NFS 2012:9 om handel med

utsläppsrätter

Beslut om nya föreskrifter och upphävande av de gamla föreskrifterna och allmänna råden i NFS 2007:5.

Upphävande av en bestämmelse (32 § NFS 2007:5) som innebar att länsstyrelserna alltid skulle meddela ett nytt tillstånd när ett anmälningsärende avseende byte av övervakningsmetod/övervaknings- plan var tillräckligt utrett.

Frigör tid för länsstyrelserna.

Sammanställning av Bunge-ärendet på vår webbplats

Webbsida med Bunge- ärendets utveckling från 2006 och framåt.

Sammanställning av våra yttranden, överklaganden, pressmeddelanden och domar, m.m. finns att läsa och ladda ner på vår särskilda webbsida.

Underlättar för den som vill följa ärendet och sätta sig in i detaljer kring ärendet.

GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN

Antalet föreskrifter varierar

Som framgår av tabell 38 är hanteringskostnaden för arbetet med föreskrifter och allmänna råd lägre 2012 jämfört med 2011. hanteringskostnaderna påverkas av vilka föreskrifter och allmänna råd som är aktuella att ta fram eller uppdatera under året och de kan därför naturligt variera mellan åren. under 2012 har vi dessutom sett över vår interna process för arbetet med föreskrifter. det kan ha resulterat i en viss effektivisering.

MåL ocH äReNdeN

Naturvårdsverket bevakar det allmänna miljövårdsintresset i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas. vi eftersträvar att lämna synpunkter tidigt i processen och vi deltar i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön. I arbetet med mål och ärenden har vi samverkat med andra myndigheter, däribland länsstyrelser och havs- och vattenmyndigheten. vi har också samverkat med verksamhetsutövare, främst inom ramen för samråd.

vi har under år 2012 lagt cirka 547 personveckor på arbetet med mål och ärenden. personalkostnader, konsultkostnader och övriga kostnader för detta arbete uppgår till 12 miljoner kronor. Se tabell 39.

Vi har fullföljt många ärenden under året

av tabell 39 framgår att deltagandet genom yttranden har ökat för tillståndspröv- ningar samtidigt som deltagandet genom tidigt samråd har minskat för denna typ av prövningar. det beror på att vi inte påbörjat så mycket nytt utan har fullföljt våra ärenden i högre grad jämfört med tidigare. då sker en förskjutning från tidiga samråd till yttranden.

det framgår även att antalet överklaganden av beslut har ökat för tillstånds- prövningar samtidigt som de har minskat för art- och områdesskyddsärenden. När det gäller tillståndsprövningar handlar det oftast om mycket stora ärenden med hög komplexitet som tar mycket tid i anspråk. Tidsåtgången för överkla- ganden har ökat jämfört med 2011 eftersom vi nu fullföljt flera tillståndsärenden genom att överklaga.

art- och områdesskyddsärenden är vanligtvis inte lika komplexa och vi går in i ett senare skede i processen. då är det lättare att anpassa vår insats till hur mycket resurser vi har för tillfället. När det uppstod ett antal vakanser under året valde vi därför att minska antalet överklaganden av dessa ärenden.

INSTRUKTIONEN 3§ 3p. och 4p.

TABELL 38. PReSTaTIoN FöReSkRIFTeR ocH aLLMäNNa Råd

2010 2011 2012

Antalet föreskrifter och allmänna råd 16 7 12

Vår hanteringskostnad, tkr* - 3 337 2 866

GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN

cirka 6 300 ärenden kom under året till Naturvårdsverket. vi prioriterar ärenden som:

• Rör någon av de största miljöfarliga verksamheterna i landet eller en enskild verksamhet med stor miljöpåverkan.

• Tillhör en sektor som har stor miljöpåverkan och där det finns ett behov av att komma till rätta med vad vi anser är en olämplig tillämpning av regelverket. • Gäller verksamheter eller åtgärder som riskerar att skada Natura 2000-område,

riksintressen för naturvård och friluftsliv eller naturreservat och nationalparker. • Berörs av ny lagstiftning av betydelse eller där rättstillämpningen är spretig. Vi måste kommunicera vår partsroll mer

den kundundersökning vi genomförde under året handlar bland annat om hur verksamhetsutövare, domstolar, länsstyrelser och miljöorganisationer i Sverige uppfattar kontakten med Naturvårdsverket i arbetet med mål och ärenden. Svars- frekvensen var 61 procent av verksamhetsutövarna och 56 procent i gruppen dom- stolsväsendet/länsstyrelser/miljöorganisationer. resultaten visar i korthet att: • Naturvårdsverkets agerande när det gäller miljöprövningar får lågt betyg av 74

procent av verksamhetsutövarna. endast 13 procent ger ett högt betyg. de inter- vjuade som arbetar på domstolar, länsstyrelser och miljöorganisationer är mer positiva. här är det 38 procent som ger högt betyg och 35 procent ett lågt betyg. • Verksamhetsutövarna är även missnöjda med Naturvårdsverket kompetens när

det gäller miljöprövningar då 53 procent ger ett lågt betyg och 27 procent ett högt. Gruppen domstolar, länsstyrelser och miljöorganisationer är mer nöjda med Natur- vårdsverkets kompetens inom miljöprövningar. 44 procent ger ett högt betyg. TABELL 39. PReSTaTIoN deLTagaNde I MåL ocH äReNdeN

Totalt inkomna ärenden* deltagande genom tidigt samråd deltagande genom yttrande överklagande av beslut av myndighet/domstol Summa 2012 ärendetyp/år 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Tillstånds- prövning enligt miljöbalken och andra lagar

3 019 2 932 108 62 17 95 111 167 3 3 7 Art- och områdesskydd- särenden enligt miljöbalken* 3 500 3 370 572 757 580 108 263 238 20 22 3 Personveckor, antal** - 96 69 - 288 399 - 20 79 547 Kostnad** - 1 935 1 533 - 5 936 9 063 - 418 1 819 12 416

Endast 2011 och 2012 kan redovisas för några av kategorierna.

* Här ingår ärenden rörande bildande av naturreservat. Dessa utgör en stor del av ärendena, när det gäller deltagande i samråd över 90 procent. Från och med 2011 ingår även CITES-remisser från Jordbruksverket där vi yttrar oss.

GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN

När det gäller NkI (nöjdkundindex) är värdet 32 för verksamhetsutövare och 44 för domstolar, länsstyrelser och miljöorganisationer. eftersom det är första gången vi gör mätningen har vi inga riktiga referenspunkter för att jämföra med tidigare år, särskilt vad gäller svaren från verksamhetsutövarna. Synpunkter från domstolar, länsstyrelser och miljöorganisationer visar att många har större för- väntningar på Naturvårdsverket än vad vi kan leva upp till. det tyder på att vi behöver kommunicera mer om vår partsroll.

Framgång i ärenden

under året deltog vi i 821 ärenden. vårt engagemang har bland annat bidragit till från miljösynpunkt bättre krav på reglering av utsläpp från industrier och att värdefulla naturområden har bevarats för biologisk mångfald och friluftsliv. I flera ärenden har vi haft framgång när vi efterlyst bättre underlag och att olika delar i en verksamhet ska bedömas samlat. annars går det inte att pröva och reglera de miljö- och hälsoeffekter verksamheten eller åtgärden leder till.

vi har också värnat allmänhetens tillgång till stränder i strandskyddsärenden. där har vårt arbete bidragit till att förtydliganden skett i en rad frågor, som till exempel vad som ska bedömas som ett vattendrag i frågan om strandskydd. exeMpel på vIkTIGa äreNdeN

Kalkbrytning hot mot Natura 2000-områden vid Bunge

I juli fick Nordkalk tillstånd till kalkbrytning vid Bunge på Gotland från Mark- och miljööverdomstolen. Naturvårdsverket överklagade beslutet till högsta dom- stolen som beviljade partiellt prövningstillstånd.

Naturvårdsverket bedömer att livsmiljöer och arter i de närliggande Natura 2000-områdena Bräntings haid och Bästeträsk skulle ta skada av kalkbrytningen. verksamheten skär också rakt igenom ett stort sammanhängande våtmarksom- råde, unikt i sitt slag.

vår huvudinriktning har varit att bolagets förslag till kontrollprogram är otill- räckliga och att föreslagna villkor inte är tillräckligt tydligt utformade för att för- hindra att skada uppstår på Natura 2000-områdena. vi anser också att mark- och miljööverdomstolens dom strider mot art- och habitatdirektivet, eu-domstolens praxis och svensk lagstiftning. I vårt överklagande har vi begärt att domstolen skall inhämta förhandsbesked från eu-domstolen om hur eu:s naturvårdsdirektiv ska tolkas i detta fall.

Mål nr 10582-11

Vi fick en samlad prövning i Svappavaara

lkaB har ansökt om brytning och förädling av järnmalm i Svappavaara-Gruv- berget. där har Naturvårdsverket hela tiden velat se en samlad prövning av ny och befintlig verksamhet.

under året hade vi framgång genom att högsta domstolen inte gav pröv- ningstillstånd till bolagets överklagan. därmed ligger Miljööverdomstolens dom fast. I den undanröjdes tillståndet till brytningen från miljödomstolen i umeå och bolagets ansökan avvisades. Miljööverdomstolen bekräftar i domen sin praxis att prövningen ska ha en sådan omfattning att alla relevanta miljömässiga konse-

GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN

kvenser beaktas och får den reglering som bedöms nödvändig. I Svappavaara är det samma vattendrag som berörs av utsläppen från ny och befintlig verksamhet. utsläppen ökar också i ett luftområde som redan är påverkat av utsläpp från pel- letsverket och anrikningsverket. deponering av avfall från Gruvberget sker på en befintlig deponi.

lkaB lämnade efter högsta domstolens besked in en ny samlad ansökan till mark- och miljödomstolen i umeå. efter en deldom fick bolaget tillstånd att bryta malm under 2013. Naturvårdsverket tycker att det finns brister i bolagets underlag och i deldomen men valde ändå att inte överklaga. vi kan uppnå mer miljönytta genom att lägga resurserna på den fortsatta samlade processen.

Mål nr 3412-10

Störning av insekter i Natura 2000-område

I ett mål om planerad fritidshusbebyggelse invid Natura 2000-området halltorp har Naturvårdsverket drivit en principiellt viktiga fråga. hur ska begreppet stör- ning av arter utpekade i art- och habitatdirektivet tolkas i prövningar där fysisk påverkan sker utanför ett utpekat Natura 2000-område? I detta mål handlade det främst om skalbaggar som är beroende av solbelysta ekar och andra lövträd.

vi menade att det är de utpekade arternas ekologiska krav och möjligheten att överleva på lång sikt som har betydelse. därför är det inte avgörande om påverkan sker innanför eller utanför Natura 2000-området. domstolen delade vår bedöm- ning och upphävde det tillstånd som lämnats av mark- och miljödomstolen. Mål nr 9438-11

Olämpligt med bergtäkt utanför nationalpark

Naturvårdsverket ansåg att det var olämpligt att lokalisera en täkt precis utanför Skuleskogens nationalpark och inom världsarvet och riksintresset höga kusten. Mark- och miljööverdomstolen delade vår uppfattning och beslutade att avslå bolagets ansökan. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att för att tillåta nyetablering av täkt i ett område med sådana värden måste det ställas höga krav på behovet av materialet och att området är särskilt lämpat för

ändamålet. Mål nr 497-12

Utbyggnad av kraftverk hot mot artrikt område

Fortum vill bygga en ny kraftverksbyggnad vid untra i dalälven som ska utnytt- jas delvis parallellt med den befintliga. kraftverket ligger i anslutning till ett av europas artrikaste Natura 2000-områden, Båtfors. redan idag är påverkan från kraftproduktionen för stor för att denna speciella miljö med en mosaik av vatten, öar och svämlövskogar ska kunna bevaras på sikt.

under 2012 nekade regeringen tillstånd för åtgärder under byggnadsperioden enligt Natura 2000-bestämmelserna. det gällde bland annat avledning av allt vat- ten under ett par månader under sommaren.

Mark- och miljödomstolen bedömde att tillstånd till verksamheten kunde ges om vattenavledningen tidigarelades och delades upp på två år. Naturvårdsverket

Naturreservat och Nationalparker har betydelse för:

GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN

med flera överklagade beslutet. vårt huvudargument är att åtgärden strider mot utbyggnadsförbudet för vattenkraft som råder i denna älvsträcka. dessutom anser Naturvårdsverket att mark- och miljödomstolens tillstånd ger en ökad rätt till vat- tenavledning för elproduktion jämfört med nu gällande tillstånd. Bristen på vatten i sidofåran ger allvarliga skador på Natura 2000-området som är beroende av periodvisa översvämningar på våren.

Mark- och miljööverdomstolen har meddelat prövningstillstånd. Mål nr 5228-07

vI värNar STraNdSkyddeT

under 2012 avgjordes tio strandskyddsmål där Naturvårdsverket var part eller hade yttrat sig i målet. vi hade framgång i nio. Naturvårdsverket påpekade bland annat att en prövning enligt plan och bygglagen och en prövning av dispens enligt strandskyddsbestämmelserna ska ske parallellt utan inbördes begränsning. vi har också yttrat oss när det gäller kraven på underlag när ett område utpekas som område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, lIS-område.

andra saker vi tagit upp i våra yttranden är avvägningen mellan den enskildes behov av brygga och det allmänna intresset att bevara områden med höga natur- värden, begreppen vattendrag och exploateringar som hindrar människor att ta sig till stranden.

I ett mål handlade det om en byggnad som enligt målsägande behövdes för skogsbruket och att strandskyddet därmed inte gällde. där ansåg vi inte att det var frågan om en sådan byggnad som avses i undantaget.

vINdkraFT på räTT plaTS

vi vill medverka till att vindkraften lokaliseras till områden med goda vindlägen samtidigt som påverkan på naturmiljön minimeras. det innebär ofta svåra av- vägningar, men med en förutseende planering där vi och andra parter kommer in tidigt i processen underlättas vindkraftprojekteringen.

vi har prioriterat ärenden med stor miljöpåverkan samt projekt med stora risker för negativ påverkan på skyddade områden (Natura 2000-områden och i vissa fall naturreservat) och hotade arter (framför allt fladdermöss och rödlistade fågelarter).

under året har det kommit in knappt 300 handlingar angående större till- ståndspliktiga vindkraftprojekt. ungefär 100 av dem har varit remisser från verk- samhetsutövare i samrådsskedet. de har i allmänhet fått ett kort svar där vi hänvi- sar till länsstyrelsen och vår vägledning på webben. I ett fåtal fall har vi lämnat ett längre yttrande, till exempel när det gäller ett projekt på holmön i umeå.

vi har också fått runt 120 kungörelser, remisser och beslut från länsstyrelser, där vi i två fall yttrat oss mer ingående (ulvås och ävrö).

under året har vi fått 13 skrivelser från mark- och miljödomstolarna, varav åtta gäller ärenden (inklusive Markbygden etapp 1) som vi kunnat lämna utan någon vidare åtgärd. de övriga fem skrivelserna har rört planerade vindkraftverk i havs- eller vattenområden. För tre av projekten har vi lämnat yttranden, Stenkalles i vänern där vi även medverkade i domstolsförhandlingarna samt hanöbukten/ Blekinge offshore och kattegatt offshore.

ÅTERRAPPORTERING

GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN

Från Mark- och miljööverdomstolen har det kommit in två ärenden som vi yttrat oss över. I det ena, holmsjöåsen i västernorrlands länutvecklade vi vår syn på vad som är rimligt att kräva av en exploatör enligt artskyddsförordningen (2007:845). det andra var ett mindre projekt i hörby, Sölvesborg kommun (Mål nr 8116- 12).vi har även medverkat i en förhandling vid Mark- och miljööverdomstolen (Gullberget, Mark- och miljööverdomstolen, Mål nr 7639-11) där vi tidigare yttrat oss på begäran av domstolen och yrkat avslag vilket också blev domstolens beslut.

Tidigt på året överklagade vi ett beslut från miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Norrbotten som gällde Markbygden etapp 1 i piteå kommun. vi berättare mer om detta ärende nedan.

Inkomna handlingar har ökat från drygt 200 år 2011 till 300 i år. Framför allt är det länsstyrelserna som står för ökningen. Många ärenden är nu i ett skede där de behandlas hos länsstyrelserna.

Stor vindkraftpark i Markbygden

ett ärende vi engagerat oss i är den vindkraftpark med över 1 000 verk som pla- neras i Markbygden. regeringen gav tillåtlighet, klartecken, för hela projektet. därefter fick bolaget tillstånd av miljöprövningsdelegationen för första etappen. Naturvårdsverket överklagade, bland annat för att vi tyckte att det var viktigt att pröva hur alla vindkraftverk tillsammans påverkar miljön.

Naturvårdsverket tycker att domen från Mark- och miljödomstolen har klar- gjort vad som följer av tillståndet, bland annat genom ett villkor om avstånd till kungsörnsbon och ett utvecklat villkor om avveckling av verksamheten.

dessutom har bolagets 18 åtaganden om miljöhänsyn på ett tydligt sätt förts in i domen. Naturvårdsverkets deltagande har därmed inneburit bättre villkor för verksamheten.

Mål nr 116-12

haNdläGGNINGSTIder dISkuTeradeS I dIaloGForuM

Naturvårdsverket har under året initierat ett särskilt forum för dialog kring mil- jöbalken som kommer att ha möte cirka två gånger per år. Syftet är att nå så effektiv tillämpning som möjligt. Första mötet hade handläggningstider som tema. del-tagare på mötet var representanter från näringslivet, domstolar, länsstyrelser (inklusive miljöprövningsdelegationer), miljöorganisationer, universitet, Skl, Trafikverket och Transportstyrelsen.

vi hoppas att dialogen ska öka förståelsen för varandras olika perspektiv och roller. den kan också på sikt utgöra underlag för Naturvårdsverkets prioriteringar, särskilt när det gäller vägledning och kommunikation, utveckling av miljöbalken som styrmedel samt hur vi agerar i mål och ärenden. dialogen avgränsas till de delar av miljöbalken som rör miljöfarlig verksamhet och infrastrukturfrågor. vi fokuserar på mål/ärenden och vägledning för dessa områden.

GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN

TILLSTåNd ocH BeSLuT

Inom ett antal områden är vi själva beslutande. det handlar om olika typer av tillstånd och dispenser. här har vi valt att lyfta fram våra beslut utifrån jaktlag- stiftningen, gränsöverskridande transporter av avfall samt spridning av bekämp- ningsmedel från luft.

Verksamhetsutövarna nöjda med oss

Naturvårdsverket handlägger årligen en stor mängd ärenden som avser import och export av avfall. det årliga antalet ärenden varierar men har de senaste åren gått upp något vilket framgår av tabellen nedan. I tabell 40 redovisas antalet hanterade tillståndsärenden och aktuell hanteringskostnad. antalet ärenden avser både inför- sel och utförsel av avfall.

I Naturvårdsverkets roll ingår även att samordna den nationella tillsynen över gränsöverskridande avfallstransporter. vi har också ansvar för att återta illegala avfallstransporter som stoppas i andra länder. arbetet med tillstånden, tillsynsväg- ledning och vägledning till verksamhetsutövare innebär mycket externa kontakter både i Sverige och andra länder samt med berörda myndigheter i respektive land.

den kundundersökning vi genomförde under året handlar bland annat om hur verksamhetsutövare, kommun och länsstyrelser i Sverige uppfattar kontakten med Naturvårdsverket i arbetet med gränsöverskridande transporter av avfall. Svarsfrekvensen var 53 procent av verksamhetsutövarna och 63 procent i gruppen länsstyrelser och kommuner. resultaten visar bland annat:

• 87% av verksamhetsutövarna i undersökningen ger ett högt betyg för Natur- vårdsverkets hantering av ansökan och meddelande av beslut. 70% av verksam- hetsutövarna ger ett högt betyg också för stöd i genomförandet av tranporterna. • 73% av de handläggare på länsstyrelser och kommuner som deltagit i under-

sökningen ger ett högt betyg för kontakterna med Naturvårdsverket, men bara 37 procent är nöjda med hur ofta Naturvårdsverket tar kontakt med dem. När det gäller NkI (nöjdkundindex) är värdet för länsstyrelser och kommuner 69 och för verksamhetsutövare 72.

TABELL 40. PReSTaTIoN äReNdeN SoM RöR gRäNSöveRSkRIdaNde TRaNSPoRTeR, gRöT

2010 2011 2012

Antalet handlagda Gröt-ärenden 607 691 701

GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN

Fångstredskap och skyddsjakt

under året har vi haft fokus på typgodkännande av fångstredskap för vildsvin. ett tiotal redskap har tidigare testats och villkor för användande tas fram. Naturvårds- verket har godkänt ett redskap. vi arbetar för att skapa förutsebarhet i typgodkän- nande av fångstredskap inte minst för att leva upp till eu:s regler för inre marknad.

Införandet av en regionaliserad rovsjursförvaltning och Naturvårdsverkets ändrade roll från beslutande till vägledande har gett resultat. För att underlätta delegering av skyddsjaktbeslut till länsstyrelserna har vi tagit fram riktlinjer för skyddsjakten. vår delegering av beslut om skyddsjakt till ett antal län för varg, järv, lo och björn ger allt färre ansökningar till myndigheten (tabell 41).

Spridning av myggbekämpningsmedel

vid årsskiftet 2011/2012 tog Naturvårdsverket över ansvaret för att pröva ären- den om spridning av myggbekämpningsmedel från luften. Tidigare var det kemi- kalieinspektionens ansvar. vi har handlagt och fattat beslut i ärenden för två olika områden. vi tillät spridning i Nedre dalälvsområden, men inte i Forshaga, där en ansökan kommit in för första gången. Bedömningen baseras bland annat på före- komst av myggor i myggfällor.

handläggningen inkluderade prövning av Natura 2000-tillstånd. ärendena fick också skickas till regeringen för tillåtlighetsprövning. Naturvårdsverket lycka- des trots detta handlägga ärendena i rimlig tid och vi publicerade löpande infor- mation om ärendena på webben för att vår hantering skulle kunna följas. vi har lagt ner cirka 18 personveckor, motsvarande 341 000 kr, på handläggningen. oPeRaTIv TILLSyN

Naturvårdsverket bedriver operativ tillsyn på nationell nivå när det gäller pro-