Fördelning av arbetsuppgifter

I AFS 2015:4 står det i 10§ att arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren känner till; vilka uppgifter som ska utföras, vilka resultat som ska uppnås med arbetet, om det finns särskilda sätt som arbete ska utföras på, vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för de uppgifter som ska utföras och vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd i arbetet. I denna studie tillfrågades skolledare om verksamhetens mål och arbetsbeskrivning för lärare generellt och fick svaret att skolledare känner att de befinner sig i en sits som ligger mellan de nationella och kommunala målen. Nedan presenteras en utsaga från en skolledare.

...man brukar prata om att rektorer sitter i något korsläge mellan nationella mål, Skolverket och skolinspektionen utifrån vad riksdagen sätter för mål men sen eftersom skolan är kommunal är det också kommunala mål och det ser väldigt olika ut i olika kommuner. Man brukar säga att ibland går nästan de här målen emot varandra kanske inte riktigt men ska man prioritera det

nationella uppdraget eller det kommunala. De flesta rektorer skulle nog säga att man prioriterar det nationella för det är vad som är står i skollagen och det som står i läroplaner och det är faktiskt det som är vårt lagstyrda uppdrag” Respondent IC

Gällande en specifik arbetsbeskrivning säger en av skolledare:

Nej det har vår förvaltning varit mycket stor motståndare till så det finns inte. Vi har ett introduktionsprogram som man ska bocka av för att se så att man verkligen har fått vissa saker till livs sen… givetvis att man kan rådfråga sin respektive biträdande eller ämneskollegor men överlag så har det varit att det har efterfrågats arbetsbeskrivning men där då vår förvaltning har varit noga med att säga att risken blir stor att man styr i att det är bara det här man ska göra och inget annat och då har man missat grejen med själva grunduppdraget. Respondent IB

.

En skolledare nämner hur arbetsledning inom skolan är utformad.

Sen arbetsledare jag ju inte de så mycket mer utan då vet dom har ju profession jag kan inte gå in till biologiläraren och säga du ska nog göra detta annorlunda så att det är lite arbetsledning på det viset, det som ha gör sen som chef är att jag går på lektionsbesök och då har vi en speciell mall, som vi kanske kan titta på också men efter då så återkopplar jag vad jag har sett där jag också är rätt tydlig att jag ju inte är proffs och speciellt inte inom ämnet oftast… Respondent IA

Två av lärarna menar att det inte finns enstaka dokument som formar arbetsbeskrivning utan det finns flera olika dokument som Skolverkets styrdokument, läroplaner och examensmål. Det finns även lokala dokument på skolan som formar arbetsbeskrivningen för lärare så som schema och tjänstefördelningen.

Ja både och egentligen det beror på vad man menar med arbetsbeskrivningar jag tycker det är ganska tydligt vad mitt uppdrag är och det utgår mycket från styrdokumenten vi har ju Skolverkets alla styrdokument och sen så får jag ju en tjänstefördelning och ett schema och det ger ju mig väldigt tydlig uppfattning om vad är det jag ska göra jag vet vilka klasser jag ska undervisa och när jag ska undervisa dom. Respondent I2

En tredje lärare uttalar sig i linje med ovanstående citatet men tillägger att tolkningen av de olika styrdokumenten baseras på tidigare erfarenhet. Det är i tolkningen denna respondent får förståelse för vad som förväntas av denna som lärare. Ytterligare arbetsmoment för lärare såsom mentorskap, då de har ansvar för hela skolklasser ingår inte i arbetsbeskrivningen som presenteras ovan. En lärare utvecklar gällande mentorskapet och hur detta går utöver den vanliga undervisningen.

Ja det tycker jag sen finns det alltid detaljer som man blir osäker på för att det är så många olika saker man hanterar inom läraruppdraget, det är inte bara undervisning utan hela biten om mentorskapet med frånvarorapportering och vad vi rapporterar. Men på det stora hela tycker jag att jag har ett ganska tydligt uppdrag måste jag säga. Respondent I2

Det råder delade meningar bland de intervjuade lärarna huruvida deras organisation är tydlig. Två av lärarna menar att de inte går runt och funderar över att organisationen är otydlig vilket de menar är positivt. En tredje lärare pratar i sin intervju att upplevelsen är att verksamheten ständigt arbetar med att förbättra organisationen. En lärare säger att organisationen troligtvis är otydlig för de som är nyanställda men säger att organisationen arbetar med förbättring.

Nej den kan vara något otydlig, jag vet att man jobba med att få den tydligare men nu tänker jag inte bara utifrån mig själv för jag tycker jag har hyfsad koll men jag tänker utifrån nyanställd, nej det är den inte. Respondent I3

Enligt Stenlås (2011) och Bejerot et al. (2015) har läroplanerna ändrats från att vara detaljstyrda till mål och resultatstyrda. Skolledare nämner i intervjuerna att det som generellt styr lärarna är de nationella målen och det som ligger som stöd för dessa mål är det som finns i läroplanerna. Decentralisering som skett inom skolans värld ger utfall i olika diskrepans för skolledare och lärare. Skolledare uttrycker att de befinner sig i ett kors läge mellan nationella och kommunala mål. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen är enligt skolledare motståndare till att det finns detaljerade arbetsbeskrivning för lärare eftersom detta skapar en styrning som utesluter och inkluderar arbetsuppgifter för lärare.

I AFS 2015:4 står det uttryckligen att arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren känner till vilka arbetsuppgifter som ska utföras och vilka uppgifter som ska prioriteras när tiden inte räcker till. Rena arbetsbeskrivningar finns inte inom verksamheten utan detta är något som skapas genom att lärare och skolledare gör tolkningar av läroplanen, dess måluppfyllelse samt i relation till tjänstefördelning och schema. I den lokala praktiken styrs lärarna genom att man i verksamheten sätter en tjänstefördelning där det står hur många poäng och kurser en lärare ska ha. Det som skolledaren belyser som problem vid tjänstefördelningen är att lärarna som är behörig i svenska och engelska får en högre

arbetsbelastning i form av nationella prov, detta är inte något som är synligt i tjänstefördelningen. Samtliga intervjupersoner var eniga om att läraryrket är ett varierande arbete, det kan aldrig bli monotont när man arbetar med människor menar intervjupersonerna. Läraryrket innebär mycket mer än att stå och undervisa för en klass, det handlar om allt från att förbereda lektioner, till att ta samtal med elever och föräldrar eller att rätta prov och inlämningar.

Ja men det får jag nog säga i högsta grad det finns och det gäller det finns rutinuppgifter men att gå in och möta en grupp människor det är aldrig förutsägbart och det är det som gör det roligt att det alltid händer något nytt och det är alltid diskussioner med eleverna sen att rätta prov är samma men samtidigt är svaren aldrig samma och ibland läser man saker som man både skrattar och småler åt och blir glad och det är fantastiskt grejer och ibland blir man lite ledsen men man ska inte bara säga att det är rutin för det är det inte det är nya saker man läser. Respondent I2

Ja det skulle jag nog säga, det är det jag saknar mest som lärare, kombinationen av att själv få vara kreativ och planera undervisningen och hur man ska möta elever i klassrummet och föreläsande roll till att planera uppgifter som stimulerar dom till att sitta och göra bedömningar. Respondent IC

Detta går i linje med Stenlås (2011) framförda tankar att lärarrollen skapar känsla av att något utförs med yrkesmässig skicklighet. Genom Theorells (2012) och Warrs (2007) teoretiska modellerna kan man tolka att målstyrningen resulterar i en grenad väg. De lärare som har erfarenhet hamnar i den spända situationen, enligt krav-kontrollmodellen, där de har högt inflytande och kan forma tillvägagångssätten för att nå de mål som finns återgivna i elevernas läroplaner. De Jong och Schaufeli (1998) har påtalat att Warr (2007) i sin forskning har funnit att en stor del av individuell autonomi har påvisats kan skapa hög stress och kopplas till utmattning för individen. Warr (2007) att för hög variation av arbetsuppgifter blir energikrävande då det krävs ett högre fokus när du ska pendla mellan olika former av arbetsuppgifter. Däremot menar Warr (2007) menar att monotona och upprepade arbetsuppgifter kan innebära låg variation i arbetet vilket i sin tur kan leda till minskat välbefinnande och arbetstillfredsställelse. även Enligt lärarnas utsaga ovan har de ett varierande arbete med olika uppgifter men utifrån intervjuerna upplevs detta inte som negativt utan diversitet ses om en tillgång och något positivt. Årshjulet som just nu är under konstruktion av skolledarna ska innehålla

tjänstefördelning. Detta förutspås av ledarna hjälpa de i arbetet med att förutse de perioder med ökad arbetsbelastning så som nationella prov.

6.3 Kommunikation

I AFS 2015:4 står det i 9§ att arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifterna och befogenheter som tilldelas arbetstagaren inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. I de allmänna råden som är skrivna i anslutning till paragrafen står det att arbetsgivaren ska bedriva ett ledarskap som möjliggör en regelbunden dialog med arbetstagare. Genom denna dialog kan arbetsgivaren uppmärksamma tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning.

Skolledarna nämner främst den strukturerade mötestiden som tidpunkt för kommunikation och socialt stöd. De strukturerade möte som finns inom organisationen är enligt alla respondenter; arbetsplatsträffar som äger rum en gång i månaden, medarbetarsamtal och lönesamtal.

Ja det gör jag nog, vi har något som heter APT stor och APT liten jag tycker det är fantastiskt APT stor är då min chef som träffar precis alla lärare, städpersonal, vaktmästare och så vidare och det blir ju väldigt yvigt och så där men sen träffar jag mina lärare på APT liten och då är det bara min personal och där kan jag gå in mer på detaljer. Respondent IA

Skolledarna berättar om att deras återkoppling gällande arbetsinsatsen sker systematisk genom att skolledarna inför medarbetarsamtal har ett lektionsbesök. På lektions besöket tittar skolledaren på hur läraren interagerar med eleverna, det kan även vara så att elever söker upp skolledare för att återkoppla lärares arbetsinsats som sedan förmedlas vidare till lärare.

Sen som chef gör jag lektionsbesök och då har vi en speciellt utformad mall som vi kanske kan titta på också men efter då så återkopplar jag vad jag har sett där jag också är rätt tydlig att jag ju inte. Respondent IA

Förutom återkoppling på den strukturerade mötestiden sker även samtal på en daglig och individuell basis. En av skolledarna pratar om hur återkoppling och i det dagliga arbetet sker.

lärare som jag träffar mycket tror jag upplever att de får mycket återkoppling, de lärare jag träffar mycket det ligger också lite hos dom att dom söker upp mig och vill snacka och bolla saker. Sen har jag vissa lärare som jag tänker, gud vad länge sedan jag såg den läraren. För att de är inte så som personer utan de kommer när de har något problem nu vill jag lösa det, de lärarna känner jag att jag behövt utveckla en systematik hur jag hittar återkopplingen till dom... Respondent IC

Stenlås (2011) tar upp föreställningen om den traditionella lärarrollen är utformad på idéer om att läraren ska agerar autonoma, ha inflytande på sitt arbete och minimalt samarbete med kollegor. Former av den autonomiska självständigheten speglas i skolledarens utsaga där den dagliga dialogen kan bli bristfällig med lärare eftersom de endast söker upp sin ledare vid problem. Det förebyggande arbetet mot ohälsosam arbetsbelastning försvåras då vissa lärare endast träffar sin ledare då problem uppstår. Theorell tar i sin krav- kontrollmodellen upp att socialt stöd utgör en viktigt funktion för individens känsla av kontroll inom situationen.

Lärarna är ganska överens om att återkopplingen på deras arbetsinsats inte är stor. Återkopplingen som de får är under medarbetarsamtal som äger rum en gång om året är och är baserat på det lektionsbesök som görs av skolledaren. Två av lärarna menar att även om det skulle vara positivt med mer återkoppling från skolledaren så får lärarna återkoppling av eleverna vilket de anser är viktigare.

Ja vi har lektionsbesök och då blir det en diskussion kring saker och ibland spontana besök av chefen inne på arbetsrummet och då kan man ju diskutera olika saker och följa upp. Återkoppling får man ju av elever dom har ju oftast synpunkter och det får man ju oftare för att man träffar de betydligt oftare. Och det är ju rätt viktigt och intressant vad eleverna har att säga och de ser ju saker som man själv inte ser ibland och de har ju ett annat perspektiv. Respondent I2

Lärarna är inte eniga om huruvida de upplever att ledningen är stöttande och uppmuntrande, en lärare menar att det kan ta tid innan problem tas på allvar. Medan en annan lärare menar att det är på grund av den stöttande och uppmuntrande ledningen som läraren väljer att vara kvar på skolan.

Ja det har jag känt här på skolan och det gör ju att man stannar kvar annars hade jag kanske sökt mig vidare om man inte känner att man landar i en miljö där man känner ett stöd. Det var en stor skillnad när jag började här just att det var så tydligt att skolledningen backade upp personalen, man visste att

man hade skolledningens stöd för hade man kommit överens om vissa ordningsregler då vågade man gå in i vilken klass som helst och hålla de ordningsregler för man var aldrig rädd, rektorn sa samma sak som jag och det är otroligt värdefullt. Respondent I2

Lärare berättar att skolledaren brukar respektera om man under ett läsår har fått för hög arbetsbelastning och kan då för det mesta reducera arbetsbördan i den mån det går. Lärarna är också medvetna om att skolledningen har vissa regelverk att förhålla sig till.

Det är inte lätt för skolledningen heller vill jag notera de lever under samma press men det skolledningen på vår skola utifrån egen erfarenhet har för alla har varit undervisande lärare är att de har respekt för hur mycket undervisningen en lärare kan klara av och man försöker respektera schemaläggning så det inte blir mer och skulle det bli försöker man komma med något lockbete om att det ska bli färre timmar nästa läsår eller kan kompenseras. Respondent I4

Enligt Warr (2007) finns där ett samband mellan individens arbetstillfredsställelse och stöd från kollegor, det stödet kan öka motivationen, öka prestationer och minska uppfattningen av ensamhet. De flesta lärarna är eniga om att läraryrket är ensamt men menar även att det finns ett socialt stöd från kollegor där man kan prata om allt.

Det har vi sen alltid berömt oss för att vi har högt i tak och kan alltid prata med våra kollegor. Jag har alltid upplevt ett mycket öppet klimat och traditionerna har alltid varit när det gäller chefer också att vi alltid har kunnat prata med de. Respondent I1

Lärare säger att det finns socialt stöd men att detta också kan bli bättre. Konsekvensen av låg social kontakt framställs av Warr (2007) i form av att individen upplever mindre arbetstillfredsställelse vid låg kontakt. Detta kan kopplas samman med det som sagt tidigare av skolledare då en av dessa själv reflekterade över att det behövs en högre grad av systematik för att se de autonoma lärarna.

Sen tror jag nog att man kan bli bättre på att uppmuntra varandra för det är fortfarande så att man inte ser så mycket av vad kollegorna gör så det är ju lite svårt med den kollegiala uppmuntran ibland eftersom man går in i sitt klassrum så gör man det själv och det är egentligen ingen annan som ser vad jag gör så att. Respondent I2

Nylén (2017) framhåller att chefens förmåga inte enbart landar på att reducera kraven i arbetet utan också utav vikten av att forma ett hållbart klimat på arbetsplatsen. Den

strukturerade återkommande kommunikationen som organisationen arbetar med är arbetsplatsträffar som finns i två former, stor och liten. En stående punkt på möten enligt skolledare är arbetsmiljö. Detta är i linje med vad som står skrivet i AFS 2015:4 att ledarskapet ska möjliggöra en regelbunden dialog med arbetstagarna. Lärarna som intervjuats diskuterar inte arbetsplatsträffarna som ett forum där dialoger om arbetsmiljöarbete äger rum, vilket skolledarna ser det som. Den här oeniga bilden om arbetsplatsträffarna är problematisk och det finns ett behov som inte ses av parterna med samma förståelse.

Skolledarna uttrycker att de har medarbetarsamtal och att deras dörr alltid är öppen för lärarna. Det framkommer att lärarna tycker att återkopplingen är för liten vilket skolledarna instämmer i. Båda parter känner att de behöver mer resurser, skolledarna mer tid för att ge återkoppling och lärarna vill ha mer återkoppling men resurserna som finns räcker inte till för att lösa den situationen vilket resulterar. Förutom medarbetarsamtalet, ett antagande som skolledarna gör är att om de inte hör något från varken elever eller lärare att något inte fungerar, antar de allt flyter på. Det kan finnas lärare eller elever som inte uttrycker sig och sina tankar vid de strukturerade samtalsformerna vilket kan vara problematiskt då det inte finns fler tillfällen för enskild återkoppling.

Majoriteten av de intervjuade lärarna är eniga om att deras ledning är stöttande och uppmuntrande och kan därför gå till sin skolledare om det är något som är “fel” vilket de ser som en positiv resurs. Detta resultat kan tolkas i linje med Bejerots et al. (2015) fynd i sin forskning där lärare på högstadie- och gymnasienivå uttryckte att det är positivt med en ledare som har samma bakgrund och att detta har betydelse för lärarnas stöd och inflytande i arbetet.