Vi deltar i europeiska diskussioner om forskning om sårbarheten till följd av förändrat

klimat

Får kunskap om forskningens bidrag, dess inrikt- ning och bästa sätt att kommunicera resultat i arbetet med att minska sårbarheten till följd av förändrat klimat.

eRa-eNvHeaLTH Vi gör gemensamma priorite- ringar och insatser på miljö- och hälsoområdet.

Får större utväxling på våra forskningsinvesteringar. Främjar samarbeten mellan europeiska forskare och vi får utländska forskare att adressera problem som vi prioriterar.

Är aktiva som länk mellan forskare och besluts- fattare.

unescokommittén Vi deltar i UNESCO-kommit- tén tillsammans med Vetenskapsrådet, Formas, Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap, SMHI och Sida.

Verkar för att de svenska miljömålen uppmärk- sammas i diskussioner och i det arbete som ligger inom kommitténs uppdrag.

utvärdering om nedskräpning

FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA MILJÖARBETET OCH MILJÖTILLSTÅNDET

Nya projekt om vilt

regeringen beviljade 18 miljoner kronor ur viltvårdsfonden för ekologisk och samhällsvetenskaplig forskning kring vilt. under 2012 startade femton nya pro- jekt. Inklusive redan pågående flerårsprojekt finansierades totalt 23 enskilda pro- jekt under budgetåret.

kunskap från forskning finansierad via viltvårdsfonden används vid utföran- det av regeringsuppdrag samt vid Naturvårdsverkets beslut i frågor om viltförvalt- ning, särskilt kring rovdjur.

Vindkraftens påverkan på natur och hälsa

Vindval är ett kunskapsprogram med forskning om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. resultaten från programmet används som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar och i planerings- och tillståndsprocesser inför vindkraftsetableringar. Vindval är ett samarbete mellan energimyndigheten och Naturvårdsverket och pågår till 1 juli 2013. Totalt uppgår forskningssatsningen Vindval till 70 miljoner kr under perioden 2005–2013. Naturvårdsverket ansvarar för drift och kommunikationsinsatser inom programmet.

TABELL 14. kuNSkaPSFöRSöRjNINg geNoM FoRSkNINgSSaMaRBeTe Med aNdRa MyNdIgHeTeR

2010** 2011** 2012

Antal forskningssamarbeten/program, styrgrupper

(undantaget vilt forskning och vindval, se nedan) - -

16

Nedlagd tid för ERA-NET* motsvarande, tkr - - 270

Vår hanteringskostnad övrig tid, tkr - - 1 414

* EU-kommissionens instrument för samverkan mellan forskningsfinansiärer i EU-länder som också finansierar Naturvårdsverkets hantering.

** Det är först i år som vi har tagit fram separata siffror på forskningssamarbetet.

TABELL 15. PReSTaTIoN vILTFoRSkNINgSMedeL

2010 2011 2012

Viltvårdsfonden, disponeras av NV, tkr 17 125 17 480 18 000

Fördelade medel, tkr* 22 043 17 200 17 532

Antal finansieringsbeslut 14 7** 16

Antal utbildningar och konferenser 1 2 1

Beviljade forskningsprojekt 25 20 20

Nedlagd tid motsvarande, tkr*** - - 923

* Fördelade medel innefattar emellanåt kvarvarande medel från tidigare år, och kan därmed överstiga årets tilldelade medel.

** Siffran inkluderar ett beslut om bidrag som inte redovisades förra året. *** Det är först i år som vi har tagit fram separata siffror.

FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA MILJÖARBETET OCH MILJÖTILLSTÅNDET

I år har fyra syntesrapporter tagits fram. en av rapporterna visar att det går att mini- mera riskerna för Fåglar och fladdermöss med planering och kunskap. de övriga tre handlade om Människors intressen, Marint liv samt påverkan på däggdjur.

I syntesprojekten väger forskare samman svensk och internationell kunskap från forskning och erfarenheter samt gör en övergripande bedömning av påverkan från vindkraftsverk. Inom syntesområdena finns även flera populärvetenskapliga filmer med forskarintervjuer och reportage. Filmerna finns tillgängliga på vindvals webbsidor.

IT göR MILjödaTa TILLgäNgLIga

Naturvårdsverket arbetar för att miljödata ska vara tillgängliga och lätta att använda. vi har tagit fram en miljödatastrategi och vision som stöd för arbetet. en annan utgångspunkt är Inspiredirektivet som syftar till att det ska bli lättare att använda geografisk information. våra IT-system är en förutsättning för detta arbete. Bättre åtkomst på webben

ett exempel är Miljödataportalen där alla kan söka information om miljöövervak- ning, områdesskydd samt resultat från inventeringar och geografiska analyser, se tabell 17. under året har vi tagit fram visnings- och nedladdningstjänster för data om skyddade områden. Samtliga data och tjänster är avgiftsfria för användarna. antalet besök på portalen stiger.

vi har datavärdar som svarar för leverenskontroll, lagring, presentation och nedladdning av mätdata från miljöövervakningen på webben. I dag eftersträvas modellen för datavärdar också inom andra områden, till exempel statistik om utsläpp. under året har vi genomfört ett pilotprojekt om validering. Syftet är att göra dataflödena enklare och snabbare och samtidigt anpassade till internationell standard. vi har också lagt ner ett stort arbete på en ny webbplats, Nv.se, som lanseras i början av 2013. den ska ge bättre stöd till andra aktörer i miljöarbete- tet.

Fakta om Rovdjur

Naturvårdsverket har avbrutit utvecklingen av ett nytt IT-system för rovdjursför- valtning på grund av kraftigt ökande kostnader. Istället startades ett samarbete med Norge och deras IT-system rovbase. Systemet kunde på kort tid anpassas för svenska behov. länsstyrelsernas tjänstemän har nu utbildats för att kunna mata in, lagra och visa information från rovdjursinventeringar. redan under höstens jakt har systemet använts för inmatning av fällda svenska björnar.

Effektivare handläggning

IT-systemen kan också göra handläggningen enklare och mer transparent. ett exempel är ett nytt webbaserat system för att effektivisera ansökningar, registre- ring och redovisning av lokala Naturvårdssatsningar (loNa) för kommuner och länsstyrelser.

INSTRUKTIONEN 2§, 3§ 8 och 11p.

FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA MILJÖARBETET OCH MILJÖTILLSTÅNDET

Lättare att arbeta med områdesskydd

under året har arbete med förbättrad prestanda och ökad användarvänlighet i vic Natur bidragit till att öka takten på områdesskyddet. Systemet används av lantmäteriet, havs- och vattenmyndigheten och artdataBanken. Systemet inne- fattar register över skyddade områden, markersättningar och kostnader/åtgärder för skydd och skötsel.

Ny modell för IT-systemen

under 2012 har vi etablerat en modell för att förbättra ledning, styrning och prio- ritering och förvaltning av våra IT-system. det ska förbättra effektiviteten i vår data- och informationsförsörjning. vi har delat in IT-systemen efter typ av verk- samhet.

TABELL 16. IT-SySTeM ocH vILkeN NyTTa de LeveReRaR verksamhetsområden Syfte och nytta

Miljödataförsörjning För snabbare och mer tillgänglig miljöinformation. System som samlar in, bearbetar, sammanställer och sprider miljödata (och den miljöinformation som data- hanteringen resulterar i).

Genomföra miljöpolitiken och handlägga För enkel och transparent handläggning av ansökningar. Ska underlätta för tredje part i fråga om hantering och handläggning av ansökningar

Vic Natur – områdesskydd För en integrerad process för arbetet med områdesskydd på både Naturvårdsverket och länsstyrelserna (ca 1 000 användare).

Webbkanal Webbplatser för publicering av information externt och internt. Det ska bli lättare att hitta vår vägledning och miljödata. Webbplatsen kommer att ha kartvisare, interaktiva diagram och nedladdningsbara tjänster.

TABELL 17. NyckeLTaL MILjöINFoRMaTIoNSFöRSöRjNINg

2010 2011 2012

Antalet dataset** som tillgängliggjorts genom nedladdningsbara tjänster

–*** –*** 65

Antal besök på naturvardsverket.se 2 019 000 1 708 800 2 621 500 Antal besök på miljömålsportalen publika

webbplats

157 790 193 012 187 459

Antal besök på miljömålsportalens arbetswebb 2 964 4 663 4 824

Antal besök på miljödataportalen 3 116* 11 788 19 656

* Portalen publicerades i juli. ** Samling av data.