Krav, resurs och ansvar

I AFS 2015:4 står det att ohälsosam arbetsbelastning är det när kraven mer än tillfälligt överskrider resurserna. Obalansen uppstår och kan bli ohälsosam om den är långvarig och tiden för återhämtning är otillräcklig. Det står även i AFS 2015:4 i 9§ att ”arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagaren inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning”. Föreskriften förespråkar för att inte arbetsbelastningen ska bli ohälsosam behöver resurser göras tillgängliga och anpassas till arbetet som ska utföras.

Två av skolledarna nämner vid intervjuer att lärarnas arbetsmängd är som högst innan lov eller vid tillfälle då nationella prov ska rättas. Enligt skolledare så skapar de nationella proven arbetstoppar eftersom dessa prov är många i antalet och att rättning av dessa prov ska ske på en kort begränsad tid. Två av skolledarna nämner hur verksamheten påverkas av nationella prov och på vilket sätt resurser kan tillsättas vid

ökad arbetsbelastning.

här har vi lärare på denna skolan speciellt som får ett helsike och då diskuteras det måste vi ha nationella prov nä behöver vi inte riktigt ha för att det har Skolverket/regeringen sagt att vi behöver bara ha nationella prov i första och sista provet så att säga. Men sen vill lärare gärna ha nationella provet som stöd och eleverna vill jättegärna ha det och som vi har provat att andra har rättat proven också men det tycker inte lärarna riktigt om heller för de vill gärna rätta egna elevers prov och då blir det här problemet. Det förra läsåret tog jag in en lärarkandidat som hade varit med 10 veckor under det läsåret så han kände eleverna lite så dem delade upp rättningen på det sättet… Respondent IA

Vi försöker ju ge dom rättningsdagar och vi försöker förbereda och avlasta mycket i planering med expeditionen att man bara ska kunna hämta ut proven. Sen finns det traditioner på skolan som jag ibland har blivit fundersam på min förra skola fördelade man rättningen mellan ämneslärarna så alla rättade lika mycket varje år för att få en jämn arbetsbelastning men det traditionen finns inte här. Vilket har förbryllat mig jättemycket för då finns det någon kultur i att man inte känner sig bekväm i att någon annan rättar ens egna elever och det är en sån sak som jag känner att vi måste jobba bort, dels för ett likvärdighetsperspektiv för eleverna men också från ett arbetsbelastnings perspektiv men där är vi inte”. Respondent IC

En av skolledarna problematiserar en av formerna där resurser anpassas till arbetsbelastningen.

Ja då rättar de proven på förtroendetiden det vi gör som arbetsgivare är att vi säger att du kan ställa in de här lektionerna och så vidare vilket inte är riktigt bra då får inte eleverna garanterad undervisningstid som vi sagt. Men det är för att underlätta och för att lärarna verkligen ska hinna med. Respondent IA

Skolledarens arbete med arbetsmiljön påverkas av vad andra intressenter inom systemet vill ha. Komplexiteten inom arbetsmiljö som framhålls av Eklöf (2017) individen som existera inom en struktur inte är avgränsade utan är beroende av sitt sammanhang och de relationer som existera där. Att skolledare befinner sig i en position av att vara en individ inom ett större sammanhang och struktur är tydligt då de har ambitioner att reducera arbetsbelastningen genom fördelning inom arbetslagen. Detta motsätt av lärare

eftersom det är önskvärt att rätta de egna elevernas prov. En av skolledarna lyfter att denna vill ha fördelning inom arbetslaget gällande rättning av prov men att detta inte är önskvärt av lärare.

Lärare och elever vill ha kontrollen av kunskap för att se hur de ligger till gentemot måluppfyllelse för läroplanen. Detta är att lärarna får en indikation på vart eleverna befinner sig kunskapsmässigt och det samma för eleverna där de ska stämma av var det befinner sig. Detta kan kopplas med Theorells (2012) och Warrs (2007) modeller att individer mår bra av att känna personlig kontroll. De autonoma lärarna bestämmer själv sitt upplägg så länge eleverna når de mål som finns i läroplanerna. De nationella prov i årskurs två som inte är obligatoriska enligt Regering och Skolverket skapar kontroll för lärare och elever eftersom detta blir en form av utvärdering mot läroplanens mål. Dock skapar detta en högre arbetsbelastning för lärare som skolledare ska hanterar och arbeta förebyggande mot den ohälsosamma arbetsbelastningen. Nylén (2017) menar att det inte endast är chefens förmåga att reducera krav i arbetet utan denna ska också skapa en arbetsplats med ett hållbart klimat. Bejrot et al. (2015) påtalade att i deras resultat är det synligt att skolledare upplever att de inte har möjlighet att fördela arbetet som önskat så att de får möjlighet att ge lärare som behöver stöd detta.

Denna syn på arbetsmiljön tillsammans med det autonoma förhållnings perspektivet framhållit av Stenlås (2011) speglas i skolledarnas arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Bejerot et al. (2015) lyfter i sin studie att lärare upplever att de har minskat inflytande samtidigt som arbetskraven höjs. Skolledare har samma syn på att kraven i arbetet höjs men däremot är deras inflytande oförändrat samtidigt som skolledarna känner att de är begränsade när det gäller att fördela arbetet till lärarna (Bejerot et al., 2015). En lärare menar egentligen att det spelar ingen roll om arbetsmålen är för höga för det gäller att utföra sina uppgifter för att det inte ska drabba eleverna som har rätt till en viss kunskap.

Man bara gör det, för vad ska hända... att eleverna inte får den kunskapen de har rätt till och man då bryter mot kursplanen. Respondent I3

Enligt Schaufeli och Bakker (2004) finns det ett samband mellan krav och utbrändhet, framförallt kan höga krav under en längre period kan påverka och orsaka stress för medarbetarna. Lärarens utsaga ovan pratar om att även om kraven vid tillfälle är för höga ser man förbi detta för att sätta eleverna i första hand. Schaufeli och Bakker (2004) menar att om höga krav som innebär stress för medarbetaren pågår under en längre period kan det orsaka hälsoproblem. Målen för lärare och elever ändras inte under läsårets gång vilket kan medföra att arbetsbelastningen för lärare inte går ner under terminen då oväntade uppgifter eller situationer kommer upp. Nylén (2017) som i sin avhandling pratar om arbetslivsforskning där fokus är på organisering och att verksamhetens effektivitet är resultat av att medarbetare är engagerade, motiverade och trivs på sin arbetsplats. I likhet med Nylén (2017) kan det tyda på att läraren är engagerad och trivs på arbetsplatsen eftersom läraren inte ser det som ett problem att kraven vid tillfälle vara höga och att essensen av arbetet är att eleverna ska få den kunskap de har rätt till. Lärarna är eniga om att de lärare som undervisar i exempelvis svenska och engelska där det finns nationella prov har en större arbetsbelastning än andra. Det är inte något som syns i den tjänstefördelning eller schema som skrivs i början av läsåret.

När det gäller kolleger så ser det lite olika ut, ibland kan skolledningen se lite dåligt vi gör ju de uppmärksamma på detta och man lyssnar men ibland har skolledningen inte lösningen men vi har exempel lärare i ENG+SV där kan man inte direkt se på schemat att det här är för mycket, vi har också avtalat ungefär hur mycket lektioner som ska finnas. Respondent I4

Enligt Schaufeli och Bakker (2004) är det inget problem om kraven är höga under en kort period, det kommer troligtvis inte orsaka hälsoproblem. Den höga arbetsbelastningen som läraren beskriver är under kortare perioder under läsåret vilket innebär att en hög arbetsbelastning kan vara accepterat om det finns tid till återhämtningen.

Nä det har vi väl inte haft någon sån man får väl sunt förnuft bara, jag kommer aldrig jobba ihjäl mig ingen kommer tacka mig för det. Ibland är det mycket ibland mindre då gäller det att hitta någon sorts nivå som man då får själv och för eleverna. Respondent I1

En lärare menar att det inte är speciellt svårt att förebygga ohälsosam arbetsbelastning, det gäller att hitta en balans både för sig själv men också eleverna. Läraren menar att om arbetsbördan är för stor för läraren är det troligtvis också det för eleverna, får eleverna prov krävs det rättning.

Förtroende tiden har diskuterats tidigare i uppsatsen men är även del av de resurser som lärare tar del av. Förtroendetiden är lärarna överens om är en förutsättning för att det ska fungera och gå ihop tidsmässigt även om det ibland inte gör det. Utifrån intervjuerna berättar lärarna att förtroendetid brukar de arbeta med hemma eftersom det inte finns enskilda arbetsrum och risker för att bli störd i sitt arbete är stor.

Det som jag vet att jag är snabbast och effektivast att göra ostörd tid det gör jag hemma. Respondent I2

Risken med den är att man gör alldeles för mycket. Jag skriver inte ner mina tider.” Respondent I3

Återgiven beror det på vad man menar, balans i form av att jag är rätt tillfreds till hur jag har det, saker och ting funkar. Obalans för jag troligtvis lägger mer än 45 h veckan. Respondent I3

Det som det råder lite delade meningar om är huruvida lärare får socialt stöd från kollegor på sin förtroendetid. Majoriteten menar att om något skulle dyka upp och behöver prata med en kollega/ledare väntar ofta läraren till sin arbetsförlagda arbetstid i skolan och tar inte kontakt med någon på kvällen/helgen. Det finn dock en lärare som säger att socialt stöd på förtroendetiden förekommer. Samma lärare beskriver att beteendet kan vara kopplat till vilken generation läraren tillhör och antar att nyexaminerade lärare troligtvis inte känner samma kollegial samhörighet som de lärare som arbetat länge inom professionen.

Ja mina kollegor är duktiga på att ringa och bland de äldre också så finns det också vi har en yngre generation som ni tillhör ni är mer individualiserade i den meningen bland de äldre finns det en kollegialitet som är häpnadsväckande och när jag ser de som går i pension som jag har umgåtts med har varit väldigt starka och där har privatliv och arbetskamrater flutit ihop. Respondent I4

Vidare menar lärarna att det sociala stödet från kollegorna är öppet och att det finns en tradition att man kan prata om allt med varandra. Det sociala stödet kan kopplas till

Warr (2007) som menar att det sociala stödet är betydande för individens arbetstillfredsställelse som antas vara god i och med att lärarna känner ett stöd från sina kollegor. Dock framkommer det att lärarna och skolledarna menar att det är ett ensamt arbete då alla utövar sin primära lärarroll i egna klassrum och att det hade varit fördelaktigt att försöka arbeta närmare med sina kollegor.

7 Diskussion

Med utgångspunkt i det som har analyserats fram i föregående kapitel kommer nu de frågeställningar och syfte som studien undersöker diskuteras fram i relation utifrån skolledarna och lärarnas perspektiv.