Då vi betraktar resultatet som framkommit genom vår studie är det omöjligt att undgå vilken känslomässig kraft som tillskrivs musiken. Den kan genom att användas på ett skickligt sätt generera värdefulla effekter för både den som tittar på filmen såväl som skaparen av filmen och den artist som medverkar med sin musik. Musikens roll blir genom sin förmåga att nå människor på ett djupt emotionellt plan, och sin förmåga att anspela på känslor och personliga minnen ett effektivt verktyg för den som vill skapa upplevelser som berör. Det är onekligen så att musikens roll är något vi personligen betraktar med stort intresse, och en förundran över den inverkan musiken verkar ha på människor. Upplevelser, och skapandet av dessa, är någonting vi finner oerhört intressant och centralt att se ur ett marknadsföringsperspektiv, hur en upplevelse kan leda till att identitet och image byggs. Då vi betraktar upplevelsen som fenomen, i sammanhanget film och musik, tolkar vi det som att upplevelsen fungerar som en sorts central mittpunkt kring vilken skapandet, publikens intryck, effekterna för de olika parterna, samt byggandet av identitet och image kretsar. På grund av att upplevelser påverkar våra sinnen, och kopplas till vårt minne, tycker vi oss se att det möjliggörs en sorts undermedveten kontakt med publiken. Något vi även finner intressant är att upplevelser verkar väcka intresse hos människor, och att det kan leda till att en koppling skapas mellan publiken och skaparen av upplevelsen.
Med utgångspunkt i dessa resonemang kring upplevelsen, förhållandet mellan de olika inblandade parterna samt den process genom vilken filmmusiken utformas har vi skapat en modell. Modellen grundar sig i de empiriska tendenser som vi noterat och även analyserat teoretiskt. Särskilda mönster för vilken plats musiken har i skapandeprocessen, olika sätt musiken kan karaktärisera filmen/filmskaparen, synen på publikens upplevelse samt hur synergin mellan musiken och filmen kan generera olika effekter var framträdande då vi studerade vårt material, och har därför utgjort stommen för våra slutsatser. Det föll sig naturligt att utforma modellen efter de huvudsakliga stadierna, i tre steg, som utgör filmmusikens process. Då den teoretiska delen av vår analys beaktades valde vi att även väva in funktionerna av identitet och image i vår modell. På detta sätt har vi utformat en modell som förtydligar svaret på uppsatsens syfte, och som dessutom är ämnad att ge en informativ bild av filmmusikens process, funktioner och effekter.
Vår modell
Modellen är uppbyggd i tre delar som är beroende av varandra, och effekterna som skapas genom denna process kan se olika ut beroende på vilken input filmskaparen väljer under skapandeprocessen. I vår slutsats har även framkommit att skapandet av identitet och image är centralt inom film, och att detta på ett effektivt sätt kan göras genom musik. Därav har vi valt att sätta begreppen centralt i modellen, och framhäva hur de uppkommer i processen. Även skillnaderna mellan begreppen identitet och image belyses i förklaringen. Rubrikerna i modellen är av deskriptiv karaktär och avser endast att representera den innebörd delarna sedan ges i den mer ingående genomgången. Modellens olika steg samt de olika musikaliska sätten och vilka effekter dessa får för de olika parterna presenteras närmare nedan.
Figur 6.1 Filmmusik – ett verktyg för identitetsskapande, image och effekter.
Steg 1 – Skapande
Redan under ett tidigt stadium i skapandeprocessen kan filmskaparen välja att använda sig av olika musikaliska sätt för att maximera musikens förmåga att bli en inflytelserik del av filmen. Vi anser att filmskaparen möjligtvis kan använda sig av antingen ett eller flera av de ovanstående musikaliska sätten. Vi vill framhålla att det inte nödvändigtvis blir en starkare upplevelse om fler än ett musikaliskt sätt används, utan det centrala är att det görs utifrån känslan i filmen på genomtänkt sätt. I skapandeprocessen har vi upplevt att det är vanligt att en filmskapare återkommer till sina tidigare prövade musikaliska sätt, i arbetet med kommande filmer. I detta första steg skapas grunden för filmskaparens musikaliska identitet, som sedan ligger till grund för hur publiken uppfattar denna när de ser filmen. skriva
Steg 2 – Upplevelse
Steg 2 handlar om publiken och deras upplevelse av filmen. Det som i skapandeprocessen har präglat det första steget återspeglas sannolikt nu genom de sinnesintryck publiken får och tolkar. Då varje individ har olika bakgrund, erfarenheter och preferenser är tolkningsprocessen individuell, och kan leda till olika associationer. Den tolkning som individen gör av filmen och dess skapare kan möjligtvis ligga till grund för vilken uppfattning personen slutligen får. Det är individens personliga upplevelse och åsikt som avgör dennes tolkning, vilket leder till en uppfattning av image. Varje individ är bärare av image vilket möjliggör att den personliga uppfattningen i sin tur leder till en
image för den specifika filmen och filmskaparen, som då växt fram hos publiken. Vidare anser vi att en yttre faktor som förmodligen kan påverka den image som skapas hos publiken kan vara påverkan från andra betydelsefulla personer. Med betydelsefulla personer menar vi personer som har ett stort inflytande på den enskilda individen. Exempelvis folk inom filmbranschen, recensenter, familj och vänner. Dessa personers åsikt kan troligtvis tas in av och ge betydelse till individens egen uppfattning.
Steg 3 - Effekter
Vi vill klargöra att steg 2 och steg 3 i vår modell är nära relaterade, då (kund)upplevelsen är en effekt av det skapade. Kundens upplevelse är dock så central i arbetsprocessen att vi har valt att lägga den i ett enskild steg för att kunna tydliggöra detta. I modellens tredje och sista steg vill vi framhålla att den image som skapats av publiken tas i uttryck genom olika effekter för de inblandade parterna. Effekterna ser därför troligtvis olika ut beroende på hur de olika faktorerna i tidigare steg i processen utformats. Den första parten som kan omnämnas i detta sammanhang är filmskaparen som genom skapandet av en tydlig identitet kan uppleva effekten att publiken upplever en särskild image tillhörande filmskaparen. Den andra parten, alltså publiken, kan uppleva den effekt att förväntningar skapas inför kommande filmer då upplevelsen av tidigare filmer har lett till att publiken givit filmskaparen en viss image. Den tredje parten som kan uppleva effekter är artisten, vars musik genom filmen, nått ut till en möjligtvis större publik. Då artistens musik blir en del av upplevelsen kan det leda till att den även blir en del av den uppfattning och image publiken skapar genom detta. Då en redan existerande artist troligtvis redan har en viss image, kan detta påverka denna både positivt och negativt.
Identitet och image
Vi något vi tycker är intressant att belysa är hur begreppen identitet och image har olika innebörder och ändå är nära sammankopplade. Båda har stor betydelse för vårt arbete vilket har framkommit ovan. Något vi dock har kommit till insikt om är att begreppen har olika innebörd och bör betraktas separat. Så som vi har uppfattat det är identitet något som filmskaparen till stor del själv kan vara med och påverka i sin skapandeprocess. Vi upplever även att identiteten fungerar som grundsten för hur publiken kommer uppleva och identifiera sig med filmskaparen och dennes verk. Vi anser även att det är troligt att image är något som följer av detta. Image är således något som filmskaparen inte till lika stor del själv kan påverka och utforma, då det är i publikens huvuden denna image finns. Något vi funnit intressant då vi studerat filmmusik är att den kan ses både ur ett helhetsperspektiv och bestående av mindre delar, de enskilda scenerna. Den identitet som utgör filmskaparens musikaliska profil menar vi är lika beroende av de mindre delarna som den stora helheten publiken uppfattar. Exempelvis kan en enskild låt i kombination med handlingen i en speciell scen troligtvis bli en avgörande faktor för vad filmskaparen associeras med, och därmed påverka den identitet som skapas.
Inom film finns det en övergripande helhet som ger en viss karaktär åt filmen. Denna sammanbindande känsla ger ett sammanhang och en djupare betydelse åt de enskilda delarna. Delarna i sin tur ger ett flöde, enskilda färgningar och spänning åt den övergripande helheten.
Vi menar alltså att det ena inte går att separera från det andra, utan att det på ett sammanlänkat vis skapar en förståelse för den totala upplevelsen. En del av denna helhet är även musiken, som ur ett
enskilda delarna ger mening år det stora hela. Det kan sammanfattas med att helheten måste förstås för att delarna ska kunna tolkas, samt att delarna måste förstås för att helheten ska kunna tolkas. Vi menar även att detta, inom film, kan exemplifieras med att en film som helhet består av en mängd enskilda scener. Publiken då den ser en film måste förstå de enskilda scenerna samt musikens påverkan i beståndsdelarna för att kunna förstå filmen som helhet, men även förstå filmen som helhet för att kunna tolka de enskilda scenerna på rätt sätt.
Sammanfattningsvis vill vi framhålla att skapandet av en särskild musikalisk profil är något en filmskapare kan välja inkludera i sitt arbete. I vår studie har vi kunnat skönja den inflytelserika betydelse musiken kan ha inom film. Vår upplevelse av fenomenet filmmusik är att det på flera olika sätt kan lyfta upplevelsen genom sin emotionella kraft. Den personliga tolkning vi gör av detta är att de filmskapare som har kunskap att nyttja musikens kraft kan skapa extraordinära upplevelser, medan de som inte besitter samma kunskap istället kan råka störa filmupplevelsen genom felanvändning av musik. Vi har i vårt material kunnat tyda att detta är ett starkt verktyg att kunna arbeta med och om det görs på ett tidigt stadium under arbetet med filmen av en kunnig och musikaliskt medveten person, kan det skapa upplevelser som tar andan ur publiken. Denna synergi, mellan film och musik, är något som många i publiken kan relatera till och ta till sig på ett personligt plan. Den personliga kopplingen kan göras av individen genom en viss identifikation med musiken i den speciella scenen. Vi tolkar synergibegreppet inom filmupplevelser som att musiken för sig inte hade fått samma betydelse utan den tillhörande filmscenen, och filmscenen i sig hade inte fått samma betydelse om inte den ackompanjerande filmmusiken hade spelats upp. Något vi anser är värt att belysa är just musikens förenande kraft, att den är någonting som sträcker sig över kulturella och språkliga skillnader. Vi menar även att musiken beroende på hur den används, har en förmåga tillföra och förstärka känslor som gör att filmen lämnar ett djupare avtryck hos sin publik. Så som vi har tolkat det är att det för filmskaparen är det känslomässiga och artistiska uttrycket som står i fokus, vilket varit en del som väckte vårt intresse för ämnet, då vi finner dessa musikaliska identiteter mycket intressanta.
Källförteckning
Aaker, J., 1997: Dimensions of Measuring Brand Personality, Journal of Marketing Research, Augusti, pp.347-356
Allinson, M. 2001: A Spanish Labyrinth: The Films of Pedro Almodovár, I. B.Tauris & Company, Limited, London, pp.194-205
Allwood, C. M., 2004: Perspektiv på kvalitativ metod, Studentlitteratur, Lund
Anderson, L. 2003: Case Study 1: Sliding Doors and Topless Women Talk About Their Lives, Popular Music in Film. Wallflower Press, London, pp.155-77
Arnould, E., Price, L., 1993: River Magic: Extraordinary Experience and the Extended Service Encounter, Journal of Consumer Research, 20:24-45
Belk, W. R., 1988: Possessions and the extended self, Journal of Consumer Research, Volym 15, september
Bell, J., 1996: Doing Your Research Project 2ndEdition, Open University Press, Great Britain
Bengtsson, A., Östberg, J. 2006: Märken och människor – om marknadssymboler som kulturella
resurser, Studentlitteratur, Lund
Block, N., 1994: Consciousness in a Companion to the Philosophy of Mind, Blackwell Publishers, Oxford, pp.210-219
Bryman, A., Bell, E., 2005: Företagsekonomiska forskningsmetoder, Liber AB, Slovenien
Chernatony, L.D., 2006: From Brand Vision to Brand Evaluation - The Strategy Process of Growing
and Strengthening Brands, Butterworth-Heinemann, Oxford
Donnelly, K.J., 2001: Pop Music in British Cinema, British Film Institute, Cromwell Press, UK Ehn, B., Löfgren, O., 2001: Kulturanalyser, Gleerups Utbildning AB, Malmö
Engdahl, H. Holmgren, O., Lysell, R., Melberg, A., Olsson, A., 1977: Hermeneutik - en antologi, Rabén & Sjögren, Sverige
Eriksson, E., Åkerman, K. 1999: Kunden är ditt varumärke, Liber Ekonomi, Malmö Fejes, A., Thornberg, R., 2009: Handbok i kvalitativ analys, Liber AB, Kina
Filmsound, 2009: Diegetic Sound & Non Diegetic Sound [Online] (Uppdaterad 2 Dec 2009) Tillgänglig på: http://filmsound.org/terminology/diegetic.htm
Flick, U., 1998: An Introduction to Qualitative Research, Sage Publications, Great Britain Gabbott, M.. Hogg, G., 1998: Consumers and Services, John Wiley & Sons Ltd., Chichester Gadamer, H-G., 2004: Truth and Method - 2nded., Continuum Publishing Group, Great Britain Gorbman, C. 1987: Unheard Melodies: Narrative Film Music, British Film Institute, UK
Graziano, A., Raulin, M., 2004: Research Methods – A Process of Inquiry, Pearson Education Group, Inc., USA
Grönroos, C. 2008: Service Management och Marknadsföring, Liber, Malmö Gummesson, E., 2003: Relationsmarknadsföring: Från 4 P till 30 R, Liber, Malmö
Haig, M. 2005: Att lyfta ett varumärke – Hemligheten bakom 50 av de största succéerna, Liber, Kristianstad
Hartman, J. 2001: Grundad teori – Teorigenerering på empirisk grund, Studentlitteratur, Lund Holger, L., Holmberg, I. 2002: Identitet – Om varumärken, tecken och symboler, Raster Förlag, Sverige
Hudson, A., 2006: The Physiological Basis and Quantum Versions of Memory and Consciousness, The Edwin Mellen Press, New York
Hultén, B., Broweus, N., van Dijk, M., 2008: Sinnesmarknadsföring, Liber, Malmö
Hype, SVT, 2009: Quentin Tarantino om sin viktigaste rollfigur [Online] (Uppdaterad 3 Sep 2009) Tillgänglig på: http://svtplay.se/v/1677174/quentin_tarantino_om_sina_viktigaste_rollfigur
[Åtkomst 8 dec 2009]
Johansson, L-G., 1999: Introduktion till vetenskapsteorin, Thales, Falun
Kapferer, J N. 2008: The New Strategic Brand Management – Creating and Sustaining Brand
Equity Long Term, 4thedition, Kogan Page Limited., Bodmin, Cornwall
Kassabian, A. 2003: The Sound of a New Film Form, ur I Inglis (ed.) Popular Music in Film, Wallflower Press, London, pp.140-54.
KCRW Guest DJ Project 2009. David Lynch [Online] (Uppdaterad 24 jun 2009) Tillgänglig på: http://www.kcrw.com/music/programs/gd/gd090624david_lynch [Åtkomst 7 Dec 2009]
KCRW Guest DJ Project 2008. Jason Reitman [Online] (Uppdaterad 13 maj 2008) Tillgänglig på: http://www.kcrw.com/music/programs/gd/gd080514jason_reitman [Åtkomst 7 Dec 2009]
KCRW Guest DJ Project 2008. John Cusack [Online] (Uppdaterad 17 maj 2008) Tillgänglig på: http://www.kcrw.com/music/programs/gd/gd080514john_cusack [Åtkomst 29 Nov 2009]
Keller, K., 2003: Strategic Brand Management – Building, Measuring and Managing Brand Equity 2nded., Pearson Education Inc., USA
Kirk, J., Miller, M., 1987: Reliability and Validity in Qualitative Research, Sage Publications, USA Knox, S., 2004: Positiong and Branding Your Organization, Journal of Product & Branding
Management, Vol. 13, No. 2, 204, pp. 105-15
Kotler, P., Armstrong, G., 2008: Principles of Marketing, Pearson Education, Inc., New Jersey Kurtz, D., Clow, K., 1998: Services Marketing, John Wiley & Sons, USA
Kvale, S., Brinkmann, S., 2009: Den Kvalitativa Forskningsintervjun, Studentlitteratur AB, Lund Lathrop, T., Pettigrew, J., 1999: This business of music, marketing & promotion, Billboard, New York
Lee, J.A., 2000: The Scientific Endeavor – A Primer on Scientific Principles and Practice, Addison Wesley Longman, Inc., USA
Lundquist, J. 2005: Varumärken – att skapa, behålla och förädla ett varumärke ur ett juridiskt
perspektiv, Jure Förlag AB, Stockholm
Lovelock, C., Gummesson, E., 2004: Whither Services Marketing ? – In Search of a New Paradigm and Fresh Perspectives, Journal of Services Research, Aug, Vol. 7, No. 1
Miller, J., Muir, D., 2005. The Business of Brands [e-bok] John Wiley & Sons, Inc. Tillgänglig på: Högskolan i Kalmar/ebrary Academic Complete
http://site.ebrary.com.proxy.hik.se/lib/kalmar/docDetail.action?docID=10114038&p00=business%2 0of%20brands
[Åtkomst 4 Dec 2009]
Mossberg, L. 2004: Att Skapa Upplevelser, Studentlitteratur, Lund, Sverige.
Normann, R., 2000: Service Management – Ledning och strategi i tjänsteproduktion, Liber Ekonomi, Malmö
Occhiogrosso, P., 1984: The beat goes on in a new spate of films with rock stars..., American Film, 9, 6, April, pp.44-50
Ojasalo, K., 2003: Customer Influence on Service Productivity, SAM Advanced Management Journal vol. 56.
Parment, A. 2008: Generation Y, Liber, Slovenien
Patel, R., Davidsson, B., 2003: Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund
Patton, M.Q., 1990: Qualitative Evaluation and Research Methods 2nd Edition, Sage Publications,
Romney, J., A. Wootton, 1995: Celluoid Jukebox: Popular Music and the Movies since the 50s, British Film Institute, UK
Rytting, L. 2006: Visst gör kunden en stor del av jobbet - Referensramar för kunders medverkan vid
tillkomsten av konsumenttjänster, Ekonomi och Samhälle, Skrifter utgivna vid Svenska
handelshögskolan, nr. 167, Svenska Handelshögskolan, Finland.
Scheurer, T. E., 2008: Music and Mythmaking in Film, Genre and the Role of the Composer, McFarland & Company, Inc Publishers, USA
Schmidt, L.K., 2006: Understanding Hermeneutics, Cromwell Press, Great Britain
Schmitt, B., 2003: Customer Experience Management – A revolutionary approach to connecting
with your customers, John Wiley & Sons, Inc., USA
Sharpley, R., 1999: Tourism, Tourists and Society 2ndedition, ELM Publications, Suffolk
Shelemay, K., 2001: Soundscapes, W.W. Norton Company Inc., USA
Slobin, M., 2008: Global Soundtracks - Worlds of Film Music, Wesleyan University Press, USA Smith, J. 1998: The Sound of Commerce: Marketing Popular Film Music, Columbia University Press, USA
Starrin, B., Svensson, P-G., 1994: Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Studentlitteratur, Lund Söderlund, M. 2001: Den lojala kunden, Liber Ekonomi, Helsingborg
Söderlund, M. 2000: Den nöjda kunden, Liber Ekonomi, Malmö
Söderlund, M., 2003: Emotionsladdad marknadsföring, Liber Ekonomi, Kristianstad
Söderlund, M.1998: Segmentering – om marknadsföring på fragmenterade marknader, Liber Ekonomi, Kalmar
Thurén, T., 2004: Vetenskapsteori för nybörjare, Liber AB, Malmö
Treffner, J., Gajland, D., 2001: Varumärket som värdeskapare, Ekerlids Förlag, Falun Trost, J., 2005: Kvalitativa Intervjuer, Studentlitteratur, Lund, Sverige
Uggla, H. 2001: Varumärkesarkitektur – strategi, teori och kritik, Liber Ekonomi, Karlshamn Whittington W., 2007: Sound Design and Science Fiction, University of Texas Press, USA
Zaltman, G., 2003: How Customers Think – Essential Insights Into the Mind of the Market, Harvard Business School Publishing, USA
Åkerberg, H., 1986: Hermeneutik och Pedagogisk Psykologi - Premisser för tolkning och förståelse