Tillvägagångssätt

Författarna inledde arbetet med att utföra en litteraturundersökning, vilket startade med sökningar inom Malmö universitets biblioteks databaser såsom Libsearch, Google scholar, Swepub där endast granskat vetenskapligt material är använt. Arbetsmiljöverkets hemsida har använts då där finns relevanta klipp och artiklar som stöds av statistik och forskning. Författarna lade ner mycket tid på att läsa och skapa förståelse för olika relevanta lagtexter som tidigare presenterats. Grunden i studien är av deduktiv karaktär vilket betyder att lagtext och teori har format arbetsgången, dels med att skapa intervjuguiden, dels genom tolkning av intervjumaterial. Ahrne och Svensson (2015) uttrycker att den deduktiva ansatsen bygger på logik där man utifrån lagar och teorier kommer till slutsatser gällande enskilda fall. Ahrne och Svensson (2015) tar upp att som samhällsforskare så är man en del av det man utforskar och att det finns förväntningar och föreställningar om det som undersöks. Detta är något som vi studenter har en medvetenhet gällande då den deduktiva ansatsen bygger upp föreställningar och förväntningar eftersom vårt avstamp är i teori och lagtext.

Lagtexterna har presenterats utförligt för att läsaren ska få ett kunskapsunderlag för att förstå de krav och ansvar som åligger skolledare och ytterst ansvarig kommunpolitiker. Materialet som samlades in valdes med utgångspunkter i vad som speglade sig i lagtexterna och kunde kopplas samman med tidigare forskning. De två valda teorierna, vitamin modellen (Warr, 2007) och Krav- kontrollmodellen (Theorell, 2012) som presenteras i teorikapitlet är ett resultat av den tidigare forskningen som presenteras i samma kapitel. Vår intervjuguide skapades med stöd i lagtext och de teoretiska modellerna. Frågorna i intervjuguiden är med andra ord kopplade direkt till vår forskning samt våra två teorier.

Arbetsbelastning är det som studien finner intressant eftersom den fokuserar på kraven i arbetet och genom de teoretiska modeller vi använder såsom krav- kontrollmodellen

(Theorell, 2012) samt vitaminmodellen (Warr, 2007). Krav- kontrollmodellen används för att denna synliggör kraven i relation till kontrollen och omgivningens social stöd. Vitaminmodellen ser till arbetstillfredsställelse vilket vi kopplar till hur medarbetarna psykosocialt mår. Den här studien utgår från skolledare eftersom de är en form av första-linjen chef som förväntas upprätthålla en fungerande struktur och se till att arbetsmiljön är hanterbar för medarbetare och elever inom skolvärlden. Tanken med att intervjua främst skolledare är dels för att de har ett delegerat arbetsmiljöansvar, dels också för att de befinner sig i en position som närmsta ledare gentemot det praktiska arbetet. Lärarna i studien utgör en form av subjektiv kontrollpunkt där vi ser till hur de upplever sin arbetsmiljö.

5.2 Urval

Valet av vilken typ av organisation vi ville genomföra studien bestämdes tidigt i processen, detta medförde att vi tidigt kunde avgränsa vår litteraturundersökning till valt fält och skola som organisationsform. Därefter kom ett bekvämlighetsurval in när valet av vilken skola vi skulle göra studien på kom. Tack vare en kontakt fick vi tillgång till en gymnasieskola i Malmö. Kontakten innebar att vi använde oss av ett bekvämlighetsurval som Bryman (2015) beskriver bekvämlighetsurvalet som personer och organisationer som för tillfället finns tillgängliga för forskaren. Författarna vill lyfta fram den privata kontakten som gjorde det möjligt att göra studien på skolan som gjorts i den här studien. Det kan komma att påverka resultatet då samtliga respondenter känner till den privata kopplingen mellan en av författarna och kontakten på skolan. Med det sagt ska också tilläggas som ovan nämnts att frågorna som ställdes inte var av personliga karaktärer och därav anser författarna att det insamlade materialet i stor utsträckning är sanning och inte modifierat.

Författarna fick en maillista med alla lärares mail från en av de ämnes programmen på skolan. Sedan valdes slumpmässigt ut fyra mailadresser till lärarna vilka har kommit att bli nyckelpersoner i den här studien. Författarna fick tillgång till samtliga skolledares mailadresser via kontakten.

Vi skrev ett informationsbrev (Bilaga 1) och kontaktade såväl skolledare som lärare via mail. Skolledarna och lärarna accepterade att delta i studien efter de fått ta del av informationsbrevet. Därefter bokades tider in och alla intervjuer förutom en hölls på den studerade organisationen. Den avvikande intervjun hölls på en annan arbetsplats som en av lärarna också arbetar på, nedan diskuteras påverkan om var intervjun äger rum. Ahrne och Svensson tar upp att det finns en mängd faktorer som påverkar intervjusituationen inte bara personliga egenskaper utan även vart intervjun sker. Påverkansfaktorer av att utföra intervjuer på arbetsplatsen kan uppstå genom att respondenterna vill presentera sig som en bra medarbetare. (Ahrne & Svensson, 2015) Det kom naturligt att ha intervjuerna på skolan eftersom lärarna hade begränsat med tid och att det fanns lokaler på skolan där intervjuer kunde ske ostört.

Båda författarna närvarade under alla åtta intervjuer för att få en stor förståelse för resultatet och få två olika uppfattningar. Intervjuerna var allt från 30 minuter till en 1,5 timme. Samtliga intervjuer spelades in med iPhone åtta och Apples app Röstmemo med godkännande av alla intervjupersoner. Då vi genomfört åtta intervjuer började det framkomma mönster. Ahrne och Svensson (2015) konstaterar att kvalitativa data inte mäts utan de konstaterar att fenomen är förekommande, hur de fungerar och vilka situationer de uppstår i.

5.3 Fallstudie

De kommunala skolorna befinner sig idag i komplexa och dynamiska verksamheter med många aktörer som påverkar innehållet som både politiker från nationell och kommunal nivå, skolledare, lärare och elever. Detta är något som framkom under studiens gång, vilket har bidragit till en ökad medvetenhet gällande arbetsmiljöns komplexitet för författarna. Ahrne och Svensson (2015) lyfter fram att den kvalitativa metoden krävs för att synliggöra samhällets mekanismer och att det är genom denna metod som det finns möjlighet att konstatera att skeende finns hur de fungerar och i vilka situationer de uppträder. (Ahrne & Svensson, 2015)

I Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna uttrycker Denscombe att målsättningen med fallstudier är att belysa det generella genom

att titta på det enskilda (Denscombe, 2009). En av de fördelar som är gällande i fallstudier är att studien inte konstruerar verkligheten utan denna är redan existerande (Denscombe, 2009). Vi ser fördelar med att använda oss av en fallstudie som är grundad i kvalitativa intervjuer eftersom avgränsningen till begränsning till en specifik organisation gav oss möjlighet att gå djupet i den givna situationen. Denscombe (2009) utvecklar gällande användandet av fallstudie och att denna kan ge en helhetsbild eftersom den belyser det detaljerade arbetet istället för att enbart ljuset riktas mot resultatet av processor. Fallstudiens värde är att den kan ge erbjuda tolkningar till varför vissa resultatet uppstår. (Denscombe, 2009)

Författarna ville få en förståelse för hur organisationen och skolledare arbetar med förutsättningar inom arbetsmiljöarbetet. Skolan vi gjort vår studie på är en skola med teoretiska ämnen vilket medför att de som går på skolan anses vara högpresterande elever då antagningskraven är höga. Gymnasieskolan vänder sig till ungdomar i åldrarna 16–20 år och är en frivillig skolform. Det är gratis att gå på gymnasiet och det finns både kommunala och privata skolor. (Malmö stad, 2018) Skolan i denna studie har cirka 900 elever, 90 lärare och ett antal skolledare. (Respondent 1A, 2018) Utgångspunkten var att de som arbetar på en högpresterande skola kan anses ha en lättare arbetsbelastning och organisatoriskt kan det då finnas större möjlighet till att arbeta med arbetsmiljöarbetet. Utfallet på denna studie hade kunnat vara annorlunda om det varit en skola med lägre antagningskrav.