Naturvårdsverkets årsredovisning 2012

(1)

å r s

r e d

v i s

n i n g

2 01 2

N

at

u

rv

å

r

d

sv

e

r

ke

ts

å

r

s

r

e

d

o

vis

N

iN

g

2

01

2

n a t u r va r d s v e r k Naturvårdsverket, 106 48 stockholm Besöksadress: stockholm - valhallavägen 195

Östersund - Forskarens väg 5 hus ub tel: 010 698 10 00, fax: 010 698 10 99

e-post: registrator@naturvardsverket.se Beställningar: tel 08 505 933 40, fax 08 505 933 99

e-post: natur@cm.se internet: www.naturvardsverket.se/publikationer

www.naturvardsverket.se

N V 8 61 6, 1 3 -0 2 grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust

och skärgård

Myllrande våtmarker

(2)

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med sveriges miljömål. För oss är det viktigt att visa hur vårt samhälle tjänar på att tjäna miljön. Begränsad klimatpåverkan

Frisk luft

Bara naturlig försurning

giftfri miljö

ett rikt odlingslandskap

storslagen fjällmiljö

god bebyggd miljö

”en bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer.”

Naturvårdsverkets vision skyddande ozonskikt säker strålmiljö ingen övergödning grundvatten av god kvalitet

ett rikt växt- och djurliv

Levande sjöar och vattendrag

(3)

Ytterligare exemplar av årsredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: natur@cm.se

ISBN 978-91-620-8616-9. TRYCK: CM Gruppen, Stockholm, 13-02. PRODUKTION: Naturvårdsverket. OMSLAG OCH GRAFISK FORM: Peter Hönig.

OMSLAG FRAMSIDA: skog Håkan Sandbring/Sydpol.com/IBL, staty Jeppe Wikström, lodjur Kjell Ljungström och barn Anna Kern/Johnér. BILDER INLAGA: sid 4: Bengt Wanselius, sid 12: IFA-Bilderteam/Ina Agency, sid 24–25: Naturhistoriska riksmuseet, Johnér, Nordic Photos/Frank Chmura, Johnér/Elliot Elliot och Thinkstock, sid 36: Paniti Marta/SXC, sid 40–41: ENB/IISD Reporting Services/Franz Dejon och Thinkstock, Johnér/Johan Alp, Johnér/Hans L. Bonnevier, Johnér/Martin Almqvist och Johnér/Per Brännström, sid 56: Daniel Skog, Miljöförvaltningen, Malmö stad, sid 64–65: Johnér/Staffan Andersson, Länsstyrelsen Norrbotten och Gunnar Britse, sid 78–79: Thinkstock och Maria Nordström. ORIGINALPRODUKTION,

DIA-Naturvårdsverkets

årsredovisning 2012

(4)

Innehåll

Resultatredovisning

Tabell- och figurförteckning 3

Generaldirektören har ordet 4

Naturvårdsverket möter framtiden 6

Struktur för resultatredovisningen 8

Följa upp och uTvärdera

MIljöarBeTeT och MIljöTIllSTåNdeT 12

uTveckla MIljöpolITIkeN 36

GeNoMFöra MIljöpolITIkeN 56

Samverkan med hav och vatten 92

organisation och kompetensförsörjning 95

organisation 97

regleringsbrevet och instruktionen 100

redovisade regeringsuppdrag under 2012 104

ekonomisk översikt 107

avgiftsfinansierad verksamhet 110

Finansiell redovisning 114

(5)

Tabell/

Figur Namn Sida

Figur 1 Årsarbetskrafter 2012 per verksamhets-område 9 Tabell 1 Utfall i verksamhetsområde 2012 10 Tabell 2 Utfall i verksamhetsområde 2011 10 Tabell 3 Utfall i verksamhetområde 2010 11 Tabell 4 Prestation Uppföljning och utvärdering

av miljömålen inklusive den årliga uppföljningen

15 Tabell 5 Prestation Internationella rapporteringar 20 Tabell 6 Sveriges placering i EEA:s ranking 20 Tabell 7 Prestation Miljöövervakningen 22 Tabell 8 Miljöövervakning, detaljerad fördelning

av utfall 22 Tabell 9 Prestation Inventeringar, arter och habitat 26 Tabell 10 Prestation Förvaltningsunderlag rovdjur 27 Tabell 11 Prestation Miljöforskningsanslaget 28 Tabell 12 Översikt forskningsprogram, budget,

inriktning och förväntade resultat 30 Tabell 13 Nätverk för forskning 32 Tabell 14 Kunskapsförsörjning genom

forsknings-samarbete med andra myndigheter 33 Tabell 15 Prestation Viltforskningsmedel 33 Tabell 16 IT-system och vilken nytta de levererar 35 Tabell 17 Nyckeltal Miljöinformationsförsörjning 35 Tabell 18 Prestation Vårt arbete i EU 38 Tabell 19 Lagförslag på miljöområdet 42 Tabell 20 Prestation Bilateralt samarbete,

inklusive utvecklingssamarbete 43 Tabell 21 Prestation Multilateralt samarbete 46 Tabell 22 Naturvårdsverkets deltagande i olika

multilaterala processer 47 Tabell 23 Prestation Redovisade regeringsuppdrag,

antal och kostnad 48 Tabell 24 Kostnader för arbetet med handel med

utsläppsrätter 51 Tabell 25 Prestation samhällsekonomiska analyser 53 Tabell 26 Prestation Efterbehandling medels-

fördelning 2010–2012 58 Figur 2 Utfall åtgärder 2000–2011 59 Tabell 27 Efterbehandling resultat 2009–2011 60 Figur 3 Ett urval av pågående åtgärder 2011–

2012 som är helt eller delvis statligt finansierade

61

Tabell/

Figur Namn Sida

Tabell 28 Prestation Skydd av värdefull natur 62 Figur 4 Areal produktiv skogsmark skyddad

genom anslag 63 Tabell 29 Samråd naturreservat, antal 66 Tabell 30 Åtgärder för värdefull natur 67 Tabell 31 Antal besök till Naturum 68 Tabell 32 Viltskador, bidrag och ersättning 70 Tabell 33 Åtgärdsprogram för hotade arter 71 Tabell 34 Prestation LIFE+ 72 Tabell 35 Prestation Klimatinvesteringsprogram

Klimp 72

Tabell 36 Några viktiga insatser när det gäller

vägledning 75 Tabell 37 Regelförenklingar under 2012 81 Tabell 38 Prestation Föreskrifter och allmänna råd 82 Tabell 39 Prestation Deltagande i mål och ärenden 83 Tabell 40 Prestation Ärenden som rör

gränsöver-skridande transporter, GRÖT 88 Tabell 41 Ansökningar om jakt efter varg, björn,

järv och lodjur 89 Tabell 42 Arbetet med operativ tillsyn över

producentansvaret 90 Tabell 43 Prestation Granskade kväveoxid-

deklarationer och kväveoxidrevisioner samt handläggningskostnad

90 Figur 5 Utsläpp av kväveoxider per producerad

energienhet 91 Tabell 44 Åldersfördelning per kön, totalt anställda 95 Tabell 45 Anställda, medeltal 95 Tabell 46 Anställda per kompetenskategori,

medeltal 96 Tabell 47 Sjukfrånvaro i procent 96 Tabell 48 Förteckning med samtliga

återrapporte-ringskrav enligt regleringsbrevet 100 Tabell 49 Naturvårdsverkets instruktion med

hänvis-ning till var det tas upp i årsredovishänvis-ningen 102 Tabell 50 Redovisade regeringsuppdrag under 2012 104 Figur 6 Anslag – disponibelt belopp jämfört med

utfall 107 Figur 7 Verksamhetens kostnader 2010–2012 108 Tabell 51 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna

disponeras 110 Tabell 52 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna

ej disponeras 112

(6)

Generaldirektören

har ordet

vi i Sverige har själva stort inflytande över tillståndet i vår egen miljö. det visar resultatet av den fördjupade utvärderingen av miljö-målen som Naturvårdsverket genomförde tillsammans med andra myndigheter under 2012. detta faktum ger oss möjligheter. vi kan rätta till brister och också planera långsiktigt för en bättre miljö. den fördjupade utvärderingen av miljömålen ger alla i samhället ett bra underlag för beslut och prioriteringar. den visar hur du kan bidra till att Sveriges miljömål uppnås.

vi i Sverige bestämmer inte bara över vår egen miljö utan påver-kar också andras. det vi konsumerar tillverkas ofta utomlands och den fördjupade utvärderingen av miljömålen pekar på vikten av att minska konsumtionens miljöpåverkan. avfallsmängderna ökar och Sverige är ett av de länder som producerar mest avfall per person i europa. under året har Naturvårdsverket tagit fram en ny nationell avfallsplan och jobbat aktivt med att förebygga avfall. Genom att identifiera hur avfall uppstår och sätta in åtgärder tidigare i kedjan kan vi minska avfallsmängderna. det finns också ekonomiska vinster att göra. om vi i Sverige kan minska matavfallet i hemmen, butiker och storkök med 20 procent skulle den samhällsekonomiska vinsten vara 10–16 miljarder kronor per år.

även om vi kan lösa många miljöproblem inom landets gränser så gäller det inte inom alla områden. Sverige är beroende av gemen-samma ansträngningar i eu och internationellt, bland annat vad gäller utsläpp i luften. klimatförändringarna behöver motverkas. eu:s färdplan mot ett koldioxidsnålt samhälle är ett sätt att jobba över gränserna. I december lämnade Naturvårdsverket underlag till regeringen som visar hur denna samhällsomställning skulle kunna genomföras i Sverige. underlaget visar hur olika sektorer behöver bidra genom att minska sina koldioxidutsläpp. det kan ske genom styrmedel och frivilliga åtaganden. jag vill passa på att tacka alla som på olika sätt bidragit till underlaget till Sveriges färdplan mot ett koldioxidsnålt samhälle.

en annan stor satsning under året har varit arbetet med att stärka områdesskyddet med hjälp av den ersättningsmark som kom-mit Naturvårdsverket till del genom ett riksdagsbeslut 2010. det är ett spännande och nytt sätt att skydda mark som har inneburit att ett mycket stort antal värdefulla skogsområden kommer att kunna skyddas under 2013. värderingsarbetet har blivit klart under 2012.

(7)

områdesskyddet hänger också ihop med vårt arbete för friluftslivet genom att vi behöver sköta och göra skyddade naturområden tillgängliga och attraktiva för besökare och besöksnäringen. Naturvårdsverket har också tagit fram förslag till nationella mål för friluftslivet. under året återinvigdes hamra nationalpark. de besökscentra, naturum, som finns i anslutning till olika naturområden, natur-reservat och nationalparker i landet hade under året drygt 1,3 miljoner besökare.

Många frågor inom Naturvårdsverkets ansvarsområde har under året varit högt på agendan i den allmänna debatten. Miljöfrågorna rör och berör. det gäller allt från gruvnäring och industriutsläpp till allemansrätt och rovdjursfrågor. Naturvårdsverket ska bevaka de allmänna miljöintressena. den rollen är unik och viktig men inte alltid lika tacksam. För oss är det viktigt att bli allt bättre på att förklara när och hur Naturvårdsverket väljer att agera så att förutsägbarheten ökar. vi strävar också efter att motivera varför miljöhänsyn är viktigt och visa att samhället tjänar på miljöarbete. Miljöfrågor är samhällsfrågor vilket kräver ett brett engagemang i samhället.

För att olika sektorer och aktörer ska kunna ta ansvar för sin egen miljöpå-verkan behövs bra kunskapsunderlag. Såväl den fördjupade utvärderingen av miljömålen som underlaget till färdplanen mot ett koldioxidneutralt samhälle 2050 är viktiga bidrag för att gå från kunskap till handling. Naturvårdsverkets webbplats fyller en viktig funktion för att vår kunskap ska vara lättillgänglig. välkommen att besöka den nya webbplats vi lanserar under 2013. Min målsätt-ning är att den ska erbjuda omvärlden ett bättre stöd i miljöarbetet.

(8)

Naturvårdsverket möter framtiden

För att en myndighet som Naturvårdsverket ska vara framgångsrik behövs ett ständigt förbättringsarbete. Både för att effektivisera myndigheten och för att anpassa verksamheten till ändrade förutsättningar och behov. För att möta fram-tiden jobbar vi internt i riktning mot en gemensam målbild. Målbilden slår fast att vi ska utveckla förmågan att ha överblick och förstå miljöproblemen och dess orsaker. Information om hur miljön mår och hur miljöarbetet går ska bli mer lätt-tillgänglig och efterfrågad. vi ska ligga steget för och visa på behov och brister. INTeRN eFFekTIvITeT

Naturvårdsverket har valt en organisation som ger ett ökat fokus på kund och leverans. verksamheten är organiserad utifrån vad vi levererar. exempelvis ansva-rar en enhet för samtliga regeringsuppdrag, en annan för all vägledning och en tredje för allt vårt arbete i eu. detta bidrar till verksamhetsutveckling kring hur vi arbetar och ett fokus på att det vi levererar motsvarar förväntningarna från omvärlden.

under 2012 har vi främst satsat på att utveckla processerna för regeringsupp-drag och hanteringen av sakanslag. Syftet är dels att skapa ett transparant och enhetligt arbetssätt, dels att förbättra styrningen och samspelet med kunden. på så sätt ökar förutsättningarna för att det vi levererar kommer till nytta i andras miljö-arbete.

Naturvårdsverkets arbete utifrån förordningen för intern styrning och kontroll har tagit ett rejält kliv framåt under 2012, särskilt vad gäller medvetenheten i organisationen om vikten av riskhantering. under det kommande året kommer vi att fortsätta ett aktivt arbete med riskhantering. de verksamhetsrisker som bearbetas under 2013 handlar om IT, informationssäkerhet, rättssäkerhet och hanteringen av sakanslag.

vi kommer också att förbättra tidredovisningen så att den kan användas mer strategiskt och så att vi får ett stadigare underlag för vår resultatredovisning. MöTeT Med kuNdeN

också under 2012 har vi genomfört den årliga kundundersökningen. ett glädjande resultat är att Naturvårdsverkets hantering av tillstånd för transporter av avfall över landsgränsen får högt betyg från verksamhetsutövare. andra områden vi har mätt i år är mål och ärenden, vägledning viltförvaltning och hanteringen av forskningsanslag. NkI (nöjdkundindex) för Naturvårdsverket är 52, vilket är rela-tivt lågt. de flesta av de leveranser vi mätt får dock ett högre betyg. läs mer på sidan 29, 69, 83, 88 och 98. kundundersökningen ger värdefull input i hur vi kan fortsätta utveckla myndigheten och våra leveranser.

(9)

Samlande Stödjande Har integritet Lyhörda Sakliga Öppna Trovärdiga Otydliga Kunniga Omständliga Framtidsorienterade Otillgängliga Snabba Handlingskraftiga 5 4 3 2 1 0

Figuren visar vilka ord som kunderna associerar med Naturvårdsverket. Höga värden är positivt för alla ord utom för orden otydliga, otillgängliga och omständliga där låga värden är önskvärt.

eN geMeNSaM väRdegRuNd

Naturvårdsverket gör en resa, från att vara en regelstyrd organisation i riktning mot en ökad värdestyrning. I takt med att verksamhetens komplexitet ökat genom åren så har också regelstyrningen ökat i omfattning. Styrningen har därmed förlo-rat i kraft och blivit svår att förhålla sig till i vardagen. vi har därför slagit in på en annan väg och jobbar med intern regelförenkling. det kompletterar vi bland annat med ständigt pågående diskussioner för att utveckla vår gemensamma värdegrund. diskussionerna ska bidra till att utmejsla vad värdegrunden betyder i vardagen och bygga en allt stabilare plattform för myndighetens agerande.

(10)

vi presenterar vår verksamhet under rubrikerna

• Följa upp och utvärdera miljötillståndet och miljöarbetet i samhället • Utveckla miljöpolitiken

• Genomföra miljöpolitiken

rubrikerna motsvarar Naturvårdsverkets verksamhetsidé som i sin tur delats in i verksamhetsområden och vidare fördelats i verksamhetsgrenar. Inom verksamhets-grenarna redovisar och kommenterar vi resultatet och när det är möjligt redovisar vi prestationer och kostnader. resultatet redovisas i förhållande till uppgifterna i instruktionen och återrapporteringskraven i Naturvårdsverkets regleringsbrev.

vi har fördelat myndighetens utfall på våra verksamhetsområden i tabell 1–3, sidan 10 och 11, i enlighet med redovisningen i huvudboken. kostnader relaterade till styr- och stödfunktioner har fördelats proportionerligt utifrån de olika verk-samhetsgrenarnas storlek. Fördelningen av årsarbetskrafter och personalkostnader baseras på tidredovisningen. årsarbetskrafter har beräknats utifrån antalet inrap-porterade timmar dividerat med 1 680 (vilket är den beräknade genomsnittliga årsarbetstiden).

I tabellerna i resultatredovisningen avseende våra prestationer har en kalkyl-kostnad om 40 procent påförts lönerelaterade kalkyl-kostnader som en skälig del av den totala kostnaden.

Tidredovisningen är grunden när vi beräknar kostnader för våra prestationer. en omorganisation 2011 och en omarbetning av strukturen för tidredovisningen ger en viss osäkerhet i underlagets tillförlitlighet då tid i vissa fall kan ha redovi-sats på fel verksamhet. vår bedömning är att utfallet ändå ger en god indikation om kostnaderna för de olika prestationerna. Som framgår av föregående avsnitt kommer Naturvårdsverket att arbeta med tidredovisningen för att den ska ge ett bättre underlag för kommande resultatredovisning.

I tabell- och figurförteckning på sidan 3 går det att läsa var vi redovisar våra prestationer.

redovisningen av prestationer har utvecklats jämfört med 2011 men behö-ver utvecklas ännu mer. behö-verksamheten är komplex, långsiktig och bedrivs ofta i samverkan med andra myndigheter vilket gör det till en utmaning att avgränsa precisa prestationer som ger en rättvisande bild av verksamheten. vårt arbete i eu och internationellt är ett exempel på detta. vi fördelar också stora sakanslag för uppföljning och utvärdering av miljötillståndet och för genomförande av miljö-politiken där vår prestation innebär planering, prioritering och fördelning, utbe-talningar och uppföljning. verksamhetens karaktär gör det på samma vis till en utmaning att avgränsa och definiera effekter av verksamheten.

För att följa hur vi arbetat med våra återrapporteringskrav och efter vår instruktion finns tabeller med sidhänvisningar på sidan 103–106.

Struktur för

(11)

MöjlIGheTer aTT Göra jäMFörelSer MellaN åreN

jämförelsesiffror för 2010 och 2011 anges där det har varit möjligt att få fram tillförlitliga utfall.

uppgifter om vad Naturvårdsverkets bidragsmottagare utfört med de medel som vi betalat ut får vi först en bit in på det nya verksamhetsåret. därför presente-rar vi treårsjämförelser för åren 2009–2011 där siffror för 2012 saknas. Medels- användningen avseende anslag 1:16 Skydd av värdefull natur och anslag 1:3 åtgärder för värdefull natur redovisas separat 31 mars 2012 enligt återrapporte-ringskrav i regleringsbrevet för 2013. även medelsanvändningen avseende anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden redovisas separat 15 april årligen enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande.

diagrammet nedan (Figur 1) visar fördelningen av årsarbetskrafter 2012 per verksamhetsområde. av tabellerna på sidan 10–11 framgår att personalkostnader och antalet årsarbetskrafter är relativt lika mellan 2011 och 2012. på grund av att arbetsuppgifter överfördes till den nya havs- och vattenmyndigheten under 2011 och en intern omorganisation samma år, blir en jämförelse avseende fördelningen per verksamhetsområde mellan åren 2010–2012 inte riktigt rättvisande. Till detta kommer, som tidigare nämnts, en viss osäkerhet om tidredovisningens kvalitet. utfallet ger dock en god indikation och en slutsats är till exempel att arbetet med utvecklingen av styrmedel och åtgärder har ökat under 2012. detta beror huvud-sakligen på att arbetet med regeringsuppdrag har ökat.

Uppföljning och utvärdering Miljöforskning

EU och internationellt arbete Utveckling av styrmedel och åtgärder Regelgivning, tillämpning och vägledning Genomförande av åtgärder

(12)

TABELL 1. uTFaLL I veRkSaMHeTSoMRådeN 2012, TkR

åRSaRBeTS- PeRSoNaL- övRIga SuMMa övRIga INTäkTeR LäMNade kRaFTeR koSTNadeR koSTNadeR koSTNadeR INTäkTeR av aNSLag BIdRag Följa upp och utvärdera

miljötillståndet och miljöarbetet

Uppföljning och utvärdering 89 63 632 209 917 273 549 33 854 239 373 83 250

Miljöforskning 15 9 723 8 717 18 440 5 180 4 767 97 838

utveckla miljöpolitiken

EU och internationellt arbete 58 40 169 24 990 65 159 28 377 3 898 2 960

Utveckling av styrmedel och åtgärder 88 64 759 7 404 72 163 1 331 9 744 7 457

genomföra miljöpolitiken

Regelgivning, tillämpning och vägledning 115 72 494 3 618 76 112 13 357 -1 799 689 734

Genomförande av åtgärder 61 52 697 738 552 791 249 17 462 930 728 831 984

Summa 2012 426 303 474 993 198 1 296 672 99 561 1 186 710 1 713 224

Därtill semesteruttag 66

Sjukfrånvaro (dag 1–14) 8

Summa årsarbetskrafter 2012 500

Miljöforskning 17 12 286 7 386 19 672 6 075 3 016 113 684

Utveckling av styrmedel och åtgärder 76 56 061 4 836 60 897 579 6 358 2 107

genomföra miljöpolitiken

Regelgivning, tillämpning och vägledning 110 76 640 9 003 85 643 10 177 245 859 829

Genomförande av åtgärder 68 48 833 696 572 745 406 17 951 878 666 1 113 026

Hav och Vatten 25 15 802 26 730 42 532 26 35 338 458 456

Summa 2011 420 296 111 1 016 498 1 312 609 105 484 1 197 768 2 639 741

(13)

Miljöforskning 16 12 444 10 938 23 382 4 967 8 843 129 036

Utveckling av styrmedel och åtgärder 68 52 803 11 379 64 182 3 931 14 368 11 025 genomföra miljöpolitiken

Regelgivning, tillämpning och vägledning 113 72 119 20 521 92 640 21 100 -1 827 907 786

Genomförande av åtgärder 87 59 128 593 277 652 405 9 379 773 391 1 679 260

Summa 2010 428 293 852 898 298 1 192 150 62 326 1 122 104 2 837 065

(14)

utvärdering av egenkontroll. Den som driver en verksamhet eller som gör något som påverkar miljön ska själv kontrollera och visa att miljöbalken följs. I vår utvärdering tyckte verksamhetsutövarna att mer tillsyn skulle rikta sig till företag som saknar god egenkontroll. Utvärderingar ger oss ny kunskap för ett bättre miljöarbete.

Följa upp och utvärdera

miljöarbetet och

miljötillståndet

vi har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Som en del av det uppdraget lämnade vi en fördjupad utvärdering över miljömålen under året. den visar att det krävs en kraftsamling för att nå det övergripande generationsmålet om ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

För att miljöarbetet ska gå åt rätt håll krävs en solid grund att stå på. vi tar fram kunskap och underlag. I år har vi till exempel gjort internationella rapporteringar som visar att utsläppen av klimatgaser minskar och avfallsmängderna ökar. våra forskningsprogram har gett oss underlag till åtgärder mot höga dioxinhalter i öster-sjön och planering av vindkraft som påverkar människor, natur och miljö så lite som möjligt. Miljöövervakningen visar bland annat att farliga ämnen i bröstmjölk minskar.

(15)

kunskap är grundläggande 14 uppFöljNING och uTvärderING av MIljöMåleN 14

ökad miljöhänsyn krävs för miljömålen 15

vi har följt upp våra sju miljömål 16

utvärderingar är ett viktigt verktyg 17

kraftsamling krävs om vi ska nå generationsmålet 18

INTerNaTIoNell rapporTerING av MIljöpåverkaN 19

utsläpp av klimatgaser minskar 20

avfallsmängderna ökar konstant 21

Bättre skydd för våtmarker 21

MIljöTIllSTåNdeT 21

Miljöövervakning används i miljöarbetet 21

vi har sett över fågelövervakningen 23

GRAFIKUPPSLAG: Miljöövervakning av farliga ämnen 24

Behövs mer kunskap om arter 26

Många bidrar till kunskap om rovdjur 27

ForSkNING 27

Forskning för miljömålen 27

resultaten används i miljöarbetet 29

vi samverkar om forskning 32

IT Gör MIljödaTa TIllGäNGlIGa 34

(16)

FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA MILJÖARBETET OCH MILJÖTILLSTÅNDET

kuNSkap är GruNdläGGaNde

Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag 1:5 och anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. finansierar en stor del av det kunskapsunderlag som myndigheten behöver för sitt arbete. även andra anslag och utredningar i samband med regeringsupp-drag genererar nytt kunskapsunderlag.

anslag 1:2 Miljöövervakning fördelas enligt följande:

• 21 miljoner kronor av miljöövervakningsanslaget användes för den miljömåls-samordning som beskrivs under rubriken Uppföljning och utvärdering av miljömålen (sidan 15). där ingår bidrag till andra centrala myndigheter, läns-styrelserna, Sveriges kommuner och landsting och ideella organisationer samt kostnader för drift och utveckling av Miljömålsportalen.

• 114 miljoner kronor gick till nationell och regional miljöövervakning (sidan 21–27). Miljöövervakningens resultat används för internationell rapportering om miljötillståndet samt för uppföljning, utvärdering och utveckling av miljö-målen och för bedömningsgrunder för miljötillståndet.

• 50 miljoner kronor av anslaget användes till internationell rapportering av miljö- påverkan (sidan 19–21) för uppföljning av utsläpp och avfall, för internationell utsläppsrapportering och för arbete med utsläppsrätter.

Miljöforskningsanslaget redovisas på sidan 27–34. Naturvårdens behov av under-lag för förvaltning i syfte att främja biologisk mångfald finansieras via ansunder-laget 1:3, åtgärder för värdefull natur. det består främst av populations- och artdata om rovdjur och hotade arter och habitat. underlag som också har relevans för internationell rapportering inom området. Se även sidan 26–27.

vårt uppdrag som informationsansvarig myndighet hanteras enligt lagen om geografisk miljöinformation och uppdraget som statistikansvarig myndighet enligt lagen om officiell statistik.

uPPFöLjNINg ocH uTväRdeRINg av MILjöMåLeN

Naturvårdsverket ska inom ramen för miljömålssystemet samordna uppföljningen av miljömålen och försörjningen av miljöinformation samt vägleda de myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet.

vi har ansvar för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Begrän-sad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. under året har vi gjort en fördjupad utvärdering av miljömålen.

Många samordningsmöten

antalet samordningsmöten var förhållandevis många under 2011 på grund av pla-nering och samverkan inför den fördjupade utvärderingen 2012. det fanns också ett behov av samsyn när det gäller nya bedömningsgrunder för miljömålen.

Skillnaden i hanteringskostnad för miljömålssamordningen mellan 2011 och 2012 kan bero på att vissa arbetsuppgifter lagts inom den fördjupad utvärderingen. Sådan tid redovisas som regeringsuppdrag och redovisas på sista raden i tabell 4.

Merparten av utvärderingsarbetet för Naturvårdsverkets egna mål gjordes 2011 vilket förklarar skillnaden i hanteringskostnad av egna mål mellan 2011 och 2012. INSTRUKTIONEN

(17)

ökad MIljöhäNSyN krävS För MIljöMåleN

I mars 2012 redovisade Naturvårdsverket den årliga uppföljningen av miljö-kvalitetsmålen till regeringen. Samtidigt presenterades den årliga uppföljningen på miljömålsportalen, miljomal.se. vi lyfter bland annat fram att miljöhänsynen måste öka om miljökvalitetsmålen ska nås, liksom att ekonomiska styrmedel i flera fall är en nyckel till framgång.

uppföljningen av miljökvalitetsmålen har utarbetats av de målansvariga myndigheterna. de regionala texterna, ruS, (regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) har sin utgångspunkt i länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens regionala underlag. Naturvårdsverket har samordnat hur redovisningarna ska ske och att bedömningar görs på ett likartat sätt.

vid uppföljningen av miljökvalitetsmålen har myndigheterna använt den bedömningsgrund som regeringen beskrev i propositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete.

Viktigt med miljöhänsyn i planering

årets bedömningar tog fasta på de faktiska förutsättningarna att nå målen, det vill säga om styrmedel beslutats vid bedömningsåret och om tillräckliga åtgärder är genomförda före år 2020. det nya sättet att bedöma leder till att bedömningen kan bli mer positiv så fort det tas beslut om nya miljöinsatser.

I ett fristående avsnitt redovisar Naturvårdsverket sina sammantagna slutsatser. där fokuserar vi bland annat på behovet av miljöhänsyn i planering och brukande av naturresurser, mark och vatten. ett annat viktigt område är minskade utsläpp av kväveföreningar. vi tar också upp betydelsen av statliga resurser och läns-styrelsernas insatser i delar av miljöarbetet där staten i nuläget har huvuddelen av ansvaret. det gäller till exempel områdesskydd och efterbehandling av förorenade områden.

TABELL 4. PReSTaTIoN uPPFöLjNINg ocH uTväRdeRINg av MILjöMåLeN INkLuSIve deN åRLIga uPPFöLjNINgeN

2010 2011 2012

Fördelade medel i samordningsrollen tkr* 25 380 21 085 20 507

Antal informations- och samordningsmöten reg, respektive nationellt (mer än 5 externa)**

24 16

Vår hanteringskostnad för miljömålssamordning, tkr** 1 244 4 080 Fördelade anslagsmedel för uppföljning av NV:s mål

ap. 1:2:8, tkr

6 285 5 956 3 489

Antal avtal avseende uppföljning och analys av Naturvårdsverkets mål**

29 18

Vår hanteringskostnad för utvärdering av egna mål, tkr** 2 596 1 817 Hanteringskostnader för fördjupad utvärdering 2012, tkr 1 150 6 133 5 440 * I de fördelade medlen för 2012 ingår inte de 100 tkr som klimatkommunerna fått i bidrag. ** Det finns inga jämförbara siffror från 2010.

ÅTERRAPPORTERING

(18)

Förbättrar processerna

Naturvårdsverket arbetar löpande med att förbättra processerna i miljömålsupp-följningen för att göra det lättare att samverka. Inför kommande år föreslår verket vissa förändringar i arbetet med årlig uppföljning samt förtydliganden kring roller och arbetssätt. Som samordningsansvarig myndighet har Naturvårdsverket tagit initiativ till målvisa vägledningar för uppföljning och bedömning av miljökvalitets-målen. Syftet med de nya vägledningarna är en mer konsekvent och transparent miljömålsuppföljning och att förtydliga de olika myndigheternas ansvar. För den årliga uppföljningen är ambitionen en mer ändamålsenlig redovisning, med fokus på det gångna årets resultat samt tydligare skillnad mellan uppföljning och utvär-dering. det nya arbetssättet innebär också ett förenklat förankringsförfarande med övriga miljömålsmyndigheter.

vI har FöljT upp våra Sju MIljöMål

Naturvårdsverket har ansvarat för samordning och uppföljning av sju miljömål (Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozon-skikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv) i både den årliga och den fördjupade utvärderingen, som presenterades i mars res-pektive juni. arbetet har bedrivits inom ramen för den övergripande samordningen av miljömålsuppföljningen.

Samverkan med många aktörer

våra prestationer består av att följa, analysera och utveckla kunskapsunderlag i samverkan med internationella aktörer, forskare och andra myndigheter. vi ger också uppdrag till forskare och konsulter om vissa delfrågor. anpassning till den nya bedömningsgrunden och de nya preciseringarna gick, på grund av tidsbrist, inte att beakta fullt ut i den årliga uppföljningen 2012.

Några av våra slutsatser:

• För Bara naturlig försurning har skogsbruket och sjöfarten stor påverkan. också klimatförändringen påverkar återhämtningen. det beräknas gå snabbast i mellersta Sverige. där kan försurningen i marken vara tillbaka på 1950-talets nivå runt år 2100. I norra och södra Sverige beräknas återhämtningen gå ännu långsammare.

• För Frisk luft är det internationella bidraget betydande. vi har därför genomfört en analys av utsläppsstatistik och miljöövervakningsdata och beslutade styr-medel på internationell och nationell nivå. analysen visar att även om luften i Sverige som helhet är av god kvalitet, kvarstår avsevärda kostnader för ohälsa och miljöpåverkan. kvävedioxid är ett problem på grund av transporternas omfattning i samhället. det tar tid innan styrmedel som beslutats i eu och natio-nellt får fullt genomslag. åtgärder för att begränsa utsläppen från transporter i tätorter (till exempel trängselskatt och dubbdäcksförbud) samt arbetsmaskiner är angelägna.

• Bedömningen för målet om Begränsad klimatpåverkan baserades på internatio-nella data om halter av växthusgaser i atmosfären samt internationell utsläpp-statistik. etappmålet att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent INSTRUKTIONEN

(19)

till 2020 jämfört med 1990 bedömdes ”nära” att nås. Bedömningen bygger på den nationella utsläppsstatistiken.

• Kunskapen om kopplingen mellan ozonskiktet och klimatfrågorna ökar. För Skyddande ozonskikt visar våra utredningar att det trots en positiv utveckling av ozonskiktet globalt finns risk för ett återkommande ozonhål på norra halvklotet. Nästan alla utsläpp av ozonnedbrytande ämnen kommer från andra länder. Vår möjlighet att påverka andras åtgärdsarbete förutsätter att vi är trovärdiga i vårt eget.

• Orsaker till att Myllrande Våtmarker inte nås är igenväxning och andra vegeta-tionsförändringar på grund av markavvattning, att slåtter eller bete har upphört och gödande kvävenedfall.

• En sak som har betydelse för målet Storslagen fjällmiljö är den markanta ökningen av terrängfordon avsedda för barmarkskörning under de senaste 25 åren. det bidrar till ökade skador på mark och växtlighet.

• Hur vi nyttjar mark och vatten har stor påverkan på målet Ett rikt växt- och djurliv. efterfrågan på resurser som livsmedel, råvaror från naturen, energi och vatten ökar dessutom. uppföljningssystemet för biologisk mångfald behöver utvecklas. Bland annat saknas möjligheter att systematiskt följa upp vilt, främ-mande arter och genetisk mångfald.

uTvärderINGar är eTT vIkTIGT verkTyG

utvärdering är ett viktigt verktyg för att höja effektiviteten och kvaliteten på mil-jöarbetet. utvärderingarna ger ökad kunskap om vilka framgångar och problem som finns i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket genom-för ett antal egna utvärderingar och analyser per år.

• Utvärderingen om nedskräpning visar att kommuner som arbetat framgångsrikt har haft avsatta ekonomiska resurser, politiskt stöd, kontaktnät, formulerade mål och arbetat långsiktigt. Många kommuner i landet har inte dessa förutsätt-ningar eller ser inte fördelarna med förebyggande insatser.

• Utvärderingen om skyltar visar att myndigheter, allmänhet och markägare har låg kännedom när det gäller privata förbudsskyltar och att insatserna är små. utvärderingen har beskrivits i en artikel.

• Utvärderingen om miljöledningsarbetet i statliga myndigheter visar att det har lett till att myndigheterna minskat sin miljöpåverkan, att personalens medve-tenhet om verksamhetens miljöpåverkan ökat och till mer ordning och reda i verksamheten. Mycket tyder på att dessa effekter uppnåtts till en relativt låg kostnad.

• Naturvårdsverket har utvärderat verksamhetsutövarnas arbete med egenkon-troll. Slutsatsen är att en ökad differentiering av tillsynen bör övervägas så att resurserna läggs på dem med sämst egenkontroll eller på de verksamhetsutövare som inte är certifierade enligt något miljöledningssystem. vidare bör dialogen anpassas till verksamhetsutövarens nivå. utvärderingen har presenterats i en workshop och i flera artiklar.

• Utvärderingen om effekterna av ändringen i förordningen om miljöfarlig verk-samhet, FMh-bilagan, visar att antalet tillståndspliktiga verksamheter minskat i den utsträckning som var förväntad. däremot har ändringen hittills inte bidragit INSTRUKTIONEN

3§ 6p.

Forskningsprogram om fjällförvaltning är ett led i arbetet mot:

(20)

till ett mer effektivt miljöarbete. utvärderingen har bildat underlag till förslag på två ändringar i Miljötillsynsförordningen, en presentation i Tillsyns och före-skriftsrådet samt en artikel i nyhetsbrevet Tillsynsnytt.

• Naturvårdsverket har även utvärderat dataförsörjningen till avfallsstatistiken. utvärderingen visar att Sverige till stora delar uppfyller avfallsdirektivets krav på avfallsdata, men att statistiken behöver utvecklas för att svara mot de natio-nella miljökvalitetsmålsuppföljningens behov. Fortsatt utveckling av avfalls-statistiken kräver ett långsiktigt intern prioriteringsarbete och utvecklade former för samverkan med externa aktörer.

Naturvårdsverket genomför också en rad utvärderingar med hjälp av konsulter. ett exempel är en utvärdering om erfarenheter från fem svenska biosfärområden. den slår fast att det finns ett behov av att utbyta erfarenheter mellan de olika biosfärområdena. det behövs också ytterligare forskning och fortsatt finansiellt stöd från central nivå.

kraFTSaMlING krävS oM vI Ska Nå GeNeraTIoNSMåleT

under året har Naturvårdsverket redovisat en fördjupad utvärdering av miljömå-len i rapporten Steg på vägen, fördjupad utvärdering av miljömåmiljömå-len 2012. endast ett av de 16 miljökvalitetsmålen, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till 2020 med de styrmedel som beslutats och med åtgärder som genomförs före 2020. Säker strålmiljö är nära att nås.

Bedömningen är inte helt jämförbar med tidigare prognoser. det beror på den nya bedömningsgrunden och att vi infört tydligare kriterier för att bedöma om målen kommer att nås i tid eller inte.

Första utvärderingen av generationsmålet

Generationsmålet om att nå ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utvärderades för första gången. Slutsatsen är att det inte nås till 2020. en förut-sättning för att nå generationsmålet är att alla miljökvalitetsmålen är uppnådda.

den fördjupade utvärderingen har genomförts i samverkan med ett trettio-tal myndigheter och organisationer. I arbetet har Naturvårdsverket initierat och genomfört en samlad bedömning och analys av hinder, konsumtionens betydelse, styrmedel, samhällstrender och möjliga synergier. vi har haft två dialogmöten med företrädare för näringsliv och intresseorganisationer kring generationsmålet.

Naturvårdsverket använder resultaten som underlag i verksamhetsplaneringen framöver och flera andra myndigheter har meddelat att de också tänker göra det.

Förutom den samlande rapporten har vi tagit fram informationsmaterial i form av broschyrer och power point presentationer som är tillgängliga via miljö-målsportalen, miljomal.se.

Tre fokusområden för framtiden lyftes fram i rapporten: • Säkerställ att redan fattade beslut genomförs!

• Utveckla strategier för en hållbar konsumtion!

• Kommunicera och informera mer om möjligheterna med miljöarbete! INSTRUKTIONEN

(21)

FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA MILJÖARBETET OCH MILJÖTILLSTÅNDET Säkerhet i bedömningen utifrån återhämtningstid Huvuddelen av miljöproblemet ägs nationellt Styrmedlens tillämpning är tillräcklig Styrmedel

finns konkurrens från Oberoende av andra områden 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0

I den fördjupade utvärderingen presenterades fem grupper av orsaker till att miljökvalitetsmålen inte nås. Figuren visar hur långt miljöarbetet har kommit inom dessa områden och i viss mån hur handlings-utrymmet ser ut. 1 motsvarar att det är uppnått för samtliga mål.

INTeRNaTIoNeLL RaPPoRTeRINg av MILjöPåveRkaN

Naturvårdsverket svarar för en stor mängd internationella rapporteringar på miljöområdet. Genom dessa rapporteringar följer man upp hur de olika länderna genomför eu-direktiv och överenskommelser inom internationella konventioner. uppgifterna hämtas från företag, myndigheter, kommuner och miljöövervakning. Mottagare är främst regering och riksdag, eu-kommissionen, europeiska miljö- byrån (eea), eurostat, oecd, FN och konventionerna oSpar och helcoM. den internationella rapporteringen används för att:

• Följa upp efterlevnaden av hur länderna når kvantitativa mål.

• Kontrollera hur genomförandet via lagstiftning och andra åtgärder har fungerat. Insamlingen av dessa uppgifter behöver effektiviseras, därför tillsatte Naturvårds-verket en samordnartjänst under slutet av 2012.

den ökade hanteringskostnaden under året kan delvis förklaras av en omfat-tande avfallsrapportering och att rutinerna för klimatrapportering ändrats. Minsk-ningen av antalet rapporteringar mellan 2010 till 2012 beror i viss utsträckning även på att de havsrelaterade rapporteringarna numera är havs- och vattenmyndighetens ansvar. dessutom varierar antalet internationella rapporteringar mellan åren eftersom vissa inte görs varje år.

under 2012 skulle vi ha gjort 63 egna internationella rapporteringar enligt eu-direktiv och konventionsbeslut. Med hänsyn till tillgängliga resurser valde vi att genomföra 60 stycken. arbete pågår för övriga tre. Internationell rapportering har hög prioritet och ambitionsnivån anpassas efter vilken relevans rapporteringen har för Sverige.

INSTRUKTIONEN 3§ 7p. och 4§ 5p.

(22)

ett mångårigt och långsiktigt kvalitetsarbete har lett till en hög ranking i eea:s bedömning. denna bedömning omfattar dock endast 19 stycken av alla aktuella rapporteringar.

uTSläpp av klIMaTGaSer MINSkar

Naturvårdsverket sammanställer årligen utsläppsdata av klimatgaser i Sverige. dessa data rapporteras till klimatkonventionen tillsammans med trendanalyser. utsläppsstatistiken ligger till grund för bedömningar av hur Sverige klarar interna-tionella åtaganden för utsläppsminskningar men kan också användas för uppfölj-ning av det svenska etappmålet för utsläpp av växthusgaser.

2012 kunde preliminära siffror för första gången redovisas redan i oktober. de preliminära siffrorna visade att Sverige släppte ut 61,5 miljoner ton växthus-gaser år 2011. jämfört med 2010 är det en minskning på sex procent och jämfört med 1990 är det en minskning på 16 procent.

Naturvårdsverket har under 2012 tagit fram en metod för att göra preliminära skattningar av utsläppen föregående år under första halvåret påföljande år. vi har påbörjat utveckling för att kunna ge en ännu tidigare indikation om utsläppen ett visst år. preliminära skattningar av 2012 års utsläpp kommer att redovisas under april 2013.

TABELL 5. PReSTaTIoN INTeRNaTIoNeLLa RaPPoRTeRINgaR

2010 2011 2012

Fördelade medel, tkr 53 212 47 460 45 882

Antal internationella rapporteringar

samordnade av NV (inkl. MÖ)* 112 73 60

Vår hanteringskostnad, tkr -* 2 896 5 156

* Det finns inga jämförbara siffror från 2010.

TABELL 6. SveRIgeS PLaceRINg I eea:S RaNkINg

2010 2011 2012

Sveriges placering 1 plats* 1 plats** 1 plats***

Uppfyllda rapporteringskrav (%) 100 98 100

Antal internationella rapporteringar

samordnade av NV 18 19 19

* Tillsammans med Tyskland och Österrike.

** Tillsammans med Storbritannien, Estland och Tyskland. *** Tillsammans med Schweiz.

ÅTERRAPPORTERING

(23)

avFallSMäNGderNa ökar koNSTaNT

Ny statistik om Sveriges avfall har presenterats i en rapport, på vår webbplats och vid ett externt seminarium. Sverige står för en betydande del av europas avfall och avfallsmängderna ökar konstant enligt statistiken som bland annat beskriver hur mycket avfall som genereras och hur det behandlas. underlaget är de siffror som vi i juni rapporterade direkt till eu i enlighet med avfallsstatistikförordningen.

avfallsstatistiken utgör underlag till uppföljning av målen i den nationella avfallsplanen samt till etappmålen om avfall som ska följas upp under 2013. BäTTre Skydd För våTMarker

under 2012 rapporterades aktuell situation för 32 svenska våtmarker som är skyddade enligt våtmarkskonventionen, ramsar. Generellt har de fått ett starkare skydd, både reservat och Natura 2000-områden har tillkommit. restaureringar förekommer också. Men miljöerna i sex av dessa områden har förändrats negativt under de senaste åren bland annat genom fysiska ingrepp, försämrad vattenkva-litet och förändrad vegetation. I och med att ramsarområdena är ”våtmarkernas världsarv” är det angeläget att verksamhetsutövare och andra aktörer visar till-räcklig aktsamhet och hänsyn i sin verksamhet.

MILjöTILLSTåNdeT

Tillståndet och förändringar i miljön dokumenteras av den svenska miljöövervak-ningen. under året har vi bland annat sett över fågelövervakmiljöövervak-ningen. också inven-teringar av till exempel rovdjur ger oss kunskap om tillståndet i miljön.

MIljöövervakNINGeN aNväNdS I MIljöarBeTeT

Naturvårdsverket svarar för administrativ samordning av miljöövervakningen. Tillsammans med havs- och vattenmyndigheten driver vi det nationella miljööver-vakningsprogrammet. resultaten från miljöövervakningen används bland annat i miljömålsuppföljningen och i internationell rapportering om miljötillståndet.

Såväl den totala omfattningen av anslaget som antalet avtal har minskat under perioden 2010–2012. det beror i första hand på att havs- och vattenmyndigheten har tagit över ansvaret för stora delar av den vattenrelaterade miljöövervakningen med början vid halvårsskiftet 2011. det gör det svårare att jämföra olika år. Naturvårdsverket har fortsatt haft ansvar för all avtalshantering för miljögifts-relaterad övervakning och den regionala miljöövervakningen även om delar av dessa verksamheter finansieras via de anslagsmedel hav disponerar för detta.

att hanteringskostnaderna ännu inte minskat i större omfattning beror på att nya rutiner för samverkan med havs- och vattenmyndigheten fortfarande är under utveckling.

Naturvårdsverket har under året tillsatt en samordningstjänst för den natio-nella miljöövervakningen. Behovet av en stärkt samordning lyfts fram i en utred-ning från Statskontoret. dessutom delas ansvaret för miljöövervakutred-ningen sedan 2011 av Naturvårdsverket och havs- och vattenmyndigheten samt ligger på fler enheter inom Naturvårdsverket.

INSTRUKTIONEN 3§ 7 och 8p.

Forskning om vindkraftens påverkan på natur och hälsa har

(24)

TABELL 7. PReSTaTIoN MILjööveRvakNINgeN*

2010 2011 2012

Antal avtal 405 354 230

Konferenser och seminarier 6*

Vår hanteringskostnad för miljöövervakning, tkr 7 800 8 900 7 322 Andel reviderade nationella

miljöövervaknings-program de senaste 6 åren, procentuell andel av medel

74 % 84 % 84 %

* Om screeningövervakning, hälsorelaterad övervakning och samordningsfrågor. Vi har inte motsvarande siffror för tidigare år.

TABELL 8. MILjööveRvakNINg, deTaLjeRad FöRdeLNINg av uTFaLL, tkr*

2010 2011 2012 Luft 13 008 13 879 12 701 Skog 17 097 17 378 17 548 Jordbruksmark 10 350 10 532 10 606 Våtmark 2 446 2 500 2 508 Fjäll 2 433 2 496 2 500 Landskap 13 585 14 745 14 204 Miljögiftsamordning 10 211 8 502 10 090* Miljögiftsövervakning (vatten) 11 417 Hälsorelaterad miljöövervakning 7 988 8 052 8 152

Stöd (datavärdskap, kvalitetssäkring, information etc.) 15 678 12 200 10 464

Prioriterade insatser/utveckling 3 586 1 930 1 000

Vattenrelaterad nationell övervakning (se HaV) 62 158 58 124* **

Bidrag till regional miljöövervakning 30 780 30 775* 28 981*

Internationell samverkan*** 1 613 847 370***

Summa 190 933 181 960 130 541

* I tabellen ingår de medel där Naturvårdsverket har haft ansvar för avtalshantering (dvs. inklusive bidrag från HaV) och de hanteringskostnader Naturvårdsverket haft. I tabellen ingår 3 658 tkr för vattenrelaterad miljögiftsövervakning och 13 225 tkr för regional miljöövervakning. De är inräknade i tabellen 2012. 2011 var bidraget från HaV totalt 31 920 tkr. Då hade Naturvårdsverket lagt ut en större del av avtalen för vattenrelaterad nationell övervakning innan HaV bildades.

** Kostnaden framgår i HaV:s årsrapport.

*** HaV har tagit över delar av den internationella miljöövervakningen. ÅTERRAPPORTERING

(25)

under 2013 revideras den regionala miljöövervakningen. Naturvårdsverket tar till-sammans med havs- och vattenmyndigheten, jordbruksverket och länsstyrelserna fram riktlinjer för hur revisionen ska gå till. revisionen sker vart femte år. vI har SeTT över FåGelövervakNINGeN

Miljöövervakningens resultat är tillgängliga på internet via datavärdskapen och på miljömålsportalen om de är miljömålsindikatorer. våra datavärdskap är så uppskattade att kapaciteten inte räcker. vi fortsätter därför vårt arbete med effektivisering för att datavärdskapen ska täcka fler områden inom miljööver-vakningen.

resultaten sprids också genom seminarier och konferenser. Två exempel på resul-tat i år:

• Svenska skogar med flera arter av träd är bättre leverantörer än monokultur-skogar av en rad viktiga ekosystemtjänster. det gäller till exempel produktion av biomassa, inlagring av kol samt tillgång på bär och vilt. ekosystemtjänster är de tjänster hos ekosystem (alla levande varelser och miljön inom ett område) som på något sätt ökar människans välbefinnande.

• En annan studie gäller hur vi exponeras för miljögifter från vår närmiljö. Svamp och grönsaker från närområdet innehåller kadmium, fisk kan innehålla till exempel pcB.

vi har också genomfört den första samlade översynen av fågelövervakningen. där finns förslag på hur verksamheten kan förändras och effektiviseras. Försla-gen utgår från behov för internationell rapportering, främst Fågeldirektivet, och miljömålsuppföljning, där fågelindikatorer ingår i ett flertal miljömål. vissa förslag innebär neddragning av finansieringen av ottenby fågelstation eftersom ringmärk-ningen där inte möter de kriterier för prioritering vi har satt upp (framför allt miljömålsuppföljning och internationell prioritering). vi har inte tagit något beslut om att genomföra dessa förändringar under 2012.

den årliga sammanfattande rapporten Skog och Mark kom ut i november och hade övervakning av våtmarker som tema. I den beskrevs bland annat preliminära resultat från den införda satellitövervakningen. den kan visa våtmarksförändringar, till exempel hur igenväxningen har förändrats i procent för 10 kvadratkilometer stora ytor. resultat finns för norra Sverige och det tar 10 år att kartlägga hela landet.

Nyhetsbrevet från miljöövervakningen ger kort aktuell information 6 gånger om året till cirka 1 020 prenumeranter.

Miljöövervakning av fåglar är viktigt

(26)

Miljöövervakning av farliga ämnen

MILjööveRvakNINg av FaRLIga äMNeN dokumenterar tillstånd och

för-ändringar i miljön av ämnen med känd eller misstänkt negativ påverkan på miljö och hälsa. Krav på övervakning finns från miljölagstiftning och Sveriges åtaganden om rapportering till internationella direktiv och konventioner. Övervakningen ger underlag för åtgärder för att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och är också viktig för att följa upp miljökvalitetsmålet.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har delat samordningsansvar för den nationella övervakningen av farliga ämnen. Prioriteringar av undersökningar i vatten-miljön görs i samverkan.

ReSuLTaT från miljöövervakningen används av myndigheter på regional, nationell och europeisk nivå, för att agera till nytta för människa och miljö. Kunskap om tillstånd i miljön har lett till att många f arliga ämnen fasats ut. Detta har skett genom frivilliga åtaganden och införanden av förbud i lag-stiftning. Ett exempel är PCB vars halter i miljön och skadeverkningar på djurlivet minskat kraftigt sedan 1970-talet.

MILjöPRovBaNkeN: Biologiska prov som sparas för framtida analyser av farliga ämnen. De första insamlingarna startade i slutet av 1960-talet. Provbanken gör det möjligt att följa ämnen i långa tidsserier, följa upp miljömål, göra prognoser och avgöra om utsläppsminskande åtgärder gett önskat resultat. Naturhistoriska riksmuseet har på uppdrag av Naturvårdsverket ansvaret för provbanken.

eFFekTSTudIeR: Undersökningar av hur farliga ämnen påverkar den levande faunan och floran inom ett område. Undersökningarna syftar dels till att följa upp effekter av kända farliga ämnen, men även till att ge en samlad bild av hur den totala belastningen av farliga ämnen påverkar organismernas hälsa.

TIdSSeRIeR: Undersökningar av hur tillståndet i miljön förändras över tiden. De äldsta tidsserierna startade i slutet av 1960-talet och mätseriernas längd är i många fall unika i världen. Idag finns mätningar av cirka 325 ämnen, med varierande längd och mätfrekvens i tidsserierna.

ScReeNINg: Översiktliga inventeringar av potentiellt farliga ämnen som är nya i miljön eller som tidigare inte undersökts i tillräcklig utsträckning. Screeningen är ett första steg mot att identifiera farliga ämnen som kan medföra hälso- och miljö-problem. Sådana ämnen kan senare komma att tas upp i den löpande övervakningen. Miljöövervakningsdata för 840 ämnen

Miljöövervakningen

av farliga ämnen

Övrig miljöövervakning

34 mkr 80 mkr

Naturvårdsverkets totala finansiering

av miljö övervakningen 2012 uppgår till 114 mkr.

Utöver detta bidrar Havs- och vattenmyndigheten

till övervakning av farliga ämnen i vatten med 3,6 mkr.

(27)

Mätningarna i modersmjölk från först-föderskor boende i Uppsalaregionen visar att miljögifter förekommer i modersmjölk. En mängd långlivade organiska ämnen har fått en omfattande spridning i miljön och kommer att finnas kvar under lång tid. Vissa av dem förekommer i bland annat modersmjölk, vilket speglar människans exponering. Enligt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Bröst-mjölkprov analyseras vartannat år och DDE mäts vart fjärde år.

80 100 120 40 60 20 0 Index 1995 2001 2007 2011

KÄLLA: LIVSMEDELSVERKET PÅ UPPDRAG AV NATURVÅRDSVERKET

1999

1997 2003 2005 2009

Dioxiner PCB 153

DDE (nedbrytningsprodukt av DDT) PBDE (bromerat flamskyddsmedel)

Halter av dioxiner är betydligt högre i fisk från östersjön jämfört med västerhavet och överskrider i många fall eu:s gränsvärden för matfisk. Halterna i strömming visar inte någon tydlig tendens att minska med undantag för i Bottenhavet.

Inom EU används idag

uppskattningsvis 30 000–40 000 kemiska ämnen kommersiellt. Hittills har mer än 12 000 kemiska ämnen som ingår i kemiska produkter registrerats av Kemikalieinspektionen.

>300 hg 150–300 hg < 300 hg

Miljöövervakning av farliga ämnen görs över hela landet. Kartan visar halter av kvicksilver i abborre i insjöar och är medelvärden för åren 2009–2011.

Naturvårdsverkets totala finansiering

av miljö övervakningen 2012 uppgår till 114 mkr.

Utöver detta bidrar Havs- och vattenmyndigheten

till övervakning av farliga ämnen i vatten med 3,6 mkr.

(28)

Två utredningar om miljöövervakningen

Naturvårdsverket har utrett möjligheten att ytterligare effektivisera miljööver- vakningen eftersom den i dagsläget inte täcker efterfrågan på underlag. I ett regeringsuppdrag kom vi fram till att avtals- och uppdragshanteringen inom miljöövervakningen i stor utsträckning (mer än 85 procent av medlen till nationell miljöövervakning) är styrd av kraven på internationell rapportering och behovet av dataunderlag för miljömålsuppföljning. övervägande delen av de resterande 15 procenten användes för hälsorelaterad miljöövervakning och övervakning av fjällmiljön. ytterligare samordning av alla berörda aktörer och utveckling av data-värdskapen kan eventuellt höja kapaciteten något.

Statskontoret har också utrett miljöövervakningen och pekat bland annat på möjligheten till medfinansiering med landsbygdsprogrammet, utveckling av data-värdskap och behovet av kostnadsberäkning av miljöövervakningskrav i interna-tionella överenskommelser.

Medfinansiering gav inte mer miljöövervakning

den tillfälliga medfinansieringen från landsbygdsprogrammet som några miljö-övervakningsprogram har haft under 2012 har inte medfört någon möjlighet att förstärka verksamheten. pengarna har behövts till verksamheter vid Slu som stöt-tar miljöövervakningen.

BehövS Mer kuNSkap oM arTer

kunskapen om tillståndet för arter och habitat behöver öka. Både för att vi ska kunna följa upp miljömålet Ett rikt djur och växtliv men också för att tillgodose kraven på rapportering enligt habitatdirektivet. underlag hämtas från bland annat miljöövervakningen, uppföljning av skyddade områden och uppföljning på bio-geografisk nivå, det vill säga hur arter är spridda bio-geografiskt och orsakerna därtill. uppföljningen har utvecklats under ett antal år och systemen håller på att fasas in. under utvecklingstiden har projekten redan genererat data som kan användas för kommande rapportering.

att sammanställa kunskap i de format som krävs är ett omfattande arbete. under 2012 har den kommande rapporteringen av artikel 17 i art och habitat-direktivet påbörjats. detta gäller även den utökade rapporteringen enligt fågel-direktivet. dessutom har vi genomfört en relativt omfattande fågelrapportering enligt aeWa-fördraget (african-eurasian Waterbird agreement) om skydd av flyttande arter av vattenfåglar, deras livsmiljöer och flyttvägar.

TABELL 9. PReSTaTIoN INveNTeRINgaR, aRTeR ocH HaBITaT

2010* 2011 2012

Fördelade medel 1:3, Åtgärder för värdefull natur, tkr - 7 969 9 407**

Antal inventeringsbeslut - 35 45

Vår hanteringskostnad, tkr - *** 630

* Det finns inga jämförbara siffror för 2010. ** Varav HaV finansierar 4 360 tkr.

*** Det finns inga jämförbara siffror för 2011. Rapportering

om utsläpp av klimatgaser är en del av arbetet med:

(29)

MåNGa BIdrar TIll kuNSkap oM rovdjur

För vår förvaltning av de stora rovdjuren behövs ett gediget kunskapsunderlag. Med hjälp av länsstyrelserna och experter vid högskolor och institut genomförs årligen inventeringar och populationsanalyser. I inventeringsarbetet bidrar bland annat jägare och renägare med stora arbetsinsatser. Inventeringarna ligger till grund för beslut om licensjakt på lo och björn samt för ersättningarna till ren-ägare. uppgif-terna används även i rapporteringen till eu enligt art- och habitat-direktivet.

under året har Naturvårdsverket i samarbete med norska direktoratet for naturforvaltning sett över den norska och svenska metodiken för övervakning av lo och järv. Syftet är att få till en enhetlig och resurseffektiv övervakning av de gemensamma svensk/norska stammarna.

Myndigheterna har tillsammans tagit fram svensk-norska faktablad och instruktioner för vägledning och styrning av inventering.

FoRSkNINg

ett kunskapsunderlag som vilar på vetenskaplig grund är avgörande för att kunna utveckla och driva en långsiktig miljöpolitik. vårt anslag för miljöforskning (1:5) ska användas för forskning som på bästa sätt gagnar Naturvårdsverkets och havs- och vattenmyndighetens verksamhet.

Naturvårdsverket hanterar även medel från andra forskningsfinansiärer för att ta fram kunskap som hjälper oss att nå miljömålen, till exempel viltvårdsfonden från lantbruksdepartementet och vindval/energimyndigheten.

utöver det deltar vi aktivt i flera andra forskningsaktörers verksamhet, till exempel som avnämarrepresentanter i styr- och referensgrupper.

ForSkNING För MIljöMåleN

vårt övergripande mål med den forskning vi finansierar är att den ska ge underlag för att nå miljökvalitetsmålen. I uppgiften ingår att hantera bidrag, samverka med andra forskningsfinansiärer samt att följa upp och utvärdera forskningen.

INSTRUKTIONEN 3§ 10p.

TABELL 10. PReSTaTIoN FöRvaLTNINgSuNdeRLag RovdjuR

2010* 2011 2012

Fördelade medel som bidrag till lst 1:3, Åtgärder för värdefull natur

- 43 576 39 656

Fördelade medel uppdrag 1:3, Åtgärder för värdefull natur, tkr

- 9 865 15 853

Antal beslut om inventeringar - 76 57

Vår hanteringskostnad, tkr - 1 575 1 169

(30)

Nytt arbetssätt för fördelning av forskningsmedel

under 2012 har beredningen för Naturvårdsverkets forskningsmedel utvecklats. Tillsammans med havs- och vattenmyndigheten inrättar vi arbetsgrupper som ska analysera forskningsbehov, starta nya forskningssatsningar och följa satsningar och rapporteringar. arbetet involverar dem som har nytta av forskningen. Naturvårdsverket har också utsett ett nytt Miljöforskningsråd med uppgift att verka för att vi arbetar på ett forskningsrådsliknande sätt. deltagare är forskare samt avdelningschefer på Naturvårdsverket och på havs- och vattenmyndigheten. Med den fördjupade utvärderingen som bas bereds nu fyra områden. Beslut om nya utlysningar planeras till våren 2013. Inriktningen är:

• Ekosystemtjänster (värdering och förvaltning). Ekosystemtjänster är de tjänster hos ekosystem (alla levande varelser och miljön inom ett område) som på något sätt ökar människans välbefinnande

• Landskapsperspektivet • Konsumtionsfrågor • Styrmedelsrelaterade frågor

antalet beviljade ansökningar är färre 2012 vilket beror på att det genomsnittliga beviljade beloppet är högre än tidigare år.

TABELL 11. PReSTaTIoN MILjöFoRSkNINgSaNSLageT

2010 2011 2012

Omfattning på anslaget, tkr 90 876 92 308 88 063

Antal samfinansierade projekt 1 4 3

Antal inkomna ansökningar 43 41 39

Antal beviljade ansökningar 32 32 16

Antal informationsinsatser, utbildningar och konferenser

2 2 1**

Pågående forskningsprogram 15 15 16

Antal utvärderingar av forskningsprogram efter halva tiden

3 2 1

Avslutade forskningsprogram 1 0 2

Antal utvärderingar av forskningsprogram 1 0 0

Vår hanteringskostnad, tkr - 19 700* 6 623

* Denna siffra innefattar hanteringskostnaden för all forskning 2011, dvs. även sådan vi fått ersättning för i efterhand som till exempel viltforskningsanslaget, Era-Net och Vindval.

** Miljöforskningsdagar för journalister. Tema för dagarna var Svenska miljöfrågors internationella dimension och Heta potatisar – konfliktfyllda miljöfrågor.

ÅTERRAPPORTERING

(31)

Medelbetyg för vår hantering av forskningsmedel

den kundundersökning vi genomförde under året handlar bland annat om hur forskare i Sverige uppfattar Naturvårdsverkets hantering av forskningsanslag. Svarsfrekvensen var 46 procent.

de tillfrågade har ansökt om forskningsmedel antingen från miljöforsknings-anslaget eller ur viltvårdsfondens anslag för viltforskning under de senaste två åren. resultaten visar att de är nöjda med informationen om hur man söker medel men vill ha bättre motiveringar vid avslag.

• 31 procent ger ett högt betyg för Naturvårdsverkets hantering av forskningsan-slag, medan 44 procent ger ett lågt betyg.

• 50 procent är nöjda eller mycket nöjda med informationen om utlysningarna till forskningsanslag. Informationen om hur man ansöker får ett högt betyg av 69 procent. däremot får handläggningstiden och hur beslutet förmedlas ett lågt betyg av 38 respektive 44 procent.

övergripande NkI (nöjdkundindex) för hantering av forskningsanslag ligger på 50, vilket kan anses som ett något lågt resultat.

reSulTaTeN aNväNdS I MIljöarBeTeT

Naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet har startat ett forskningsprogram om Storslagen fjällmiljö med sju olika projekt i år. Syftet med programmet är att ta fram kunskapsstöd för framtidens fjällförvaltning, allt från gruvdrift i fjällen, till nya friluftstrender i fjällmiljön och egenskaper för ett betespräglat landskap. Två forskningsprogram har avslutats under året:

• Climatools (klimatverktyg) har tagit fram en uppsättning verktyg i samarbete med nio kommuner. det ska underlätta för samhällsplanerare och beslutsfattare att anpassa samhället till konsekvenserna av klimatförändringen. ett exempel är en vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. verktygen ska gå att nå på den svenska plattformen för anpassning som SMhI ansvarar för.

• Dioxiner och andra persistenta organiska miljögifter i Östersjön (Balticpops) har kommit fram till att Sverige är beroende av andra länder för att minska dioxinnivåerna i östersjön. Naturvårdsverket ska använda underlaget så att de mest effektiva åtgärderna vidtas mot höga dioxinhalter och persistenta (lång-livade) organiska miljögifter (pops). kunskaperna kommer att användas i det nationella åtgärdsarbetet, i samarbetet inom eu och i internationellt miljöarbete. ett forskningsprogram Klimatförändringar och miljömålen (CLEO) har utvärde-rats och förlängts i ytterligare tre år. det ska utvärdera effekter av klimatpåverkan på utvalda miljömål samt synergier och konflikter mellan olika åtgärdsstrategier.

Forskningsprogrammet Marin försurning har haft slutseminarium men slut-rapportering kommer 2013.

(32)

TABELL 12. öveRSIkT FoRSkNINgSPRogRaM, BudgeT, INRIkTNINg ocH FöRväNTade ReSuLTaT FoRSkNINgSPRogRaM åR BudgeT

tkr

INRIkTNINg MILjökvaLITeTSMåL

FöRväNTaT ReSuLTaT Friluftsliv i förändring 2006–2013 35 100 Ett rikt odlingslandskap,

Storslagen fjällmiljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv

Ge förutsättningar för en förbättrad planering och förvaltning av friluftsliv.

klimatverktyg – CLIMATOOLS

2006–2012 26 100 Begränsad klimatpåverkan Ta fram verktyg för samhällets behov av klimatanpassning.

Hållbar avfallshantering 2006–2013 28 600 Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Begränsad klimat-påverkan

Föreslå kostnadseffektivare styrmedel inom avfallssektorn och utveckla avfallshanteringssystem som är bättre anpassade till konsumenternas behov. Frisk luft i Sverige

– SCARP

2006–2013 35 000 Giftfri miljö, Frisk luft Ta fram vetenskapligt underlag om luftföroreningar och deras effekter och ge stöd för politiska beslut nationellt och inom EU. Utveckla integrerade beslutstödsmodeller. emissioner (utsläpp)

från varor – ChemiTecs

2007– 2013

23 000 Giftfri miljö Öka den vetenskapliga förståelsen av emissioner från varor i syfte att stödja utvecklingen av svenska och europe-iska handlingsprogram.

ekonomisk värdering för miljön – PLUS/MINUS

2007– 2013

18 000 Alla Utveckla samhällsekonomiska

konsekvensanalyser för problem som berör hushållning av miljön och natur-resurser. koldioxidsnåla energi- och transportsystem Samfinansierat program – LETS 2008–2013 36 900 varav NV 10 000

Begränsad klimatpåverkan Ge underlag till planering och utveck-ling av koldioxidsnåla energi- och transportsystem.

kartering, miljööver-vakning med flygburen laserskanning och digitala bilder – EMMA

2008–2013 12 000 Alla Utveckla automatiska och

halvau-tomatiska metoder för att använda laserskanning och digitala flygbilder för miljöövervakning och vegetations-kartering på land och i havet. effektiv miljötillsyn 2009–2013 18 000 Alla Tillhandahålla vetenskapligt baserade

verktyg som gör att miljötillsynen kan utföras på effektivast möjliga sätt. klimatförändringar och

miljömålen för lång- transporterade luft- föroreningar – CLEO

2009–2015 39 500 Begränsad klimatpå-verkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning

Konstruera och tillämpa ett mo-dellsystem och utvärderingsverktyg som kan användas för att utvärdera effekter av klimatförändringar på miljömålen. Marin försurning – tillståndet i Östersjön och Västerhavet 2009–2012 5 000 Begränsad klimatpåver-kan, Bara naturlig försur-ning, Ingen övergödförsur-ning, Hav i balans, Ett rikt växt- och djurliv

Undersöka dagens tillstånd för Östersjöns och Västerhavets karbo-natsystem. Resultaten ska utgöra en baslinje som framtida utveckling kan jämföras med och vara en grund för att utöka det långsiktiga miljööver-vakningsprogrammet i haven runt Sverige.