgren, Sven-Gšran 1989. Om švertalande ord i riksdagspartiernas sprŒk. I: AllŽn, Sture, Martin Gellerstam & Sven-Gšran Malmgren, Orden speglar samhŠllet. Stockholm: AllmŠnna Fšrlaget. S. 59Ð78.
Malmgren, Sven-Gšran 1994. Svensk lexikologi. Lund: Student-litteratur.
Malmgren, Sven-Gšran 1999. ValsprŒk 98 Ð om sprŒket i den politiska debatten. I: SprŒkvŒrd 1. S. 7Ð18.
Melin, Lars & Sven Lange 1995. Att analysera text. Andra upplagan.
Lund: Studentlitteratur.
N¾ss, Arne 1959. Empirisk semantik. Oslo: Universitetsforlaget.
Nationalencyklopedins ordbok 1995. HšganŠs: Bra bšcker.
Nilsson, Bo G. 1984. Meniga hopen, blodiglar och rabulister. Ur det politiska sprŒkets historia. I: Folkets historia nr. 4. S. 2Ð19.
Rydstedt, Rudolf 1993. Retorik. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Akademiens ordlista 1998. Tolfte upplagan. Stockholm:
Norstedts Ordbok.
Svensk ordbok 1999. Tredje upplagan. Stockholm: Norstedts Ordbok.
Teleman, Ulf, Staffan Hellberg & Erik Andersson 1999. Svenska Akademiens grammatik. Stockholm.
TŠnnsjš, Torbjšrn 2000. Filosofi & politik. Stockholm: Manifest.
Zedong, Mao 1963 [1994]. Maos lilla ršda. Citat ur ordfšrande Mao Zedongs verk. Stockholm: Bokfšrlaget Tranan.