Genomföra miljöpolitiken
den hållbara staden. Program och åtgärder från Klimatinvesteringsprogrammet, KLIMP, har lett till minskade utsläpp på cirka 0,6 ton koldioxidekvivalenter per år. Åtgärder inom bland annat energi och trafik är goda exempel som kan inspirera till ett bättre miljöarbete i framtiden.
Naturvårdsverket medverkar till att den miljöpolitik som beslutats av riksdag och regering också genomförs. en av våra uppgifter är att bevaka miljöbalkens till- lämpning. under året har vårt engagemang i mål och ärenden bidragit till att vär- defulla naturområden har bevarats för biologisk mångfald och friluftsliv och från miljösynpunkt bättre krav på reglering av utsläpp från industrier. vi har också gjort flera insatser för att förenkla reglerna. det ska vara lätt att göra rätt.
Genom vägledning ökar vi kunskapen om regler och deras tillämpning. I år har vi till exempel haft ett projekt om olagliga gränsöverskridande avfallstran- sporter. Förhoppningsvis kommer det att leda till att fler sådana avfallstransporter stoppas och att vi därmed undviker att människor och miljö i andra länder far illa. vi fördelar stora sakanslag. år 2012 har vi beslutat om efterbehandlingspro- jekt som förbättrar kvaliteten på dricksvatten och minskar spridningen av gifter till östersjön. andra sakanslag går till åtgärder för och skydd av värdefull natur.
GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN
SakaNSlaG För MIljöNS BäSTa 58
Fler rena områden tack vare efterbehandling 58
värdefull natur sparas för framtiden 62
GRAFIKUPPSLAG: Skydd av värdefull natur 64
åtgärder bevarar naturen värdefull 67
Bidrag till organisationer 72
klimatinvesteringsprogram minskade utsläppen 72
väGledNING 74
GRAFIKUPPSLAG: Avfall i Sverige 78
reGelGIvNING och reGelFöreNklING 80 Mål och äreNdeN 82
exempel på viktiga ärenden 84
vi värnar strandskyddet 86
vindkraft på rätt plats 86
handläggningstider diskuterades i dialogforum 87
TIllSTåNd och BeSluT 88 operaTIv TIllSyN 89
STRUKTUR FÖR RESULTATREDOVISNINGEN • Genomföra miljöpolitiken
SakaNSLag FöR MILjöNS BäSTa
Naturvårdsverket fördelade cirka två miljarder kronor i sakanslag och bidrag under 2012. de största sakanslagen gäller miljöforskning, miljöövervakning, efter- behandling av förorenade områden, skydd av värdefull natur, åtgärder för vär- defull natur och klimatinvesteringsprogrammet. därutöver fördelar vi bidrag till ideella miljöorganisationer och friluftsliv.
redovisning av bidragsverksamheten och våra hanteringskostnader återfinns under respektive anslag.
Sakanslagen för miljöforskning och miljöövervakning redovisas på annan plats i årsredovisningen. I detta kapitel redovisar vi särskilt efterbehandling av förore- nade områden samt skydd av och åtgärder för värdefull natur.
Fler reNa oMrådeN Tack vare eFTerBehaNdlING
vi har fördelat medel till länsstyrelserna för arbetet med att inventera, åtgärda och följa upp förorenade områden. det har lett till att 86 områden i den högsta riskklassen sanerats med allmänna medel, att vi börjar få en komplett bild av var områden med risker finns och att 925 av dessa områden är undersökta och i det närmaste färdiga för åtgärder. det har också lett till att vi kan visa att många områden inte innebär mycket höga eller höga risker för människa och biologisk mångfald, utan kan användas trots att industrier har funnits på platserna. en vik- tig del är också bidrag till förstärkt tillsyn för att fler områden ska efterbehandlas med privata pengar.
Information till allmänheten
år 2013 ska inventeringen av förorenade områden vara slutförd i samtliga län förutom i storstadslänen (Stockholm, Göteborg och Malmö). Storstadslänen kan fortsätta med inventeringen ytterligare något år. Slutåret 2013 är känt sedan länge och är en förutsättning för att kunna göra den miljöinformation, som nu finns samlad hos länsstyrelserna, lättare tillgänglig för alla.
ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering INSTRUKTIONEN §3.14p. INSTRUKTIONEN 3§ 12 och 13p.
TABELL 26. PReSTaTIoN eFTeRBeHaNdLINg MedeLSFöRdeLNINg 2010–2012
2010 2011 2012
Omfattning på anslaget, tkr 735 018 660 518 449 618
Fördelade medel, tkr 402 297 638 154 403 490
Varav fördelat till åtgärder, tkr* 286 100 532 900 282 900
Antal beslut Åtgärder 45 64 68
Vår hanteringskostnad, tkr ** - - 3 772
* Bidrag har också gått till bland annat inventering, uppföljning och tillsyn.
** Det finns inga jämförbara siffror för 2010 och 2011 på grund av omarbetning av redovisningsmodellen. ÅTERRAPPORTERING
GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN
Många förorenade områden
Många områden behöver åtgärdas för att nå det preciserade miljömålet, som lyder ”Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön” (Beslutad av regeringen 26 april 2012). Nästan 1 000 objekt i den högsta riskklassen är utredda, ungefär hälften med bidragsmedel och hälften inom ramen för tillsynsverksamheten där en verksamhetsutförare finan- sierar undersökningen. I den näst högsta riskklassen är nästan 2 000 undersökningar färdiga eller på gång. det är många områden som väntar på åtgärder.
under året blev antal beslutade projekt försenade vilket gjorde att vi inte kunde fördela hela anslaget. det var inte heller möjligt att omfördela alla frigjorda medel till andra projekt under året. Saneringsverksamhet är till sin karaktär kom- plex med många inblandade parter. projekten är kostsamma och kan pågå under lång tid. de är också svåra att tidsplanera eftersom projekten lätt blir försenade. exempelvis kan överklagade upphandlingar eller tillståndsprövningar leda till för- seningar. det medför att det är en utmaning att använda tilldelade medel till fullo vissa verksamhetsår.
de medel som inte fördelas till åtgärder används för att utreda och inventera förorenade områden. Medel fördelas även till länsstyrelsernas tillsyn samt tillsyns- projekt avseende förorenade områden. Medlen för tillsyn syftar bland annat till att öka andelen saneringar som genomförs med privata medel. Inventering och tillsyn samt merparten av tillsynsprojekten genomförs av länsstyrelsernas personal.
parallellt med åtgärder är det väsentligt att utreda nya områden i lagom takt så att det finns projekt där åtgärder kan starta. de styrmedel som är på plats, såsom miljömålen, miljöbalken och statlig finansiering där områden saknar rätts- ligt ansvarig, ger fortsatt stöd till saneringsåtgärder och kunskap om risker från förorenade områden.
Miljoner kr
FIGUR 2. UTFALL ÅTGÄRDER PER LÄN 2000–2011
0 10 20 30 40 50 60 Stockholms län Uppsala Södermanlands länÖstergötlands län Jönköpings länKronobergs län
Kalmar länSkåne länHallands län
Västra Götalands län
Värmlands länÖrebro län
Västmanlands län Dalarnas län
Gävleborgs län
Västernorrlands länVästerbottens länNorrbottens län
Utfall för åtgärder länsvis, kronor. Källa: länsstyrelsernas kvartalsredovisning för perioden 2000–2011. Utfall avseende 2012 redovisas separat.
GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN
Resultat från arbetet med efterbehandling
Inventering av förorenade områden resulterar i en riskklassning enligt Metodik för inventering av förorenade områden. I slutet av 2011 hade nästan 60 000 objekt branschklassats och drygt 19 300 objekt riskklassats. av de riskklassade objekten återfanns cirka 925 objekt i den högsta riskklassen (riskklass 1) och nästan 4 800 objekt i den näst högsta (riskklass 2).
Åtgärderna får stor effekt
på ett 30-tal platser pågick under 2011 åtgärder som är helt eller delvis statligt finansierade. När ett område saneras har det positiv effekt för miljö och hälsa. de risker som föroreningen har inneburit har reducerats. För varje projekt sätts det upp övergripande och mätbara åtgärdsmål. de tre projekt som presenteras här nedanför är exempel där två mycket stora dricksvattentäkter, människors boende- miljö och hälsa, respektive östersjön skyddas.
Säkrare dricksvatten efter sanering
Göta älv är Göteborgs huvudvattentäkt. Tack vare åtgärder vid före detta Surte Glasbruk har skyddet förbättrats. Saneringsområdet ska kunna användas som naturområde, industrimark och trafikområde. Strandlinjen har säkrats mot skred. 14 500 ton jordmassor med arsenik och bly har schaktats bort, men det mesta av den förorenade jorden ligger kvar. Naturvårdsverkets bedömning är att de farliga ämnena inte riskerar att läcka ut i älven. ett ytterligare skydd är en fiberduk – ett geotextilfilter – som ska förhindra att partiklar sköljs ut i älven av regn eller eventuella översvämningar.
Naturvårdsverket godkände länsstyrelsens slutredovisning i augusti 2012. Total kostnad för utredningar och åtgärder är 26 miljoner kr, varav bidrag från Naturvårdsverket 12,5 miljoner kr.
Sanering ska minska giftspridningen i Östersjön
oskarshamns hamn utgör en betydande punktkälla för spridning av föroreningar ut i östersjön. Föroreningarna kommer från industriella verksamheter sedan mitten av 1800-talet. det årliga läckaget av tungmetaller har uppskattats till TABELL 27. eFTeRBeHaNdLINg ReSuLTaT 2009–2011
2009 2010 2011
Totalt antal riskklassade objekt 17 279 18 718 19 305
Antal pågående och avslutade utredningar 506 520 546
Antal pågående åtgärder 27 29 30
Antal avslutade åtgärder 65 75 86
Antal avslutade åtgärder uppföljning
genomförd och objektet är klart 43 49 54
GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN
1000-tals kg och spridningen av dioxiner till 0,1–0,3 g/år. efterbehandlingen kom- mer att bli det största projekt som Naturvårdsverket finansierat sedan sakanslaget för efterbehandling av förorenade områden infördes.
vid saneringen kommer cirka 500 000 m3 förorenade sediment i Månskensvi-
ken att muddras. en invallning för stabilisering av muddermassor i kajkonstruk- tion i hamnen kommer också att byggas upp. åtgärden beräknas minska sprid- ningen av föroreningar med 90 procent.
vi har fattat beslut om 229 miljoner kr i bidrag till de första två etapperna och åtgärdsprojektering. hela projektet beräknas pågå fram till 2017 till en kostnad av 458 miljoner kr, varav 410 miljoner bekostas via sakanslag 1:4. övriga finansiärer är SaFT aB (batteritillverkare) och oskarshamns kommun.
Saneringen är miljömässigt angelägen men tekniskt svår, och bidraget har bevil- jats under förutsättning att det sker på ett miljömässigt säkert sätt. det regleras av Mark- och miljödomstolen som gav tillstånd till muddringen 12 november 2012.
Naturvådsverket anser att domen inte reglerar genomförandet av muddringen tillräckligt väl för att skydda miljön. eftersom sedimenten innehåller så höga hal- ter av föroreningar är det viktigt att saneringen sker med bästa möjliga teknik. annars finns risk för att föroreningarna sprids. Naturvårdsverket har därför över- klagat domen. 1. F.d. BT Kemi, Teckomatorp 2. F.d. Kristianstad gasverk 3. Klippans läderfabrik 4. Rödfyren i Degerhamn 5. Lessebo sågverk
6. Dörarps krom och förnickling 7. Värnamotvätten f.d.
8. F.d. Hallabo Metallgjuteri, gamla platsen 9. Boro-området i Landsbro
10. Grimstorp f.d. impregneringsanläggning
11. Deponi, AB Henning Persson Färg- och fernissfabrik 12. Surte 2:38
13. Gusums bruk, gamla delen 14. Valdemarsviken
15. Hjulsbro Tråddrageri- och Spikfabrik 16. Björkelundstippen
17. Venafältet, Johannisborg 18. Tekniska Hårdkrom AB 19. Silvergruvan, Svartälven 20. Sands Såg och Kvarn 21. Falu gasverk 22. Wij valsverk 23. Stugsunds impregnering 24. Svanö 25. Forsmo impregnering 26. Holmsund industrianläggning 27. Scharins industriområde 28. Kristinebergsgruvan 29. Nautanens gruvfält 30. Beckholmen
FIGUR 3. ETT URVAL AV PÅGÅENDE ÅTGÄRDER 2011–2012 SOM ÄR HELT ELLER DELVIS STATLIGT FINANSIERADE
4 13 14 16 27 26 28 29 25 24 23 22 5 1112 15 18 19 20 30 10 9 8 7 6 21 17 3 1 2
GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN
Skydd av dricksvatten och människors hälsa
under 2012 har vi tagit beslut om åtgärder för den gamla kemtvättstomten på Bomgatan i kristianstad. där är föroreningssituationen akut eftersom det ligger inom skyddsområdet för en betydelsefull dricksvattentäkt. de aktuella halterna utgör en akut risk för människors hälsa. projektet innebär även ett stöd för utveckling av miljöteknik eftersom man förordar teknik för efterbehandling på plats framför konventionell schaktsanering. projektet har beviljats 7 miljoner kr i ett första skede.
värdeFull NaTur SparaS För FraMTIdeN
vi fördelade cirka 750 miljoner kr under 2012 ur sakanslaget Skydd av värdefull natur. vårt arbete med områdesskydd innebär att områden av särskild betydelse för biologisk mångfald och friluftsliv bevaras långsiktigt. Skyddet sker bland annat som naturreservat eller nationalparker. under året har vi arbetat intensivt med att skydda skog med hjälp av ersättningsmarker. de stora skogsbolagen kan få denna mark i ersättning för skyddsvärd skog vid reservatsbildning.
INSTRUKTIONEN 3§ 14p.
TABELL 28. PReSTaTIoN Skydd av väRdeFuLL NaTuR
2010 2011 2012
Omfattning på anslaget, tkr -* 741 744 750 451
Fördelade medel, tkr -* 741 548 750 352
Varav ersättning till markägare, tkr 586 800** 616 000 616 100
Antal beslut Förvärv/byten/försäljning 310 190 128
Antal beslut Intrång 238 375 423
Antal beslut Bidrag 9 5 10
Antal beslut Naturvårdsavtal 16 20 38
antal beslut totalt 573 590 599
Vår hanteringskostnad, tkr*** 9 510 9 579
Säkrad areal, ha**** 15 068 15 062 14 951
* Anslaget för 2010 avsåg både Skydd och Åtgärder för värdefull natur och kan inte jämföras med 2011 och 2012.
** Siffran har justerats i förhållande till Årsredovisningen 2011. Samtliga år innehåller nu även ersättningar för naturvårdsavtal.
*** Nya kriterier har tillämpats för beräkning av hanteringskostnad varför siffran har ändrats för 2011. Det finns inga jämförbara siffror för 2010 på grund av omarbetning av redovisningsmodellen.
**** Den säkrade arealen avser här den som har ersatts över anslaget. Därtill kommer 2010ca 287 000 hektar mark som överfördes från Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket till Naturvårdsverket utan kostnad samt 2012 ca 127 000 hektar mark som vi köpt av ESAB för en symboliska summa.
ÅTERRAPPORTERING
GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN
Vi köper, byter och säljer mark
Skydd av natur är ett åtagande i det internationella miljöarbetet och ingår som en del i att genomföra miljömålen. vi hanterar köp, byten, försäljning, intrångsersättning och naturvårdsavtal samt planerar och genomför arbetet med nationalparker. områdesskyddet genomförs i samarbete med länsstyrelser och kommuner.
våra ersättningar till markägare för skydd av värdefull natur uppgick till cirka 616 miljoner kronor år 2012, det vill säga samma som år 2011. här ingår även bidrag till kommunerna för ersättningar för skydd av värdefulla naturområden. antalet intrångsersättningar till markägare för begränsningen i markanvänd- ningen genom reservatsbildningen har ökat påtagligt under de tre senaste åren på bekostnad av antalet markköp (se tabell 28). den huvudsakliga förklaringen är ändringen i expropriationslagstiftningen som ger fastighetsägarna ett påslag med 25 procent på intrångsersättningen. det är därmed ofta mer lönsamt för mark- ägarna att få intrångsersättning än att sälja sin mark. antalet naturvårdsavtal har ökat något. det beror bland annat på vår rekommendation att använda avtal i stället för interimistiska reservatsbeslut vid fördröjning av reservatsbildningen. läs mer om vem som äger skyddade områden i det grafiska uppslaget på sidan 64–65.
årligen läggs cirka 550 personveckor ner på verksamheten med markåtkomst inom Naturvårdsverket, vilket motsvarar en kostnad på 9,5 miljoner kronor. de tre senaste åren har cirka 15 000 hektar säkrats med anslaget.
prestationens volym och utveckling av resultat framgår av tabell 28. Natur- vårdsverket ska senast den 31 mars redovisa utvecklingen av områdesskyddet under året samt hur medlen inom anslaget 1:16 har använts.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 Hektar
FIGUR 4. AREAL (HA) PRODUKTIV SKOGSMARK SKYDDAD GENOM ANSLAG
Arealen produktiv skogsmark som skyddas med anslag har minskat de senaste åren. Minskningen 2008 beror på att anslaget då gällde både skydd och skötsel och Naturvårdsverket ökade budgeten för skötsel. Nedgången beror också på ändrade ersättningsbestämmelser som infördes 2010 och att priser på skog och skogsmark har gått upp.
Diagrammet visar fördelningen av markägande inom naturreservat av olika storleksklasser.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % 0–19 20–49 50–99 10 0–199 200–499 500–999 1000–1999 2000–5000 > 5000ha
Skydd av värdefull natur
Skyddade oMRådeN behövs för att bevara naturmiljöer med särskilt värde för biologisk mångfald och allas möjlighet till naturupplevelser och friluftsliv. Skydd av natur är ett åtagande i det internationella miljöarbetet och ingår som en del i genomförandet av de nationella miljökvalitetsmålen. Ansvaret för skydd av värdefull natur delas av stat och kommun.
Under 2012 har Naturvårdsverket sammanställt uppgifter om Sveriges skyddade natur. Totalt omfattas 12,5 % av landarealen av skydd. De största arealerna och den högsta andelen ligger i och utmed fjällkedjan. Naturreservat är den till ytan dominerande skydds- formen i Sverige, den omfattar 3,7 miljoner hektar land. För 2011 tillkom 165 naturreservat och 20 natur- vårdsavtal. Under 2012 tillkom 105 naturreservat och 38 naturvårdsavtal.
Staten, genom Naturvårdsverket och Fastighets- verket är den största markägaren inom skyddade områden. Staten äger omkring 85 % av landarealen inom naturreservaten men i mer än 80 % av områdena finns fler ägarkategorier represen terade. Nationalparker är den till ytan näst största skyddsformen och marken ägs till 100 % av staten.
Värdefulla skogar är föremål för avverkning och för skogsbilvägar men kan genom skydd bevaras för framtiden.
Sjön Bästeträsk med omgivande våtmarker och alvarmarker ingår i ett av Gotlands största naturreservat och bildar en mosaik av naturmiljöer
Naturvårdsverket
Fastighetsverket och övriga statliga myndigheter Kommuner
Allmännings- och besparingsskogar Kyrkan
Sveaskog Övriga aktiebolag
Övriga (HB, KB, gemensamhetsskogar) Privata ägare, skogsägare < 1 000 ha
eTT SkyddaT oMRåde är ett geografiskt definierat område som är ut pekat, reglerat och förvaltat för sina specifika syften och be varandemål för skydd av natur. Skydd ade områden med stöd av miljö balken inrättas i enlighet med förordningen om områdesskydd och nationalparksförordningen. Skyddade områden är en egen form av markanvändning och i juridiska och statistiska sammanhang skiljer man därför skyddade områden med specifika syften och
Kartan visar större skogsägare. I söder är enskilda markägare vanligast, i mellersta och norra delarna dominerar skogs- bolag. I den fjällnära regionen är staten den största mark- ägaren. Kartan har samma indelning av skogsägare som diagrammet.
Kartan visar geografisk fördelning av köp, intrångsersättning och bidrag under åren 2010–2012. Varje prick motsvarar ett objekt eller en affär, oavsett areal. Ersättningsmark för bildande av naturreservat framgår även i kartan. Tabellen summerar antal ärenden.
Antal ärenden 2010 2011 2012 Köp/byten 310 190 128 Intrång 238 375 423 Bidrag 9 5 10 Köp Intrångsersättning Bidrag Ersättningsmark i Sverige AB
GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN
Ersättningsmarker har satt fart på arbetet
I juni 2010 beslutade riksdagen att ge Sveaskog i uppdrag att dela ut högst
100 000 hektar produktiv skogsmark till staten. Tanken är att framför allt de stora skogsbolagen skulle kunna få denna mark som ersättning för skyddsvärd skog vid reservatsbildning.
Sveaskog placerade skogsmarken i ett bolag, ersättningsmark i Sverige aB, eSaB, och delade ut samtliga aktier i bolaget till staten. Naturvårdsverket köpte markerna från eSaB för en symbolisk summa om en krona per hektar land. under 2012 har Naturvårdsverket och länsstyrelserna arbetat med att förbereda skyddet av skog med ersättningsmarker.
arbetet omfattade cirka 238 000 hektar vilket motsvarar den areal som normalt värderas under cirka 10 års tid. värderingsarbetet är slutfört för drygt 550 reservatsobjekt samt 60 eSaB-områden. under december bereddes förslag till fördelning av vilka reservatsmarker som byts mot respektive eSaB-mark.
Vi utvecklar vår vägledning och våra samråd
under året har vi utvecklat vår vägledning och våra samråd i synnerhet när det gäller länsstyrelserna och havs- och vattenmyndigheten. Naturvårdsverket har i arbetet med skydd av land- och vattenmiljöer ett nära samarbete med alla läns- styrelser vilka beslutar om områdesskydd för statens räkning. länsstyrelsen ska samråda med Naturvårdsverket vid områdesskydd. under året har 511 samråd rörande planerade naturreservat- och naturvårdsavtalsobjekt genomförts. det motsvarar en normal nivå på samråden. de högre siffrorna för 2010 och 2011 beror på länsstyrelsernas förslag till naturreservat som en följd av eSaB-paketet hanterades dessa år.
utöver vägledningen i enskilda ärenden har vi också tagit fram nya riktlinjer på Naturvårdverkets webb för samråd mellan länsstyrelserna, Naturvårdsverket och havs- och vattenmyndigheten. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har haft åtta möten där vi diskuterat principfrågor, bland annat tillämpningen av skogsvårdsla- gen och områdesskydd.
Bidrag till det internationella arbetet
under våren lämnade vi en skrivelse till regeringen angående åtgärder för att genomföra arbetsprogrammet för skyddade områden i konventionen för biologisk mångfald (cBd). redovisningen innehåller ett urval prioriterade åtgärder för att genomföra arbetsprogrammet och mål 11 i den strategiska planen i enlighet med anvisningar från cBd. här ingår bland annat en behovsbedömning av bytesmar- ker för skydd av skog.
TABELL 29. SaMRåd NaTuRReSeRvaT, aNTaL
2010 2011 2012
697 690 511
efterbehandling av Surte glasbruk
GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN
Vi deltar i förvaltning av Laponia
Samebyarna inom världsarvet laponia förvaltas gemensamt av berörda samebyar, jokkmokk och Gällivare kommuner, länsstyrelsen i Norrbottens län och Natur- vårdsverket. det sker genom föreningen laponiatjuottjudus. Naturvårdsverket är medlem i partsråd och styrelse.
åTGärder Bevarar NaTureN värdeFull
vi fördelade 614 miljoner kr under 2012 ur sakanslaget åtgärder för värdefull natur. Tabell 30 ger en bild av de åtgärder som finansieras av anslaget.
Sverige har idag 29 nationalparker och cirka 3 800 naturreservat. områdena sammanfaller till största delen med de över 4 000 områden som ingår i eus nät- verk för skyddad natur – Natura 2000. För att värdena i de skyddade områdena ska bevaras och utvecklas är förvaltningen viktig. det handlar om att främja bio- logisk mångfald, friluftsliv och kulturmiljö. Förvaltningen har särskild betydelse för de 7 miljömålen knutna till biologisk mångfald eftersom många av de mest värdefulla naturmiljöerna ligger inom skyddade områden.
TABELL 30. åTgäRdeR FöR väRdeFuLL NaTuR
översiktlig fördelning av 1:3-anslaget 2010 2011 2012
Områdesskydd 730 812 0 0
Skötsel av skyddade områden 343 491 366 417 363 172
Investeringar i naturum 4 984 27 608 25 067 Rovdjur 61 598 61 978 67 196 Viltförvaltning 22 335 11 989 11 753 Åtgärdsprogram för artbevarande 77 003 47 363 48 810 Drift av Naturum 33 391 32 387 31 423 Friluftsliv 6 413 4 299 6 635
Lokala naturvårdssatsningen, LONA* 47 730 27 520 12 674
Vattenrelaterat arbete** 169 949 86 452 0
Övrigt*** 54 217 56 474 47 808
Totalt förbrukade medel 1 551 923 722 486 614 538
Vår hanteringskostnad, tkr**** – – 3 874
* Kostnaderna för LONA är högre än vad som framgår av redovisningen. 2012 tilldelades länsstyrel- serna LONA-medel genom omfördelning av på länsstyrelserna oförbrukade medel.