Demografiska och strukturella förändringar

Det är främst inom utbildning samt vård och omsorg, men även inom data/it som det finns brist på arbetskraft.2 _{Detta är yrken med höga} kvalifikationskrav. Arbetsförmedlingen bedömer att den demografiska utvecklingen innebär att bristen på arbetskraft riskerar att förvärras. Vidare bedömer Arbetsförmedlingen att strukturförändringar, inte minst genom fortsatt digitalisering och allmän teknikutveckling, sannolikt kommer att förstärka obalansen mellan utbudet och efter- frågan på arbetskraft de närmaste åren.

Den demografiska utvecklingen ställer krav på en väl fungerande arbetsmarknad

Demografiska förändringar påverkar arbetsmarknaden och är rela- tivt lätta att prediktera.3 _{Förändringarna består i princip av för-} ändringar i födelsetal, förväntad livslängd samt ut- och invandring. Demografin i ett land påverkar både arbetsutbudet och arbetskrafts- efterfrågans sammansättning. Arbetsutbudet påverkas av antalet personer som lämnar och kommer in på arbetsmarknaden, men också av sammansättningen av befolkningen i termer av bland annat utbildningsnivå, erfarenhet och bostadsort. Arbetskraftsefterfrågan påverkas till exempel genom att en åldrande befolkning innebär högre efterfrågan på vård och omsorg, och genom att fler barn innebär en ökad efterfrågan på utbildning. Dessutom innebär fler äldre och unga att en större andel av befolkningen behöver försörjas av färre, vilket ökar kraven på att arbetsmarknaden och ekonomin i ett land fungerar effektivt.

Figur 3.1 visar hur åldersfördelningen i Sverige såg ut omkring tidpunkten för anställningsskyddslagens4 _{införande, hur den ser ut} i dag, och hur den förväntas se ut 2070. Utifrån figuren kan det kon- stateras att vi hade stora grupper som var på väg in på arbetsmarkna- den när anställningsskyddslagen infördes, medan vi nu har stora grupper som lämnar. Med andra ord blir befolkningen allt äldre. Enligt SCB:s befolkningsprognos kan vi förvänta oss en befolk- ningsökning framöver. Dels på grund av att människor lever allt längre, dels för att det förväntas födas fler än det dör. Därutöver för- väntas invandringen vara högre än utvandringen. Sammantaget för- väntas en allt större andel av befolkningen utgöras av äldre.

Några trender vad gäller arbetskraftens sammansättningar har hitintills varit tydliga.5 _{Unga etablerar sig på arbetsmarknaden allt} senare samtidigt som utbildningsnivån har ökat. Vad gäller utträdet från arbetsmarknaden har sysselsättningen totalt sett ökat för äldre upp till pensionsålder, men minskat för åldersgrupper över 65 år. Hela sysselsättningsökningen för äldre beror på att kvinnor har ökat sitt deltagande på arbetsmarknaden. Vidare har invandringen varierat över tid, både vad gäller omfattning och sammansättning. Under de senare åren har flykting- och anhöriginvandringen ökat kraftigt. 3 _{Lindh (2006).}

Källa: SCB.

En relevant fråga är i vilken mån invandringen kan mildra ut- maningarna som följer av en åldrande befolkning.6 _{En direkt effekt} av invandringen är att åldersstrukturen förändras, och fler personer är i arbetsför ålder. SCB påpekar att det är mycket svårt att förutsäga framtida migration, men bedömer att andelen utrikes födda i befolk- ningen kommer att öka påtagligt. De demografiska utmaningarna innebär betydande behov av framtida invandring för att upprätthålla sysselsättning och tillväxt, men det förutsätter att etableringen och integrationen på arbetsmarknaden fungerar. Sverige har stora ut- maningar vad gäller nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsläget för bland annat utrikes födda beskrivs mer utförligt i avsnitt 3.2.2 i det följande.

6 _{Forslund och Åslund (2016). I rapporten diskuteras migrationens betydelse för Sveriges} arbetsmarknad och ekonomi ur ett långsiktigt perspektiv, och vilka insatser och reformer som kan påverka utfallen.

0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0, 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0-4 år 5-9 år 10-14 år 15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-94 år 95-99 år 100+ år

Kvinnor 1975 Kvinnor 2019 Kvinnor 2070 Män 1975 Män 2019 Män 2070

Osäkerhet vid strukturella förändringar kräver flexibilitet och god anpassningsförmåga

Det har skett omfattande strukturella förändringar på den svenska arbetsmarknaden sedan anställningsskyddslagens införande (figur 3.2). Jordbrukssektorn och sektorerna industri och hantverk har kon- tinuerligt minskat, medan privata tjänster och i synnerhet offentliga tjänster har ökat och utgör tillsammans i dag omkring 80 procent av ekonomin. Sammantaget har produktionen blivit allt mer beroende av arbetstagarnas kompetens, och i mindre grad av råvaror.

Not: Byggverksamhet, handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet, företagstjänster, personliga och kulturella tjänster ingår i privata tjänster. Utbildning, vård och omsorg och offentlig förvaltning räknas som offentliga tjänster.

Källa: Historia.se (1960–2000), 2018 AKU.

Vad gäller strukturomvandlingar finns det olika bilder av vad den förväntas innebära för sysselsättningen framöver. Det finns studier som hävdar att den ökade digitaliseringen innebär att nästan hälften av jobben ligger i farozonen att automatiseras, medan andra drar slutsatser om betydligt mer begränsade effekter.7 _{Exempelvis visar}

7 _{Se Egebark och Thunstörm (2018) för en genomgång av forskningen om digitalisering, auto-} matisering och dess konsekvenser på arbetsmarknaden. Se även SOU 2008:105 och 2015:104

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Jordbruk Industri och hantverk

en studie som utgår från vilka arbetsuppgifter snarare än vilka yrken som kan komma att automatiseras på att endast 9 procent av alla jobb i OECD hotas av automatisering.8 _{Den här typen av teknik-} skiften är inget nytt, och i Långtidsutredningens betänkande9 _dras slutsatsen att strukturomvandlingstakten i Sverige tycks ha varit stabil sedan 1960-talet. Vidare dras slutsatsen att det krävs att eko- nomin, och inte minst arbetsmarknaden, har en god anpassnings- förmåga för att omvandlingstrycket inte ska riskera att leda till bland annat högre strukturell arbetslöshet. Egebark och Thunström (2018), som sammanställt aktuell forskning på området drar slut- satsen att det inom forskningen i dag tycks finnas konsensus om att strukturomvandlingen bedöms gå snabbare och påverkar fler områ- den än tidigare.10 _{Enligt författarna bedöms den nya tekniken inne-} bära ökade behov av omskolning, omställning och kontinuerlig kompetensutveckling.

Det är omöjligt att med säkerhet kunna förutse vilka specifika förändringar som kommer ske i den svenska ekonomin, eller vilka branscher, regioner eller individer som kommer påverkas. Med utgångspunkt i detta dras i SOU 2008:105 slutsatsen att inriktningen på politik för en god anpassningsförmåga bör vara så generell som möjlig. Med samma utgångspunkt drar Heyman och Sjöholm (2018), som studerat globalisering och svensk arbetsmarknad, slut- satsen att utbildning även i framtiden kommer att spela en viktig roll för att undvika att grupper slås ut från arbetsmarknaden. De fram- håller att det i en situation med stor osäkerhet är viktigt att främja rörligheten på arbetsmarknaden. Det handlar både om rörlighet mellan yrken och om geografisk rörlighet. Högre utbildning är ett sätt att öka graden av flexibilitet, men även utbildning kontinuerligt över arbetslivet är önskvärt. För att främja tillväxt och produktivitet krävs att arbetskraft kan flytta mellan verksamheter som drar ned och slås ut till verksamheter som expanderar.

8 _{Arntz m.fl (2016).} 9 _{SOU 2015:104.}