JŠmlikhet osv

Begreppet jŠmlikhet Šr nog inte lika entydigt accepterat inom sprŒksamfundet. Vi hšr fšrvisso inte nŒgon makthavare fšresprŒka ojŠmlikhet, men termen tillhšr knappast det politiska allmŠngodset i samma mening som demokrati. Applikationskriterierna fšr demokrati Šr Œtminstone delvis de samma fšr borgerliga politiker och vŠnster-politiker, medan det rŒder helt skilda Œsikter om vilka kriterier som skall uppfyllas fšr applikation av jŠmlikhet. Samma fšrhŒllande gŠller ocksŒ rŠttvisa (jfr BorŽus 1994:31f.). Mig veterligt har innebšrden av jŠmlikhet inte heller utmanats av borgerliga politiker. Snarare torde Œtminstone moderaterna undvika den, pŒ samma sŠtt som frihet torde undvikas av vŠnsterorienterade. Anledningen till att borgerliga debattšrer undviker jŠmlikhet torde vara att socialistiska partier har tolkningsfšretrŠde pŒ termen, dvs. deras tolkning Šr den allmŠnt vedertagna. BorŽus (1994:294, kurs. i orig.) skriver::

Det Šr inte otroligt att jŠmlikhetsbegreppet pŒ 1970-talet fšr debattšrerna hade en sŒ pass etablerad betydelse av jŠmlikhet i utfall att detta sŠllan behšvde utsŠgas.

Man kan nog, enligt min mening, pŒstŒ att detta inte gŠller endast 1970-talet, utan Šr sant Šn idag. En borgerlig debattšr kan fšresprŒka ett sakernas tillstŒnd som i en socialistisk tolkning Šr ojŠmlikt, men debattšren kan inte anvŠnda termen ojŠmlikhet till detta. Dock skulle en strid om innebšrden lŠtt kunna ta fart, om borgerliga debattšrer fšrsškte švertalningsdefiniera ordet till att innebŠra ÕjŠmlikhet i chanserÕ istŠllet fšr ÕjŠmlikhet i utfallÕ. Att den senare innebšrden rŒder Šr ocksŒ orsaken till de fšrdelningspolitiska krav som ofta fšljer pŒ anvŠndningen av termen. (Fšr en allmŠn politisk-filosofisk bakgrund till dessa och andra distinktioner, se Kymlicka 1994.) Jfr ocksŒ avsnittet om frihet (5.3.4).

Dessa, relativt demokrati, annorlunda egenskaper Šr troligen ocksŒ anledningen till att termen har en Ð enligt min bedšmning Ð intres-santare frekvensfšrdelning Šn demokrati. JŠmlikhet fšrefaller genom sin svagare stŠllning vara mer beroende av det allmŠnpolitiska klima-tet; det upptrŠder i stšrre omfattning fšrst 1968 fšr att dŠrefter fšrsvinna och Œterkomma mycket starkt i mitten pŒ 1980-talet. • ena sidan kan Œterkomsten vara en reaktion pŒ det som Boreus betecknar som en hšgervŒg. • andra sidan Šr det flitiga bruket 1968 sannolikt en effekt av vŠnstervŒgen (jfr BorŽus 1994:329). Ytterligare svŒrigheter skapas av det faktum att en vŠnsterskribent Œtminstone tidvis har

kunnat byta ut jŠmlikhet mot rŠttvisa, vilket alltsŒ ocksŒ kan dšlja sig bakom graferna. I fšljande exempel kan jŠmlik och rŠttvis betraktas som ekvivalenta:

(37) Det gŒr att fšrverkliga jŠmlikhet och ett gott liv Œt alla. Men det fordras politisk fšrŠndring fšr att dessa mšjligheter skall frigšras.

Det fordrar en politik som fšrverkligar allas rŠtt till arbete, en jŠmlik och rŠttvis fšrdelning, en god livsmiljš och som bidrar till fred och nedrustning. (1985)

DŒ kampen om sprŒket i mindre grad gŠller jŠmlikhet kan dess kon-texter nog sŠgas vara mer fšrutsŠgbara; det tolkningsfšretrŠde man redan har gšr t.ex. att termen inte behšver švertalningsdefinieras.

Detta behšver dock inte betyda att kontexterna blir av mindre intresse ur retorisk synvinkel. 1982 sammanfattar man sin utopi med hjŠlp av fem grundbegrepp:

(38) MŒlet Šr ett samhŠlle prŠglat av en folkstyrd hushŒllning, av demo-krati, samverkan, jŠmlikhet, solidaritet och kamratskap. (1982)

Fšljande anvŠndning frŒn 1968 visar att den nya vŠnstern Šrvt marx-ismens vetenskapliga perspektiv pŒ samhŠllsproblemen. Retoriskt intressant Šr frŠmst sammanstŠllningen med trygghet:

(39) Det har visat sig att en kapitalistisk ekonomi inte kan tillfredsstŠlla lšntagarnas krav pŒ trygghet och jŠmlikhet. Enstaka statliga regleringar Šndrar inte de grundlŠggande mekanismerna i en oplanerad och profitstyrd ekonomi. Trygghet, ekonomisk jŠm-likhet och jŠmjŠm-likhet mellan kšnen Šr frŒgor som gŠller makt och bestŠmmanderŠtt inom fšretagen och šver nŠringslivet. (1968)

SŒledes:

(40) Kravet pŒ jŠmlikhet kan aldrig helt uppfyllas fšrrŠn motsŠttningen mellan kapital och arbete upphŠvts genom kapitalismens avskaffan-de. (1968)

Mestadels anvŠnds jŠmlikhet i nŒgon form av fšrdelningspolitiskt reso-nemang. Men sŒ Šr det inte alltid. En intressant begreppsutveckling har fšljt pŒ den feministiska ideologins utveckling. I citat (39) ovan talar man om ÓjŠmlikhet mellan kšnenÓ. Med tiden har jŠmstŠlldhet švertagit betydelsen ÕjŠmlikhet mellan kšnenÕ Šven om den Šldre anvŠndningen fortfarande Œterfinns. Fšr valmanifestens del Šr 1968 den brytpunkt dŒ jŠmstŠlldhet upptrŠder fšr fšrsta gŒngen (i denna

betydelse). Officiellt fick termen denna betydelse i samband med FN:s internationella kvinnoŒr 1975.

Ett intressant fall av vŠdjan till bŒde frihet och jŠmlikhet fšre-kommer 1985. Relationen mellan dessa bŒda begrepp Šr omdebatterad, och inte sŠllan har man dragit slutsatsen att de Šr logiskt ofšrenliga.

Problemet lšses dock genom hšgsta mšjliga abstraktionsnivŒ i term-bruket:

(41) En politik fšr sjŠlvstyrelse Šr en politik fšr frihet. Friheten krŠver ett samhŠlle med jŠmlikhet, solidaritet och medansvar om den skall bli allmŠn egendom. Frihet utan jŠmlikhet beskŠr friheten fšr de svagare. JŠmlikheten Šr frihetens moder. (1985)

En saklig analys av citatet vore inte mšjlig. Inte minst frihet har ytterst diffust betydelseinnehŒll, och det Šr inte omšjligt att de 5 belŠggen Šr Šven inbšrdes logiskt motsŠgande. En konkretare iakttagelse Šr istŠllet att vpk šverhuvudtaget anvŠnder frihet, och dessutom inte motvilligt.

Kanske ville man utmana liberalismens klassiska term med tanke pŒ manifestets 14 belŠgg. Under alla hŠndelser lyckades man inte, och det syns inga spŒr av fšrsšket i senare manifest (se vidare avsnitt 5.3.4).

TillŠggas kan, att 1985 Œrs manifest uppvisar 2 belŠgg av negationen ojŠmlikhet (liksom 1 belŠgg av odemokratisk). Man kan anse att mani-festet tecknar en negativ verklighetsbild Ð vilket, som nŠmnts, inte behšver innebŠra en anvŠndning av institutionaliserat negativt vŠrde-laddade ord. Manifestet inleds dock med en otvetydigt positiv verklig-hetsskildring:

(42) Sverige har rika mšjligheter. HŠr finns en hšgt utvecklad teknologi, ett stort yrkeskunnande och erfarenhet. Vi har mŒnga fšrutsŠttningar fšr en fortsatt framgŒngsrik industriell och ekonomisk utveckling.

Det gŒr att fšrverkliga jŠmlikhet och ett gott liv Œt alla. (1985)

Men:

(43) Deras [de borgerliga partiernas] fšreslagna drastiska nedskŠr-ningar skulle ška arbetslšsheten. Deras skatte- och fšrdel-ningspolitiska fšrslag skulle ška ojŠmlikheten. Deras social- och familjepolitiska fšrslag skulle ška otrygghet och skillnader och vrida tillbaka den radikala kvinnokampens landvinningar.¹ (1985)

1 Observera den katakres Ð sammanblandning av bilder Ð som man hŠr gšr sig skyldig till. Att vrida tillbaka en landvinning Šr inte nŒgot vedertaget idiom utan en hybrid av vrida tillbaka klockan och metaforen landvinning.

Som framgŒr fšrekommer ojŠmlikhet inte i ett resonemang om sakernas tillstŒnd, utan i ett slags hypotetisk funktion som Šr ganska vanlig; framtidens samhŠlle tillskrivs vissa, givna och mycket negativa, egenskaper. Observera ocksŒ skillnad, som tillhšr de ord som bšr vara vanligare i manifest dŠr jŠmlikhetsfrŒgor fokuseras. Klart Šr att klyfta syns fšrsta gŒngen 1968 (4 belŠgg), dŒ man ocksŒ talar om t.ex. klass (2), klassamhŠlle (4) och utjŠmning (2). PŒ senare Œr Šr bruket av dessa ord mer spritt, men relativt omfattande, och viss samstŠmmighet med bruket av jŠmlikhet syns. Det kan ocksŒ pŒpekas att jŠmlikhet har pŒfallande lŒga frekvenser under 1990-talet. Eventuellt kan en orsak vara just nŠrheten till rŠttvisa, som nŒr periodens hšgsta relativa frek-vens 1991.