6 Resultat och analys
7.2 Lärarnas perspekt
Rena arbetsbeskrivningar finns inte inom verksamheten utan detta är något som skapas genom att lärare och skolledare gör tolkningar av läroplanens mål och sätter detta i relation till tjänstefördelning och schema. Det blir synligt i materialet att lärarnas erfarenhet har betydelse vid tolkning av styrdokumenten som ligger till grund för deras arbetet.
De erfarna lärarna anser att deras uppdrag är tydligt och detta ger lärarna en viss kontroll i deras arbete. Tolkningsutrymmet som uppstår skapar personlig kontroll för lärarna vilket framkommer i båda de teoretiska modellerna som positivt för individen. Författarna har varit medvetna om att resultatet i studien påverkas av att det endast är respondenter med lång erfarenhet som deltagit i studien. Lärarnas arbetsmål kan diskuteras, om de är rimliga eller inte. En lärare menar att Skolverkets mål måste tolkas utefter de förutsättningar läraren och eleverna har framför sig. Detta påstående indikerar att det är en erfaren lärare som säger detta då antagande kan göras att det inte är säkert att en nyexaminerad lärare har den kunskap att själva lägga sig på en nivå där krav och resurser går ihop.
En motsägelse som uppstår genom att studien använder sig av krav- kontrollmodellen är att denna modell utgår från den aktuella situationen, dock befinner sig lärare under läsåret i olika situationer. Detta kan innebära att lärarens känsla av kontroll i arbetssituation kan förändras under läsår. När tjänstefördelningen och schema skapas för det kommande läsåret har inte terminen börjat. Det kan då vara svårt att förutse alla de situationer och oväntade händelser som sker under ett läsår.
Det framkommer under intervjuerna att lärarnas schema görs inför varje läsår och i samband med detta har även lärare möjlighet att lämna önskemål om hur schemat ska se ut. Det som dock inte framkommer utifrån tjänstefördelningen är de arbetstoppar som kan komma att uppstå, som exempelvis nationella prov. Därför är det viktigt att skolledaren har kunskap om läraryrket vilket ovan diskuterats, samtliga skolledare har bakgrund som lärare vilket skapar en större förståelse.
Prioritering av arbetsuppgifter vid stressiga arbetstoppar menar lärarna att det är relativt enkelt att veta vad som ska prioriteras. Lärarna menar att det är bara att gå tillbaka till vad som är det centrala uppdraget, vilket är eleverna, undervisningen och betygsättningen av eleverna. Samtidigt som lärarna har kunskap i vad som ska prioriteras menar även en lärare att det kan vara problematiskt med prioriteringar när man exempelvis varit frånvarande på grund av sjukdom och då behöver ta igen det som inte gjorts under tiden läraren har varit borta. Den generella bilden är att lärare upplever sin arbetsmiljö som god men med vissa undantag. Undantag som framkommer är tillfälle då nationella prov eller andra provtillfällen då arbetsbelastningen blir högre. Det framkommer även att vid tillfälle då lärare blir sjuka, men också i vardagen verkar det som att lärarna generellt har lite för mycket arbetsuppgifter. Vilket då resulterar i att de arbetar mer än vad deras tjänstefördelning kräver.
Det finns två olika vägar som kan förklara fenomenet om lärarnas motstånd till att fördela arbetsuppgifter inom ämneslagen. Är det strukturen som påverkar individerna, då skolledare refererar till att det finns en kultur på skolan där lärare rättar sina egna elevers prov. Detta kan relateras till Eklöf (2017) och synen på begreppet arbetsmiljö, att denna består av en sammansättning av relationer mellan individer samt mellan
individer och strukturer. Det kan också tolkas utifrån krav- kontrollmodellen där individen vill känna kontroll över sin arbetssituation. Det resultat som framkommer i studien är att det finns delade åsikter om vad som är bästa lösningen för båda parter. Eklöfs (2017) antagande om att AFS 2015:4 skulle ändra fokus från individperspektivet till det organisatoriska kan inte appliceras i denna tidigare situation. Detta eftersom lärarna har egna intresse som skapar nya hinder och sammansättningar inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Det finns tillfällen då varken skolledare eller lärare har möjlighet att påverka de krav som ställs. En lärare menar att det inte spelar någon roll om kraven ökar för att de ändå måste utföra sina arbetsuppgifter, för det är inte ett alternativ att eleverna inte ska få den kunskap de har rätt till. Detta kan kopplas till Warr (2007) som pratar om personlig kontroll, har individen inte det kan det innebära att det medför negativa känslor som kan skapa brist av kontroll i arbetet. Det tyder på att lärare kan känna en låg personlig kontroll när de inte känner att det finns någon lösning och kraven bara ökar utan att kunna påverka det, utan måste själva öka sin arbetsinsats. Här kan antagande göras att det är individuellt vad läraren har för förhållningssätt till sitt arbete och hur läraren sätter krav på sig själv och sin organisation.
Majoriteten av de intervjuade lärarna känner att deras ledning är stöttande och uppmuntrande och kan därför gå till sin skolledare om det är något som är “fel” vilket de ser som en positiv resurs. Detta menar även Warr (2007) bidrar till ökad arbetstillfredsställelse vilket ändå indikerar att lärarna känner att återkopplingen är “tillräcklig” för att känna arbetstillfredsställelse även om de hade önskat mer återkoppling. Vidare menar lärarna att det sociala stödet från kollegorna är öppet och att det finns en tradition att man kan prata om allt med varandra. Det sociala stödet kan kopplas till Warr (2007) som menar att detta stöd är betydande för individens arbetstillfredsställelse som sägs vara god i och med att lärarna känner ett stöd från sina kollegor. Det framkommer dock att lärarna och skolledarna menar att det är ett ensamt arbete, i den mening att alla har sina egna klassrum och att det hade varit fördelaktigt att försöka arbeta närmare sina kollegor.
Förtroendetiden är en aspekt som det inte pratas mycket om, varken från skolledare eller lärare. Detta kan innebära att det kan skilja sig mycket mellan olika lärare och hur de väljer att disponera sin tid och hur mycket de arbetar. Lärarna anser att förtroendetiden är en förutsättning för att deras arbete ska fungera. Samtidigt som lärarna anser att förtroendetiden är en förutsättning verkar det som att det är något som stressar lärarna och gör att de arbetar mer än deras 45 timmar i veckan. Lärarna arbetar ofta hemma med sin förtroendetid för att inte bli störda, det gör att skolledarna inte har någon insikt på vad lärarna gör eller hur länge de arbetar. Vidare menar lärarna att det inte finns några lämpliga ställen i skolan där de kan sitta ostört och arbeta. Det är något som organisationen hade kunnat arbeta med och försökt få fram en lösning för att få fler lärare att sitta i skolan under sin förtroendetid och både kunna ge och få socialt stöd från kollegor och chefer. Skolledare kan inte säkerställa hur lärarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö är under förtroendetiden då de inte har någon kontakt med lärarna under den här arbetstiden men däremot men kan däremot säkerställa den under vardagen och arbetstoppar.