Intervju som kvalitativ metod

För att samla in material genomfördes åtta kvalitativa intervjuer som var uppbyggda på ett semistrukturerat sätt. Anledningen till det semistrukturerade tillvägagångssättet är att ha en form av struktur men att respondenten får utrymme att förmedla egna tankar och

reflektioner. Intervjuer kan öka kunskapen om en viss miljö och samtidigt redovisa respondenternas perspektiv och tolkning (Ahrne & Svensson, 2015). Detta ledde till att samtalet kunde gå djupare än under en strukturerad intervju då detta skapa en mer individanpassad diskussion samt att respondenterna kan ha olika roller i organisationen. De kvalitativa intervjuerna avser att spegla det direkta mötet mellan intervjupersonen och forskaren och tolka det unika samtalet sinsemellan som uppstår. Därmed menas inte att det alltid blir ett unikt samtal och det kanske inte blir som forskaren hade tänkt sig. Här spelar praktiska faktorer in som exempelvis tiden som är avsatt och var intervjun äger rum. En faktor vid kvalitativ forskning är att vara öppen för oväntade aspekter och låta de faktorerna komma fram. Det gör att ett för teori styrt angreppssätt kan hindra de oväntade aspekterna. (Widerberg, 2002) Intervjufrågorna i den här studien grundar sig i teorier men författarna har varit noga med under intervjuerna att låta intervjupersonerna prata fritt och inte direkt styra in på intervjufrågorna.

Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes och fyra skolledare och fyra lärare intervjuades. De fyra ledarna utgör grunden i studien där studien undersöker hur skolledare arbetar och tänker gällande systematiskt arbetsmiljöarbete och organisering kring arbetsmiljö. Argument för att ha deltagare från två olika nivåer inom organisationen är att lärarna ska ge sin verklighet på hur social och organisatorisk arbetsmiljö fungerar i praktiken. Vi har i denna studie även arbetat med Arbetsmiljöverkets AFS 2001:1 och AFS 2015:4 för att finna begrepp och förklaringar till organiseringen av arbetsmiljöarbete.

5.7 Respondenter

De intervjuade chefer arbetar som rektor och biträdande rektorer och kommer i studien att benämnas som skolledare för att behålla deras anonymitet och för att inte kunna peka ut vem som är rektor eller biträdande rektor. Samtliga skolledare har antingen gått eller går just nu rektorsprogrammet eller har läst motsvariga ledarskapskurser. Alla intervjuade skolledare har också en bakgrund som lärare innan de gick över till skolledare. Skolledarna är ansvariga för olika delar av skolan vilket är indelade i olika program och skolledarna är ansvariga för cirka 30 medarbetare var. Fyra lärare på skolan intervjuades men för att behålla deras anonymitet kommer inte en individuell presentation av lärarna att redovisas. Det som kan sägas däremot är att mer än två av

lärarna har kunskap kring fackligt arbete, samt att det är erfarna lärare som minst 15 års erfarenhet. Alla de intervjuade lärarna är även behöriga lärare. Respondenterna har två olika benämningar, lärarna benämns med I följt av en siffra och skolledarna benämns med I följt av en bokstav. De olika benämningarna är följande; I1, I2, I3, I4, IA, IB, IC och ID. Författarna valde att göra studien på en gymnasieskola där en av författarna har en kontakt men en av skolledarna.

5.8 Metodkritik

Ahrne och Svensson (2015) skriver de gånger deduktion och induktion växelspelar i empirisk forskning benämns detta för abduktion. Denna uppsats förhåller sig i spannet mellan deduktion och induktion eftersom avstampet i arbetet kan ses som deduktiv då lagar och teori inledningsvis styrt uppsatsens arbetsgång samt frågeställningar till de kvalitativa intervjuerna. Ahrne och Svensson (2015) framhåller att teori är det som möjliggör det praktiska arbetet i forskning för det ger oss begrepp och hjälper oss att orientera inom samhällsvetenskapen. Alvesson och Sköldberg (2017) uttrycket att den deduktiva metoden är mindre riskfylld då det finns förutsättningar och ramar av vad som ska förklaras inom det aktuella fallet. Begränsningar med att använda sig av en deduktiv ansats är att tidigare forskning och teorier färgar forskaren vilket kan leda till att de endast söker bekräftelse i sitt material och inte applicerar ett kritiskt tänkande.

Bryman (2015) påpekar att det är fördelaktigt att se på de olika angreppssätten, deduktiv och induktiv som tendenser i stället för enkelspåriga och åtskilda vägar. Det finns dock induktiva inslag i studien när vi efter våra intervjuer tolkar materialet och att i slutet av uppsatsen finns en diskussion om hur valet av teori och dess konsekvenser påverkat studien. Pendlingen mellan deduktion och induktion genereras utifrån att induktion när forskare beskriver konsekvenser av resultatet för den teori som låg bakom eller styrde uppgiften eller undersökningen (Bryman, 2015)

Författarna diskuterade fram och tillbaka vilken form av metodinsamling som skulle genomföras, initialt var enkätstudie mest intressant men i processen fick författarna insikt att djupet inom fältet troligtvis skulle bortfalla. Kvalitativ intervju ses som en effektiv metod för att under kort tid få en stor kunskap inom det ämne man ska utforska

(Ahrne & Svensson, 2015). Det finns dock svagheter när man använder sig av kvalitativ intervju som metod så som att bilden av problemet är begränsad till den som intervjuas samt att avgöra hur mycket av materialet som stämmer överens med verkligheten. Detta ses dock som en fördel eftersom de ville prata med respondenterna om en subjektiv upplevelse det vill säga deras upplevelse av arbetsmiljö. Respondenterna har olika upplevelser av problemet som studeras vilket kan bli problematiskt om en generalisering ska göras. Andra faktorer som kan komma att påverkar intervjuer negativt är yttre faktorer som vilken miljöintervjun genomförs. (Ahrne & Svensson, 2015)

Som ovan nämnts spelades intervjuerna in med godkännande från alla respondenter, trots godkännande kan det finnas det en risk att respondenterna inte känner sig bekväma och ger felaktiga svar vilket då påverkar resultatet (Bell, 2015). Med det argumentet i baktanken har samtliga respondenter varit anonyma och frågor av privat karaktär har inte diskuterats under intervjuerna. Respondenterna informerades även tydligt i början av varje intervju att bara svara på de frågor som de vill och var bekväma med, därav utgår den här studien ifrån att respondenterna har givit uttryck för sin uppfattning och vårt material bedömer vi som tillförlitligt.

Bell (2015) menar att intervju som metod kräver mycket tid vilket kan vara svårt under kortare projekt då tillräckligt många intervjuer möjligtvis inte hinner genomföras, vilket i sin tur kan leda till att resultatet blir missvisande.

Den här studien sträcker sig under tio veckor, författarna upplevde att i det här korta projektet fanns det inte tid att göra fler intervjuer. Som tidigare nämnts upplevde författarna att efter åtta intervjuer kunde de utläsa ett mönster i svaren. Vid en längre tidsperiod hade det varit möjligt att utveckla studien och undersöka fler skolor och olika ämnesprogram.

I och med att mycket material samlats in är det även mycket material som författarna har sållat bort då det inte haft någon relevans till forskningsfrågorna. Det kan vara problematiskt då material sållas bort menar Andersen (2012) då det är författarna som

väljer och andra författare hade möjligtvis sållat material på ett annat sätt vilket i sin tur påverkar vilket material som sedan presenteras i studien. I den här studien har författarna försökt vara så korrekta som möjligt vid utgallringen av material för att få en så korrekt helhetsbild som möjligt i relation till studiens syfte och frågeställning.