Delaktighet och handlingsutrymme

I AFS 2015:4 står det att chefer och arbetsledare ska “ha kunskap i hur man hanterar och förebygger ohälsosam arbetsbelastning” (6§). Arbetsprocessen inför ett läsår är enligt skolledare att de vid ett tillfälle gör schema för hela läsåret. När ledarna pratar om denna arbetsmetod uttrycker de att lärarna får lämna in önskemål hur års arbetsschemat

ska formas. Tre av skolledare lyfter att arbetsmängden för lärare går upp och ned under läsåret med toppar exempelvis vid nationella prov och tiden innan lov.

Lärarna får inför varje läsår lämna in önskemål om hur deras schema ska se ut, det är splittrat bland lärarna hur mycket det kan påverka det här beslutet. Två lärare menar att det går att påverka och brukar få sina önskemål tillgodosedda medan en annan lärare menar att det är en stor och komplex organisation och därmed finns det inte utrymme för sina egna personliga önskemål.

Ganska lite får man säga för det är en så stor och komplex organisation så jag kan inte påverka så mycket när mina lektioner ligger. Finns det möjlighet så kanske jag kan byta en lektionssal om jag är i en sal som inte är optimal för vad jag ska göra, finns det då en annan lektionssal ledig så kan jag ju givetvis få det bytt och man har ju då kontakt med schemaläggaren. Men det är ett visst antal elever, lärare och salar som bara ska gå ihop och då kan inte alla ha önskemål att jag vill börja då och sluta då och det accepterar man.” Respondent I2

Under stressiga perioder när det gäller att prioritera bort vissa arbetsuppgifter är lärarna överens om att det är enkelt att prioritera. Det gäller att gå tillbaka till vad som är det centrala uppdraget. Det viktigaste är eleverna, undervisningen och betygsättningen av eleverna, vilket inte går att prioritera bort. En av lärarna menar att det är tryggheten i lärarrollen tillsammans med det centrala uppdraget som styr vad som ska prioriteras i stressiga perioder.

När det gäller prioritering så finns det väl inte något som är till stor hjälp utan där är erfarenheten man har byggt upp och kanske tryggheten i lärarrollen vad är det centrala i mitt uppdrag och då utgår man från vad jag tycker är mitt centrala uppdrag och det är ju arbetet med eleverna och undervisningen och kunskapsmålen och då försöker man skala ner det som är kringarbete så att säga att det får styrkas först men undervisningen är det man allra sist skär ner på. Respondent I2

En lärare menar att det är svårt att prioritera bort uppgifter i vissa lägen exempelvis om man har blivit sjuk, på grund av det har arbetsuppgifter samlats på hög under tiden man varit borta.

Problemet är att det är väldigt svårt att prioritera bort, för det är liksom okej ska jag skita i att rätta provet eller skita i att planera lektionen, där kan man hamna. Låt säga att jag skulle bli sjuk i några dagar, när jag kommer tillbaka så ligger fortfarande alla arbetsuppgifter kvar och väntar på mig, ink att ta

igen de lektioner när jag var borta vilket gör att jag vikarierar för mig själv. Respondent I3

I intervjuerna framkom det att förtroendetiden disponeras olika av lärare. Alla skolledare säger att förtroendetiden är “nästan lite helig” och man vill inte gå in och börja styra den, eftersom enligt avtal får inte förtroendetiden styras. Vid tillfälle då arbetsuppgifter tillkommer till arbetslagen sker en delegering av skolledare men att detta följs inte upp när arbetsuppgiften sker är inte något man gör.

Ofta blundar jag för det, det händer inte speciellt ofta att en lärare säger detta måste jag göra på min förtroendetid eller detta hinner jag inte med. Det är en väldigt liten bit där man kommer med enstaka uppgifter. Förtroendetid är en sak vi pratar väldigt lite omRespondent IA

Gällande att se till arbetsmiljön på förtroendetiden säger en skolledare:

Det blundar man för som arbetsgivare för att du kan ej kolla hur de har det på sin arbetsplats hemma är det lugnt och fint eller är det stök och bråk, är det gifter, är det såna saker, det kan vi inte kontrollera så då blundar vi för det.” Respondent IA

Lärarna uttrycker i intervjuer deras tankar gällande förtroende tid:

Bra skulle jag vilja säga, skulle säga att det nästintill är en förutsättning för att jag ska kunna fungera som lärare. Jag ser det lite som en bufferttid allt det här arbetet som man inte hinner med i övrigt ska man hinna med på förtroendetiden och en del av förtroendetiden gör jag ju här på skolan men det kan man ju välja själv hur man vill göra. Respondent I2

En skolledare pratade om problematiken som framkommer i dialogen med en del lärare som upplevs ha en högre arbetsbelastning. Det framkommer att vissa lärare försöker förlägga sin förtroendetid på sin arbetsförlagda arbetstid i skolan för att undvika arbeta på kvällen eller helgen.

Den är ju jättesvår för jag har ju noterat att det finns lärare som jobbar jättemycket men när de går in och berättar lite hur det jobbar så visar det sig att de 45h tränger sig in på de 35 timmarna. Och det är klart att det blir en omöjlighet att styra upp detta för då vill de verkligen inte jobba hemma, vare sig kvällar eller helger och då försöker de få in de här timmarna på samma innehåll men på kortare tid. Respondent IB

Enligt intervjuer som genomfördes i denna studie är det svårt att mäta förtroendetiden och skilja dessa från övriga arbetstimmar då det enkelt flyter ihop. Ibland räcker inte tiden till och en lärare menar att när arbetstoppar kommer är det oftast andra faktorer än undervisningen som gör att arbetsbördan blir större och förtroendetiden utnyttjas till andra saker än vad den bör användas till.

Den totala arbetsbördan och den går ju upp och ner och den kan ju kännas övermäktig ibland och då är det oftast andra saker än undervisning som hopar sig det kan vara en lärarstuderande och utvecklingssamtal så blir det massa andra saker man ska hinna med samtidigt och då kommer en arbetstopp. Respondent I2

Warr (2007) menar att en personlig kontroll kan minska negativa känslor och upplevelser, här drar vi en parallell till lärarnas arbetsbelastning. Även om lärarna känner att arbetsbelastningen är för hög har de sin förtroendetid som de styr över själva vilket då blir en personlig kontroll. Därmed kan lärarna uppleva den höga arbetsbelastningen som mindre negativ för att de kan styra över tiden själva. Det kan kopplas till Theorell (2012) krav- kontrollmodell där förtroendetiden innebär en aktiv situation för medarbetare med ett högt beslutsutrymme vilket kan kompensera då kraven höjs. Vid förhöjd arbetsbelastning såsom nationella prov eller andra tillfälliga arbetstoppar säger ledarna att de valt att forma verksamheten genom att tillsätta resurser eller omförhandla arbetstid. Trots de positiva fördelarna med förtroendetid menar tre av lärare att det finns risk att arbetsbördan blir för hög, då det kan vara svårt att veta när man borde sluta. Det finns alltid mer saker att göra, framförallt i och med att man arbetar med människor.