Ledning och styrning

Enligt AFS 2001:1, 3§ ska det omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som ingår i arbetsmiljön. Det står även i föreskriften att arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten (3§). Det som framkommer vid vårt första besök på skolan att det finns en fysisk arbetsmiljöhandbok på skolan, denna kan skolledare vända sig till och få stöd gällande arbetsmiljöfrågor. I arbetsmiljöhandboken utgiven av Malmö stad (2011) finns det redogörelse för lagstiftning såsom Arbetsmiljölagen (1977) och AFS 2011:1 samt andra vägledande dokument. Gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet så uttryckte en av skolledarna att:

Jag tror att detta är närvarande i vardagen men det är inte strukturerat kan man säga om snappar upp olika saker men det blir ju vid vissa tidpunkter och mål då man verkligen sitter med detta och försöker använda sig av gamla anteckningar och liknande försöker man att få upp detta på ytan på övergripande nivå. Vi har detta i slutet av läsåret kan man säga. Respondent ID

Göransson el at. (2013) påtalar att när det systematiska arbetsmiljöarbetet brister gör det detta på grund av tidsbrist eller att dialogen är bristfällig. Arbetsmiljöhandboken utgiven av Malmö stad (2011) redogör för den tidigare lagstiftningen men inte AFS 2015:4 då denna publicerades 31 mars 2016. Alla skolledare lyfte i sina intervjuer att det pågår ett arbete för att skapa en förebyggande handlingsplan i form av ett årshjul på skolan för att skapa en bättre systematik. Skolledarna pratar om att fysiska skyddsronder sker på arbetsplatsen och att de vid arbetsplatsträffar har en stående punkt på dagordningen som innefattar arbetsmiljö. Det framgår i intervjuerna att det finns en systematik gällande att se till att den fysisk arbetsmiljö inventeras genom skyddsronder. En skolledare säger följande gällande de systematiska arbetsmiljöarbete.

Men det som jag jobbar nu mycket med är att prata om systematisk arbetsmiljö kvalitetsarbete årshjul och så vidare som vi håller på att bygga. Ett årshjul, ett riktigt runt hjul för de olika månaderna och för de olika professionerna så skolledningen vad ska de göra i januari månad och så man kan bocka av och så kör man runt det här sen nån för mentor någon för vaktmästare. Just de här som återkommande hela tiden som är så lätt att glömma. Vi tror på det att men det är segt att införa. Men det här med systematiken är vi nog dåliga på för det är lite mer att vi måste ut och släcka bränder. Och det gäller all planering i årshjulet nationella proven kommer finnas där också så kan man ändra tjänstefördelning kanske utifrån det så jag tror vi har bättre framförhållning då. Respondent IA

I arbetsmiljölagen står det skrivet att arbetsgivaren och arbetstagaren ska tillsammans samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Kunskapen gällande arbetet med systematiska arbetsmiljöarbetet var inte samstämmig bland lärare. En lärare hade hört namnet men visste inte mer. En annan lärare känner till den och berättar i samtalet om de fysiska skyddsronderna och hur dessa går till samt nämner att det finns begrepp som det psykosociala samspelet men inte mer än så.

En tredje har mer kunskap eftersom undervisningsämnet gör att läraren är skyldiga att göra riskbedömningar gällande substanser som används i undervisning och har även regelbundna besök av arbetsmiljöverket. En lärare uttrycker:

För att vi är skyldiga att göra riskbedömningar om vi ska hantera kemikalier så den biten jobbar vi rätt mycket med och vi har arbetsmiljöverket här regelbundet så det vet vi ju att vi blir kontrollerade så den biten. Respondent I2

Inom området för det systematiska arbetsmiljöarbetet står det att en arbetsmiljöpolicy ska finnas. Enligt AFS 2015:4 ska målen för arbetsmiljöarbetet dokumenteras skriftligt om det finns minst 10 arbetstagare (8§). Skolledarna bekräftade alla att det ska finnas en arbetsmiljöpolicy men kunskapen om vad som stod i denna var bristfällig. En av skolledarna återgav gällande hur man anmäler brister i arbetsmiljön.

Ja och APT liten, det är deras skyldighet att felanmäla och vi har ett felanmälansystem för man kan inte bara säga jag men har sagt till 10 gånger nej gör det på riktigt så finns det dokumenterat så kan ingen gnälla för det är ett brott att inte anmäla allvarliga brister i arbetsmiljön så det måste de göra. Och de blir nog lite bättre men det måste men jag sa ju till vaktmästaren eller

ledningen förra veckan men för att du ska ha ryggen fri måste du göra det skriftligt. Vi har lite olika system för hur man felanmäler. Det är framtaget av vår förvaltning eller kanske kommunen. Både systemen är skriftliga Respondent IA

Alla fyra intervjuade lärare är lite tveksamma angående om organisationen har en arbetsmiljöpolicy, några menar att det troligtvis finns men de känner inte till denna. En annan lärare kollar upp under intervjun på organisationens intranät och bekräftar att det finns en arbetsmiljöpolicy.

Vi borde ha sånt, jag kan gå in under policy och planer för att se hur levande dokumentet är. Där ligger några stycken, här ligger systematiskt arbetsmiljöarbete reviderad 12/12–17 det är våra lokala för skolan. Respondent I3

Det som visar sig att det behövs är en form av klarhet i organisationen gällande arbetsmiljöarbete. Skolledare konstaterade vid frågan om arbetsmiljöpolicyn att det ska finnas men har inte har kunskap i vad som finns skrivet i detta dokument. Lärarna bidrar till denna slutsats då ingen av lärarna har kunskap om organisationen har en arbetsmiljöpolicy. Göransson el at. (2013) påtalar att när det systematiska arbetsmiljöarbetet brister gör det detta på grund av tidsbrist samt att dialogen är bristfällig. Det framkommer i intervjuer med skolledare att det finns brister när det kommer till systematiken i arbetsmiljöarbetet och att det nuvarande arbetet har en karaktär av att “ut och släcka bränder”.

Enligt Warr (2007) i vitaminmodellen kan vitaminen, tydlighet i omgivningen, kopplas till årshjulet som skolan ska införa. Genom årshjulet kommer skolan få en tydlighet i organisationen. Warr (2007) skriver att en tydlighet i omgivningen det vill säga organisationen skapar en arbetstillfredsställelse för medarbetarna. Warr (2007) menar att det behöver finnas regler, normer och förväntningar som är tydligt kommunicerade till medarbetare vilket skolledarna menar kommer framgå i årshjulet. Detta skapar också en tydlighet för läraren, vad som kan förväntas av organisationen kommande läsår.

I AFS 2015:4, står det i 7§, att arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Samtliga skolledare kände till AFS 2015:4 och har fått någon form av utbildning om föreskriften, vissa hade lite mer kunskap än andra.

Det var en halv eller heldag man kunde anmäla sig till, då satt man där med alla möjliga som hade personalansvar på förvaltningen och det var HR som arrangerade sen tror jag att de hade bjudit in någon extern föreläsare. Men jag tycker att HR är rätt duktiga att mail ut nu tänkte vi köra tex ni som känner att ni behöver färska upp minnet med det här dels systemet men tex med korttidsfrånvaro och vad är det som gäller med olika ansvar..., jag kan anmäla er till den här utbildnings... sen känner jag att vi har en arbetssituation som gör att vi inte alltid kan gå på sådana utbildningar så mycket. Respondent IC

Den generella bilden när det gäller AFS 2015:4 är att skolledarna har fått utbildning i ämnet men arbetar inte konkret med utgångspunkter från AFS 2015:4. Denna slutsats kommer studien fram till eftersom under de kvalitativa intervjuerna berättade skolledare att de fått utbildning gällande AFS när den kom 31 mars 2016 men inte kunde återge eller koppla föreskriften till det dagliga arbetet.

Lärarna känner till AFS 2015:4 men har ingen större kunskap kring den. Vidare menar en av lärarna att arbetsmiljö pratas det om på både medarbetarsamtal, olika enkäter och på arbetsplatsträffar. Även om de inte refererar till AFS 2015:4 så arbetar skolan med punkter som finns i föreskriftens allmänna råd såsom regelbunden dialog.

Jo precis man kan säga att så fort vi har en APT finns arbetsmiljö med som en av punkterna där saker gås igenom så det är där även om jag inte kan säga....Vi har med det på medarbetarsamtal och enkäter som kommer ut. Respondent I3

En av lärarna menar att när AFS 2015:4 kom var lärarna glada och trodde att den skulle hjälpa, men i själva verket är det en svår föreskrift att applicera i skolans värld.

Jag kan hålla med AFS är bra och samtidigt som jag berätta innan blir det svår att applicera på skolverksamhet den är inte tillräcklig och inte SKLs heller men samtidigt som man tar de två kunde det vara bra medvetande göra detta egentligen ligger det på arbetsgivarens ansvar. Respondent I4

Det blir tydligt i studien att skolledarna arbetar med arbetsmiljö men på andra sätt än utifrån AFS 2015:4. Det som framkommer i de kvalitativa intervjuerna är att skolledare visar en förståelse för och har kunskap om hur de kan arbeta med arbetsmiljö. Lärarna känner till AFS 2015:4 men vet inte mycket mer om innehållet i föreskriften.

Anledningen till detta kan vara att ledningen det vill säga nämnden och skolledare inte pratar och medvetengör punkter som innefattas i föreskriften. Göransson el at. (2013) lyfter i sin forskning att det systematiska arbetsmiljöarbetet kommer från olika delar av organisationen och detta kan vara en av anledningarna till att man inte pratar samma språk. Skolledare lyfter i intervjuer att det finns svårigheter med att få till en form av systematik som är förankrad i organisationen och att det dagliga arbetet är till stor del är “ute och släcker bränder”. Skolledare hänvisar till att det finns utbildningar som de kan deltaga i men arbetssituationen inte alltid tillåter detta. Det som blir synligt i materialet ligger i linje med Göranssons el at. (2013) studie då det framkommer att det systematiska arbetsmiljöarbetet gör det detta på grund av tidsbrist eller bristfällig dialog mellan aktörer. Bristande dialog kan ytterligare förklaras av Eklöfs (2017) argument att det som framträder inom arbetsmiljö kan vara resultat av förhållande och agerande på olika ställen inom en organisation som genererats vid olika tillfälle.