UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
Naturvårdsverket har även föreslagit nya preciseringar och etappmål inom miljö- målssystemet för att de internationella målen ska få genomslag nationellt.
vi identifierar också eventuella luckor mellan cBd:s strategiska plan, eu:s strategi för biologisk mångfald, det nationella miljömålsarbetet och andra genom- förandeaktiviteter. under året har vi anordnat ett möte med andra sektorsmyndig- heter och en workshop.
Vi bedömer konsekvenserna av lagförslag
vi bedömer konsekvenserna av viktigare lagförslag från eu-kommissionen och ger berörda aktörer möjligheter att lämna synpunkter. När europeiska kommissionen har lämnat ett slutligt förslag till eu-lagstiftning redovisar vi en konsekvensbe- dömning av förslaget till eu-kommissionen.
TABELL 19. LagFöRSLag På MILjöoMRådeT Lagförslag som EU-
kommissionen presenterat under året på miljöområdet
Utsläpp av växthusgaser till följd av indirekt markanvändning (ILUC). Utsläpp och upptag av växthusgaser genom markanvändning. Förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).
Revidering av batteridirektivet. Nedmontering och återvinning av fartyg. Revidering av direktivet om miljökonsekvensbeskrivningar. Revidering av förordning av vissa fluorerade gaser (F-faser). Sjunde miljöhandlingsprogrammet. ABS-förordningen (EU:s genomförande av Nagoyaförordningen.
Tillfälligt undantag för flyget från EU handelssystem klimatgaser. Tydliggörande av handelsdirektivet med avseende på tidpunkten för auktionering av utsläppsrätter (”backloading”).
Förslag från EU- kommissionen där Naturvårdsverket bidragit till bedömningen.
Förslaget till sjunde miljöhandlingsprogrammet. Förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).
Nedmontering och återvinning av fartyg. Revidering av förordning av vissa fluorerade F-gaser.
Revidering av batteridirektivet. Tillfälligt undantag för flyget i EU:s handelssystem klimatgaser.
Förslag där Naturvårds- verket har bidragit i bedömningen av förslag som kommit upp i rådet.
UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
våRT INTeRNaTIoNeLLa SaMaRBeTe
vi har i samverkan med Miljödepartementet och Sida valt att fokusera på sam- arbeten som är viktiga för svenskt och globalt miljöarbete. på regional nivå bidrar vi till samarbeten inom till exempel Norden, arktis och Barentsregionen och på global nivå till miljöarbetet inom till exempel oecd (organisationen för ekono- miskt samarbete och utveckling), uNep (Förenta Nationernas miljöprogram) och uNdp (FN:s utvecklingsprogram). under året har Naturvårdsverket bidragit till fem ministermöten och överlämnat 90 mötesrapporter till Miljödepartementet om våra multilaterala samarbeten.
BIlaTerala SaMarBeTeN För eFFekTIva MIljöFörvalTNINGar I Naturvårdsverkets bilaterala samarbeten vill vi utveckla effektiva miljöförvalt- ningar för ömsesidig strategisk nytta. Till exempel att åtaganden i internationella miljökonventioner kan uppfyllas.
arbetet inriktas i första hand på:
• Ryssland där vi har särskilt uppdrag och finansiering.
• Länder som närmar sig EU, närmare bestämt Georgien, Serbien, Makedonien, ukraina och vitryssland.
• Länder som är strategiskt viktiga från ett globalt miljöperspektiv och/eller ur ett svenskt konsumtionsperspektiv. Indien och kina.
våra prestationer kopplade till det internationella arbetet har sammanfattats i tabell 20. vi har under 2012 också börjat följa upp antalet beslutade insatser. Naturvårdsverket har i likhet med Sida valt att använda sig av benämningen insats för att redovisa prestationer vad gäller utvecklingssamarbetet i årsredovisningen. Insatser är alla diarieförda beslut om bilateralt samarbete under året.
TABELL 20. PReSTaTIoN BILaTeRaLT SaMaRBeTe, INkLuSIve uTveckLINgSSaMaRBeTe 2010 2011 2012
Antal beslutade insatser - - 122
Vår hanteringskostnad, tkr* - - 11 115
Finansiering utvecklingssamarbete (Sida), tkr 26 890 23 705 25 018
Globala programmet 4 750 2 967 1 232
Indien 552 38 1 450
Internationella utbildningar (ITP) 2 390 2 244 3 616
Kina (inkl. CCICED**) 6 630 3 191 1 715
Västra Balkan 5 305 4 924 5 306
Ukraina 3 914 5 788 5 670
Vitryssland 3 350 4 554 4 493
Georgien - - 1 536
Finansiering Rysslandsanlaget, tkr 7 444 7 449 7 000
* Det finns inga jämförbara siffror för 2010 och 2011 på grund av omarbetning av redovisningsmodellen. ** The China Council for International Cooperation on Environment and Development.
INSTRUKTIONEN 4§ 1, 2, 3 och 4p.
UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
Utvecklingssamarbete bidrar till effektiv miljöförvaltning
utvecklingssamarbetet med andra länder ska bidra till en effektiv miljöförvalt- ning på nationell, regional och global nivå. Samarbetet finansieras genom medel från Sida. under 2012 har vi samarbetat bilateralt med åtta länder och hållit en internationell kurs om miljöförvaltning. arbetet rapporteras årligen till Sida i en övergripande årsrapport och i separata rapporter för respektive land. I tabell 20 redovisas förbrukade medel inom utvecklingssamarbetet för åren 2010–2012.
Globala programmet avslutades 2011 och därför har våra kostnader minskat. programmet finansierades med medel från Sida och vi samarbetade med globala aktörer för att utveckla effektiva miljöförvaltningar regionalt och globalt. den insats vi gjorde inom globala programmet i år var att en person tjänstgjorde på FN:s utvecklingsprogram uNdp i New york genom sekondering, det vill säga att Globala programmet betalade lönen. därmed har Naturvårdsverket bidragit till uNdp:s strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp.
Minskningen i kinasamarbetet beror på att det föregående programmet avslu- tades 2011. ett nytt kinaprogram började samtidigt gälla för åren 2012–2013 och det tar ett tag innan det är uppe i samma omfattning.
däremot har våra insatser ökat när det gäller Indien och Georgien. det beror på att vi började samarbeta med dessa länder under året.
Miljöteknik och naturskydd i samarbetet med Ryssland
Naturvårdsverkets myndighetssamarbete med ryssland har pågått sedan 1993 och fokuserar på havs- och vattenmiljö, naturvård och biologisk mångfald, miljöskydd och bästa tillgängliga teknik samt miljöutbildning.
under 2012 har vi beviljat elva nya insatser, om totalt 2,9 miljoner kronor, för genomförande fram till 2014. Tillsammans med de åtta insatser som vi beslutat om tidigare har totalt 7 miljoner kronor av 2012 års anslag använts.
Naturvårdsverket har bland annat bidragit till att:
• Skötselplanen för Ingermanlandskij marina nationalpark har godkänts på regio- nal nivå. Nu väntar bildandet.
• Ett studiebesök och fem webbinarier för gruv- och metallurgirelaterad personal från ryska myndigheter och företag har genomförts och en dialog om miljölag relaterad till Bästa möjliga teknik har upprättats med Statsduman.
• Ett utbildningsseminarium om miljöövervakning och modellering har genom- förts för att möjliggöra rysk rapportering enligt helcoMs project load compilation.
• De nordiska länderna och Ryssland har levererat en expertbedömning för en miljöskadlig anläggning i Barents, en ”hotspot” som ska avvecklas.
• Sveriges genetiska mångfald har stärkts med fem fjällgäss och fyra vargar. Naturvårdsverket har inlett diskussioner om samarbetet kring rysslands genom- förande av åtgärdsplanen för östersjön (BSap) och andra insatser i havs- och vattenmiljö.
Internationella avtal om luft, till exempel
det reviderade göteborgsprotokollet är en förutsättning för:
UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
1 476 000 kr från rysslandsanslaget har använts i Barentssamarbetet och 18 000 kr för insatser inom arktiska rådet. Närmare bestämt till kvicksilvergruppen och styrgruppen för åtgärder mot dioxinutsläpp inom acap, arctic contaminants action programme. Naturvårdsverket deltar i styrningen av arktiska rådets pro- jektfinansieringsfond (project Support Instrument, pSI) och acap:s dioxingrupp. Goda resultat inom utvecklingsprogrammen
Tillsammans med Kinas Miljöministerium har vi tagit fram ett nytt samarbets- program för åren 2012–2013. vi har fattat beslut om två projekt – samarbete om kvicksilver samt integrerad tillståndsprövning i massa- och pappersindustrin. de förväntade effekterna är en ökad kapacitet att inventera och kontrollera använd- ning och utsläpp av kvicksilver och en förbättrad tillståndsprövning.
Naturvårdsverket har samarbetat med miljöorganisationen centre for Science and environment (cSe) i Indien vi har bland annat föreläst på kurser för miljö- tjänstemän. kurserna handlar om efterlevnad, övervakning och genomförande av miljölagstiftningen, i första hand kring frågor som berör tillståndsprövning av industrianläggningar, avloppsvattenrening, avfallshantering samt olika typer av styrmedel.
på Västra Balkan har Makedonien och Serbien fått praktisk träning i eu-för- handlingar. handläggare i Serbien har gått utbildning i att bedöma vattenförore- ningar från diffusa källor. Naturvårdsverket har också bidragit till att Makedonien har tagit fram en plan för hantering av de deponier som ännu inte uppfyller eu:s krav och att Serbien har tagit fram en strategi för hållbart nyttjande av naturresur- ser och gods. vi har bidragit till ett samförståndsavtal om gränsöverskridande vat- tenförvaltning i drins vattenavrinningsområde. Tack vare detta har Global envi- ronment Facility (GeF) beslutat att ge ett mångårigt stöd till det fortsatta arbetet.
arbetet med Ukrainas närmande till eu på miljöområdet har fortsatt under 2012. Med stöd från Naturvårdsverket har miljöministeriet i ukraina levererat underlag till tre av de nio indikatorer som ukraina ska uppfylla för en andra utbetalning av sektorbudgetstödet från eu. det handlar om: miljöhandlingsplaner, en plan för att närma sig eu på miljöområdet och ett förenklat tillståndsgivnings- system.
arbetet i Vitryssland har påverkats av landets politiska relation till Sverige. Men Naturresursministeriet i vitryssland har visat intresse för att öka kapaciteten att hantera slam från avloppsreningsverk och rening av avloppsvatten samt de eu direktiv som reglerar dessa områden.
Med stöd från Naturvårdsverket har Georgien börjat ta fram en aktionsplan för avfallshantering i Georgien på regional och lokal nivå.
Naturvårdsverket har ett internationellt utbildningsprogram (ITP, International Training programme) i miljöstyrning och miljöförvaltning med fokus på eu. det riktar sig till miljötjänstemän från länder på västra Balkan och i östeuropa. på våren avslutades 2011 års utbildning. 2012 års ITp-program genomfördes i Bryssel i juni och i Stockholm under september–oktober. organisationerna får en ökad institutionell kapacitet för att hantera frågor på miljöområdet och närma sig eu.
UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
Kopplingen mellan demokrati och miljöarbete
Naturvårdsverket har bidragit till Sveriges politik för global utveckling (pGu) genom vårt arbete med att stärka kopplingen mellan demokratisk samhälls- styrning, mänskliga rättigheter och ett effektivt miljöarbete. vi har också bistått personal till uNdp (united Nations development programme).
Samarbetet med uNdp har fokuserat på hur låginkomstländer kan etablera effektiv förvaltning och styrning när det gäller hållbar hantering av material inklu- sive kemikalier och avfall. Samarbetet har även bidragit till ökad samstämmighet mellan olika politikområden genom kontinuerlig kommunikation med Miljö- departementet, utrikesdepartementet, den Svenska representationen till FN, Sida, kemikalieinspektionen, Totalförsvarets Forskningsinstitut samt inom uNdp.
verket deltar i styrelsearbetet för den finansiella mekanismen under Montreal- protokollet och därmed till att genomföra beslutet att avveckla det ozonnedbry- tande ämnet hcFc. en del av arbetet har varit att hjälpa låginkomstländer att förbereda sina planer för avveckling av hcFc. hittills har planer för 126 länder godkänts.
MulITIlaTeralT arBeTe För aTT FörBäTTra MIljöN GloBalT Naturvårdsverket bidrar med underlag och expertkunskap för att utveckla det internationella miljöarbetet. I vårt multilaterala arbete har vi valt att fokusera på arktiska rådet, Barentsrådet, Nordiska ministerrådet, FN:s ekonomiska kommis- sion för europa och organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.
våra prestationer kopplade till det multilaterala samarbetet har sammanfattats i tabell 21.
Naturvårdsverket har valt att redovisa prestationer inom det multilaterala samarbetet i form av antal mötesrapporter som myndigheten levererat till Miljö- departementet. under 2012 gjorde vi 19 sådana rapporter. vi började med detta år 2012. anledningen till att vi inte har jämförelsedata 2010 och 2011 är att Natur- vårdsverket inte fört statistik på samtliga skickade rapporter innan vi införde ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem under 2011.
TABELL 21. PReSTaTIoN MuLTILaTeRaLT SaMaRBeTe 2012 Mötesrapporter till Miljödepartementet 19
Vår hanteringskostnad, tkr* 7 887
* Det finns inga jämförbara siffror för 2010 och 2011 på grund av omarbetning av redovisningsmodellen.
UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
TABELL 22. NaTuRvåRdSveRkeTS deLTagaNde I oLIka MuLTILaTeRaLa PRoceSSeR Multilaterala samarbeten Beskrivning och resultat
Climate and Clean Air Coalition (CCAC)
Naturvårdsverket har arbetat med att ta fram underlag om åtgärder som kan minska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar, SLCP. Inför Miljödepartementets möte i Climate and Clean Air Coalition (CCAC) har vi beskrivit fem nationella åtgärder, deras reduktionspotential, tänkbara styrmedel, genomförbarhet och gjorda kostnadsuppskattningar. Vi har deltagit i flera av CCAC:s möten och åtgärdsprojekt. Vi har skrivit underlag till ett konceptpapper för en överenskom- melse av Arktiska Rådets medlemsstater om att reducera utsläppen av sot i Arktis. Vi har också skrivit en PM om effekter och kostnader av åtgärder som kan minska utsläppen av sot (Black Carbon) i Ryssland.
Se vidare nedan under Arktiska rådet och Nordiska ministerrådet och om Naturvårdsverkets bidrag till frågan om kortlivade klimatgaser.
Arktiska Rådet Sverige har under 2012 fortsatt sitt ordförandeskap i Arktiska rådet och Naturvårdsverket har varit med i tre av rådets arbetsgrupper.
Vi har bidragit till underlaget inför utrikesministermötet i maj 2013 som avslutar det svenska ord- förandeskapet. På mötet ska flera omfattande rapporter diskuteras till exempel Arctic Biodiversity Assessment om biologisk mångfald och Arctic Ocean Acidification om försurning.
Arbetsgruppen ACAP (Arctic Contaminants Action Program) där Naturvårdsverkets representant under året valdes till vice ordförande, har startat två stora projekt om kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar.
Naturvårdsverket deltar också i en arbetsgrupp om åtgärder som kan minska klimatpåverkan i Arktis från utsläpp av SLCP. Vi har också bidragit till åtgärder mot utsläpp av sot och en meny av aktiviteter som kan minska de globala metanutsläppen.
I arbetsgruppen AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Programme) har vi bland annat finansierat ett projekt rörande svensk modellering av sot i Arktis Det som genomförs av SMHI. Vi har också spridit riktad information om klimatförändringar i Arktis till samtliga svenska gymnasieskolor. Barentsrådet Naturvårdsverket deltar i Barentsrådets miljögrupp, som arbetar med att utveckla miljöarbetet i
regionen nordvästra Ryssland och de nordiska ländernas regioner längst i norr. Under året har vi bidragit till kommunikationsarbetet och till arbetet med att avveckla hotspots. Hotspots är 42 föro- renade områden och verksamheter vid exempelvis gruvor och pappersbruk. Naturvårdsverket deltar i en undergrupp som begär in och granskar statusrapporter från dessa hotspots.
Inom undergruppen för naturskydd pågår arbetet med ett nätverk för skyddade områden och en officiell webbplats invigdes under 2012. Undergruppen för vattenfrågor har startat ett regionalt laxprojekt i Nordnorge liksom ett projekt om vatten och klimat i nordvästra Ryssland.
Nordiska ministerrådet (NMR)
Under året har Naturvårdsverket bidragit till det nya miljöhandlingsprogrammet 2013–2018 som godkändes av miljöministrarna på ministermötet i oktober 2012. Där ingår grön ekonomi, klimat, ekosystemtjänster och biologisk mångfald, kemikalier och miljögifter.
I det nordiska klimat- och luftsamarbetet under Nordiska ministerrådet har Naturvårdsverket till- sammans med representanter för övriga nordiska klimat- och luftmyndigheter anordnat en workshop om SLCP. Där utbyttes erfarenheter om forskning om SLCP och klimatpåverkan, natio- nella utsläppsinventeringar, nationella åtgärdsstrategier och kunskapen om åtgärders kostnads- effektivitet. Workshopen bidrog också till bättre samordning av nationella handlingsplaner i de nordiska länderna.
FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE)
Naturvårdsverket representerar Sverige i expertgruppen för miljögranskningar, Environmental Performance Review (EPR) och deltog i den första miljögranskningen av Turkmenistan i mars 2012. Därmed kunde den första cykeln av granskningar avslutas i UNECE. Vi deltog vidare i expertgruppens möte då Albanien och Rumänien genomgick sin andra granskning. Naturvårds- verket bidrog även till det nya arbetsprogrammet för miljö 2012–2013 som beslutades i Miljö- kommittén (Committée for Environmental Policy, CEP).
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
Inför mötet med miljöministrarna i OECD:s medlemsländer bidrog Naturvårdsverket med underlag till Miljödepartementet. Naturvårdsverket var med i den svenska delegationen som leddes av Sve- riges miljöminister. Vid mötet lanserades OECD-rapporten Environmental Outlook to 2050 – the Consequenses of Inaction, som Naturvårdsverket bidragit till. Vid mötet diskuterade ministrarna behovet av åtgärder, hur väl medlemsländerna implementerat OECD:s miljöstrategi, kopplingen miljöpolitik och forskning samt OECD:s bidrag till Rio+20. Allt med en koppling till grön tillväxt.
UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
STyRMedeL ocH åTgäRdeR
Naturvårdsverket utvecklar och utvärderar styrmedel och åtgärder på miljöpoli- tikens område. det gör vi i våra regeringsuppdrag, i samordningen av friluftslivet och i vårt arbete med handelssystemet för utsläppsrätter. vi genomför samhälls- ekonomiska analyser. Inom flera områden har vi bidragit med expertstöd till regeringskansliet.
STora reGerINGSuppdraG uNder åreT
under 2012 har vi redovisat 24 regeringsuppdrag. Totalt har vi lagt ned 39 miljo- ner kr för arbetet med dessa regeringsuppdrag. Tabell 23 nedan visar volym och totala kostnader för levererade regeringsuppdrag 2010–2012.
en sammanställning av samtliga regeringsuppdrag finns på sidan 104. resul- tat av några viktiga regeringsuppdrag återfinns nedan. resultatet från fördjupade utvärderingen beskrivs på sidan 18–19 och regeringsuppdragen om östersjöstrate- gin och genomförandeplan för Stockholmskonventionen på sidan 54–55.
den högre kostnaden för regeringsuppdrag år 2012 beror på att vi redovisade tre stora uppdrag: Färdplan 2050, Fördjupade utvärderingen och Styrmedel för ökad rening från kommunala reningsverk.
TABELL 23. PReSTaTIoN RedovISade RegeRINgSuPPdRag, aNTaL ocH koSTNad, tkr
2010 2011 2012
Redovisade regeringsuppdrag, antal 35 25 24
Hanteringskostnad arbete med regeringsuppdrag 29 019 23 714 39 377
UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
Nedan presenteras några av de regeringsuppdrag som Naturvårdsverket haft under året.
Samråd viktigt för förvaltningsplan för varg
I maj 2012 redovisade Naturvårdsverket regeringsuppdraget att ta fram en natio- nell förvaltningsplan för varg. Naturvårdsverket fick uppdraget i juli 2011 och har i arbetet med att ta fram förvaltningsplanen lagt stor vikt vid samråd med det stora antal aktörer som är delaktiga i eller berörs av vargförvaltningen.
Förvaltningsplanen sammanfattar rovdjurspolitikens målsättningar för varg, beskriver artens status, socioekonomiska aspekter, pågående forskning och förvalt- ningens organisation samt beskriver pågående och nya förvaltningsåtgärder.
efter Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget har regeringen skickat förvaltningsplanen till eu-kommissionen. Förvaltningsplanen är därmed en del av underlaget i kommissionens överträdelseärende om den svenska vargför- valtningen.
Naturvårdsverket kompletterade i oktober 2012 vargförvaltningsplanen med referensvärden för artens bevarandestatus.
Förvaltningsplanen finns tillgänglig på Naturvårdsverkets webbplats. Stöd till länsstyrelserna om skyddsjakt
I juni 2012 redovisade Naturvårdsverket regeringsuppdraget att utarbeta riktlinjer för länsstyrelsens handläggning av ansökningar om skyddsjakt. Naturvårdsverket fick uppdraget i regleringsbrevet för år 2011. riktlinjerna utgår från gällande jakt- lagstiftning och innehåller tolkningar och rekommendationer som ska ge stöd för länsstyrelserna vid beslut om skyddsjakt.
riktlinjerna är uppdelade i två delar. en allmän del som innefattar alla arter som berörs av skyddsjakt och en mer specifik del om betesskador på skog. den allmänna delen innehåller bland annat rekommendationer om metod för bedöm- ning och vad ett beslut ska innehålla. den del som rör betesskador på skog har utarbetats i samråd med Skogsstyrelsen.
riktlinjerna finns tillgängliga på Naturvårdsverkets webbplats. Genetisk förstärkning av vargstammen
Naturvårdsverket och Statens jordbruksverk har redovisat det gemensamma reger- ingsuppdraget om utsättning av varg. uppdraget är operativt och innefattar bland annat flytt av vargar.
uppdraget är en följd av 2009 års riksdagsbeslut om regeringens proposi- tion en ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/09:210). enligt mål för vargstammens utveckling ska 20 vargar som ökar den genetiska variationen ha införlivats i den svenska vargstammen fram till år 2014.
Myndigheterna har genomfört sammanlagt fyra flyttar av genetiskt värdefulla vargar. de har flyttats från renskötselområdet till platser i Mellansverige. vid samtliga tillfällen utom ett har vargarna återvänt till ursprungsområdet. den varg som inte återvände blev förmodligen offer för illegal jakt. en av vargarna fälldes sedan vid skyddsjakt och en etablerade revir på rennäringens vinterbetesmarker i norra västernorrlands län.
UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN
Som en förberedelse för genetisk förstärkning genom utsättning av djurparks- valpar genomfördes under 2011 en flytt av vargvalpar mellan flera djurparker i Sverige och Norge. utsättning av vargvalpar från djurpark var planerad till våren 2012 men det gick inte att genomföra. Bristen på snö gjorde att det var omöjligt att märka vargtikar i möjliga utsättningsrevir.
För att förbättra förutsättningarna för framtida valputsättningar från djur- parker har fyra vargvalpar från en rysk djurpark förts in till Sverige. valparna ska ingå i djurparkernas avelsprogram och deras avkommor kan så småningom bidra till att minska inaveln i den svenska vargstammen.
Färdplan mot ett klimatneutralt Sverige
Naturvårdsverket har tagit fram ett underlag till regeringens arbete med en färd- plan mot ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. den viktigaste slutsatsen i uppdraget är att det är möjligt att ställa om till ett samhälle utan nettoutsläpp av växthusgaser till 2050. kraftigt minskade utsläpp är den viktigaste förutsättningen för att nå detta mål.
vi har identifierat vilka omställningar som måste ske i samhället för att nå visionen och vilka strategier som behövs för att komma dit. vi har även grovt identifierat vilka val och styrmedelsbeslut som kommer att krävas i framtiden