Mål för friluftsliv. Ett exempel på mål i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag är tillgång till natur för friluftsliv. Det handlar om att samhällsplanering och markanvändning ska ta hänsyn till människors behov av attraktiva natur- och kulturmiljöer. Regeringsuppdrag är ett sätt att utveckla miljöpolitiken.
Utveckla miljöpolitiken
Naturvårdsverket utvecklar miljöpolitiken genom att ge regeringen bra beslutsunder- lag om nya styrmedel och åtgärder. vi har under året visat att det är möjligt att ställa om till ett klimatneutralt samhälle till 2050 och vilka åtgärder och styrmedel som behövs. en annan insats är att ta fram nationella åtgärder som kan minska utsläppen av kortlivade luftföroreningar med klimatpåverkan (Slcp), till exempel sot.
också i det internationella samarbetet har Slcp spelat en stor roll. I arktiska rådet har vi deltagit i en grupp som tagit fram åtgärder för att minska dessa ut- släpp i arktis. vi bidrog också till ett nytt internationellt avtal om luftföroreningar som blir det första att reglera sot. Inom eu har vi bland annat deltagit i arbetet med industriutsläppsdirektivet.
ett annat sätt att förbättra miljön globalt är samarbetet direkt med andra län- der. ett av våra nya samarbetsländer är Georgien. på hemmaplan har vi bidragit till att utveckla mål för friluftspolitiken.
UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
vårT arBeTe I eu 38
GRAFIKUPPSLAG: Naturvårdsverkets internationella arbete 40 vårT INTerNaTIoNella SaMarBeTe 43 Bilaterala samarbeten för effektiva miljöförvaltningar 43 Multilateralt arbete för att förbättra miljön globalt 46 STyrMedel och åTGärder 48
Stora regeringsuppdrag under året 48
Nya mål för friluftspolitiken 50
vi utvecklar handeln med utsläppsrätter 51
Ny plattform för samhällsekonomiska analyser 52
vi bidrar med expertstöd till regeringskansliet 53
Stöd till jordbruksverket i arbetet med jordbrukarstöden 55
UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
våRT aRBeTe I eu
Naturvårdsverket deltar i regeringens arbete inom eu. under året har vi biträtt regeringen i rådsförhandlingsarbetet när det gäller miljöfonden lIFe, klimat- rapportering, fartygsdemontering, prioriterade ämnen i vatten samt ett sjunde miljöhandlingsprogram.
vi har också deltagit i det arbete som regeringen bedriver inom miljökonven- tionerna, och då huvudsakligen i beredningen av eu-positioner. under året bistod vi regeringen bland annat när det gäller klimatkonventionen (uNFccc) och konventionen för biologisk mångfald (cBd).
Naturvårdsverket har deltagit i följande eu-kommittéer: klimatkommittén, kommittén för industriutsläppsdirektivet, habitatkommittén och kommittén för avfallsfrågor.
Följer upp antal mötesrapporter
våra prestationer kopplade till eu-arbetet har sammanfattats i tabell 18 i form av hanteringskostnader och antal rapporter från möten. Sedan 2012 följer vi upp vilka möten som Naturvårdsverket deltar vid i form av antalet levererade mötes- rapporter till regeringen. vi har valt detta mått eftersom det är ett bra sätt att visa och följa hur aktiva vi varit i eu-arbetet.
Vi påverkar regler om industriutsläpp
utsläpp från industrier utgör en stor del av europas totala utsläpp till luft, vatten och mark. Genom att anta en hög miljöambition inom eu, ökar vi möjligheten att nå svenska miljökvalitetsmål såsom Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Naturvårdsverket deltar därför i arbe- tet med att förebygga och begränsa föroreningar på eu-nivå. europaparlamentet och europeiska rådet enades under 2010 om en sammanslagning av sju direktiv om industriutsläpp. resultatet blev Industriutsläppsdirektivet (Ied). Inom Ied fastställs slutsatser om bästa tillgängliga teknik, BaT-slutsatser.
under 2012 arbetade eu-kommissionen fram BaT-slutsatser för garverier, cement, kalk och magnesiumoxidproduktion. Slutsatserna är bindande för eu:s medlemsstater. Naturvårdsverket deltog i detta arbete framförallt genom olika arbetsgrupper, forum och kommittéer som är knutna till lagstiftningen. INSTRUKTIONEN
4§ 1, 2, 6 och 7p.
TABELL 18. PReSTaTIoN våRT aRBeTe I eu
Prestationer 2012
EU internt arbete Mötesrapporter (Antal) 139
Vår hanteringskostnad totalt, tkr* 11 910 EU externt arbete
(ex. globala konventioner)
Mötesrapporter (Antal) 56
Vår hanteringskostnad totalt, tkr* 9 570
Varav Luftförhandlingar * 1 559
UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
Naturvårdsverket och representanter för näringslivet bildade år 2010 en samver- kansgrupp för eu-frågor. år 2012 genomfördes en temadag om industriutsläpps- direktivet.
Nytt internationellt avtal om luftföroreningar
Naturvårdsverket deltar i det internationella luftvårdsarbetet både inom konven- tionen för gränsöverskridande luftföroreningar (clrTap) och inom eu. eftersom Sverige är nettoimportör av luftföroreningar är vi beroende av att utsläppen i omgivande länder minskar för att nå flera av våra nationella miljömål.
efter tre års förhandlingar träffades en överenskommelse i maj 2012 om ett reviderat Göteborgsprotokoll med nya utsläppstak till 2020. Nu inkluderar pro- tokollet även ett tak för mindre partiklar (pM2,5) där man särskilt ska ta hänsyn till sot. detta innebär att Göteborgsprotokollet blir det första internationella avtal som reglerar sot, en kortlivad klimatpåverkande luftförorening (Slcp).
I december 2012 nådde man en överenskommelse om ett reviderat Metall- protokoll.
vi har tagit fram förhandlingsunderlag, förslag till positioner samt deltagit i förhandlings- och beslutsorganen och i flera av konventionens arbets- och expert- grupper. Bland annat agerar Sverige som ordförande tillsammans med Nederlän- derna i arbetsgruppen, TFIaM (Task Force for Integrated assessment Modelling), som tagit fram de scenarier som använts under förhandlingarna.
Inom eu har kommissionen startat sin översyn av eu:s luftvårdsarbete och 2013 är utpekat till luftens år. då förväntas kommissionen presentera en ny tema- tisk strategi för luft samt förslag till ny eller reviderad eu-lagstiftning på området. Naturvårdsverket deltar i det förberedande arbetet.
Globalt fokus och delaktighet för biologisk mångfald
Naturvårdsverket deltar i det internationella arbetet med biologisk mångfald, både inom konventionen om biologisk mångfald och inom eu. I Sverige är det många aktörer som påverkar den biologiska mångfalden, bland annat jordbruk, skogs- bruk, företag och enskilda medborgare. och påverkan når långt utanför landets gränser. därför är det viktigt med delaktighet och ett globalt fokus. då ökar möj- ligheterna att vi ska nå miljömålen om Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Myllrande våtmarker.
under 2012 hölls ett partsmöte inom konventionen för biologisk mångfald (cBd) där Naturvårdsverket deltog i förberedelserna. under själva partsmötet prioriterade vi att följa klimat och biologisk mångfald, invasiva främmande arter, skyddade områden och uppföljning av cBd:s strategiska plan om att minska för- lusten av biologisk mångfald.
Naturvårdsverket har under året arbetat med regeringsuppdrag om biologisk mångfald, bland annat om grön infrastruktur, strukturer i landskapet som gör det möjligt för arter att överleva på lång sikt eftersom de kan spridas mellan olika livsmiljöer. ett annat område är värdering av ekosystemtjänster, tjänster hos eko- system (alla levande varelser och miljön inom ett område) som på något sätt ökar människans välbefinnande.
eu-direktiv om industriutsläpp påverkar vår möjlighet att nå: