Det första delsyftet i vår uppsats var att skapa en större förståelse för hur musik på olika sätt kan användas för att bygga en image och skapa identitet inom film. I det andra delsyftet vill vi tydliggöra vilka effekter detta kan få för de inblandade parterna. Med de inblandade parterna menar vi filmskaparen, artisten och publiken.
Effekter för filmskaparen
I vår studie har vi kunnat urskilja ett mönster att det sätt filmskaparen använder musiken på, den musikaliska inriktningen eller om de använder sig av en speciell kompositör, och detta görs på en kontinuerlig basis kan en effekt av detta bli att publiken uppfattar en viss image. Vidare skulle denna image i sin tur kunna ge en effekt som innebär att vissa förväntningar skapas inför varje kommande film. Dessa förväntningar kan möjligtvis påverka publiken, huruvida de väljer att se filmen, om de tidigare blivit positivt påverkade av musiken. En filmskapare som använder sig av en specifik artist kan komma att förknippas med dennes image, vilket även kan förstärkas om det görs på ett tydligt sätt eller om det görs upprepade gånger, i en film. Något vi finner intressant är det påtalats att filmskaparen kan få ett eget ”sound” genom regelbunden och särpräglad musikalisk profil i sina filmer. Detta fenomen har i vårt material ansetts vara något positivt, att de filmskapare som lyckats med kombinationen musik och film, just fått ett eget ”sound” som man tydligt kopplar till denne. Vi har identifierat att musiken kan ha en förmåga att lyfta enskilda scener i filmen, eller filmen i stort. Ett exempel som vi själva kommer att tänka på i samband med detta är från filmen ’Life of Brian’ och låten ”Always Look on the Bright Side of Life” som spelas i slutscenen. Musiken och texten lyfter på ett effektivt och ett representativt sätt fram filmens tragikomiska anda. Låten kontrasterar även den enskilda scenen, då bilden av korsfästa människor ackompanjeras av en glad vissellåt på ett komiskt sätt. Något vi även har kunnat skönja är att en möjlig effekt för filmen och filmskaparen kan uppstå då soundtracket blir populärt, och även spelas enskilt i kommersiella sammanhang (radio, TV etc.). I både teori och empiri har det framkommit att då musiken spelas i andra sammanhang, återkopplar publiken till filmen och de enskilda scenerna. Något som också framträtt är att dessa framgångsrika soundtrack kan innebär positiva ekonomiska effekter för filmen
och filmskaparen, exempelvis som för filmerna ’The Bodyguard’ eller ’Titanic’, vars soundtrack såldes i miljontals exemplar. Så som vi har tolkat vår insamlade data, är denna typ av arbete med musikalisk identitet hos filmskapare, ett skapande av ett eget ”sound”, inte lika vanligt förekommande i Sverige som i exempelvis USA. Detta kan troligtvis vara en bidragande faktor till att de svenska exemplen varit fåtaliga. Det har även framkommit en viss beklagan över detta, då det angivits som något positivt och värdeskapande som dock inte nyttjas till fullo. Vi finner det intressant att denna svenska ”icke-existerande” musikimage, som vi kunnat tyda ur vårt material, troligtvis har sin grund dels i de ekonomiska begränsningarna men även i vilken plats musiken har och har haft i svensk film traditionellt sätt.
________________________________________________________________________________
”Det är inte så att man känner igen hans filmer på musikgenre, men man känner igen hans filmer
på sättet han använder musiken i filmen.” – Klas Dykhoff om Martin Scorsese
________________________________________________________________________________
Effekter för artisten
Mycket tyder på att effekterna för en artist eller ett band vars musik är med i en film kan bli mycket positiva och fungera som en typ av marknadsföringskanal. Mindre etablerade artister kan få nyfunnen uppmärksamhet och nå en världsomfattande publik, vilket kan leda till ett internationellt genombrott. Ett band som nådde internationell framgång genom sin medverkan i en film, var det svenska bandet The Cardigans. Den australiensiska regissören Baz Luhrmann valde att ha med deras låt ”Lovefool” i hans film ’Romeo + Juliet’. Detta introducerade bandet för en internationell publik. Vi upplever att placeringen av artistens/bandets låt i filmen dock är viktig. Hur publiken uppfattar musik och låtval kan alltså även bero på i vilket sammanhang de används, samt i vilken typ av scen. Om exempelvis en och samma låt används i två helt skilda sammanhang, i en scen som skildrar en bröllopsfest respektive i en scen där någon mördas, påverkar detta förmodligen hur publiken hör låten, vilka kopplingar de gör och vad de känner gentemot artisten. Ett exempel på detta är då Phil Collins låt ”Sussudio” används i en gruppsexscen i filmen ’American Psycho’, nu är dock Phil Collins inte ”en oetablerad artist” så det kan hända att det sammanhang låten används inte påverkar publikens generella uppfattning om Collins. Däremot är vi ganska övertygade om att han inte hade velat att hans musikaliska verk skulle användas i en pornografisk film.
________________________________________________________________________________
”I det långa loppet tjänar man mer på det, att ha den här bra avslutningslåten istället för ”gräsklipparlåten”.” – Caroline Bäuml
________________________________________________________________________________
Mycket talar då för att handling och sammanhang, samt filmen och filmskaparens identitet har stor betydelse för vilken effekt det får för artisten. Vi tror även att dessa olika sammanhang och de kopplingar som görs mellan bild, handling, dialog och musik troligtvis inverkar på hur publiken
det dock även framkommit exempel där artister anses förekomma i ”fel” sammanhang, något som därmed sänker deras ”cred” och deras artistiska image påverkas negativt. Så som vi har uppfattat det så är denna matchning av image någonting som beaktas då musik placeras i film, eftersom en mindre lyckad matchning kan få en negativ inverkan för artisten. Likaväl kan möjligtvis en lyckad kombination av image och placering i filmen resultera i positiva effekter för artisten.
Effekter för publiken
Något vi tycker är intressant att uppmärksamma är på vilket sätt förväntningar kan skapas och påverka publikens upplevelse av en film. Om en filmskapare gör en film som har en musikalisk säregenhet och speciell musikalisk profil, och filmskaparen kontinuerligt använder sig av denna, kan det möjligtvis leda till att publiken får vissa förväntningar inför kommande filmer. En effekt vi kunnat urskilja är att filmmusiken kan ge publiken en igenkänningsfaktor. Musiken kan förmodligen på olika sätt bli en karaktär som publiken relaterar till i sin upplevelse. Det kan dels leda till en identifikation där individen känner en viss samhörighet med den musik som spelas, antingen på ett personligt plan genom relaterade minnen, att det är en musikgenre som publiken identifierar sig med, eller att de helt enkelt påverkas på ett emotionellt sätt av tonen i musiken. Det kan även leda till att publiken finner det svårt att identifiera sig med musiken, om de inte kan relatera till eller tilltalas av musiken. Beroende på vilket sätt filmskaparen använder musik i film, skapas en identitet som kan komma att påverka hur publiken upplever filmen. Publikens upplevelse av filmen, vilken då troligtvis också kopplas till filmskaparen, tror vi rimligtvis kan fungera som en grundläggande faktor för image och den uppfattning publiken har. Det är även troligt att uppfattningen tolkas av individen på ett personligt sätt, och kan därför leda till att filmskaparen upplevs på olika sätt av olika individer. Ett exempel som vi vill framhålla där musiken kan ge olika effekt på publiken beroende på deras tidigare erfarenheter och preferenser är då en gammal populärmusiklåt används i en ny film. Vi menar att mycket tyder på att på att olika individer tolkar denna låt på olika sätt och att musiken därmed ger olika effekter för publiken. Tillhör publiken en äldre generation kanske låten förknippas med deras ungdom och tidigare erfarenheter, medan en yngre publik kanske aldrig hört låten tidigare. De yngre associerar därmed förmodligen låten till det sammanhang den används i, i detta fall filmen.
________________________________________________________________________________
”Some people who’ll be familiar with the piece of music from how it was used initially, and so with them, they hear it one way. And then there’s another group of people, that never heard it before, have no connotation what so ever, to them it’s always associated with my movie. […]
But it’s like two different audiences actually, and that’s really cool.” – Quentin Tarantino