Sammanfattning

Anställningsskyddets reglering och tillämpning är en av de faktorer som påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Utredningen har som uppdrag att se över anställningsskyddet mot bakgrund av de förändringar som skett på arbetsmarknaden de senaste decennierna samt utifrån den förväntade utvecklingen.

Det har under lång tid skett stora strukturella förändringar av arbetsmarknaden. Först från ett jordbrukssamhälle till allt mer indu- striell verksamhet, och senare har ekonomin i hög grad kommit att domineras av tjänstesektorn. Framöver förväntas en ökad automati- sering och digitalisering. Den här utvecklingen innebär att arbets- uppgifter, yrken och branscher försvinner medan andra tillkommer. Det innebär att nya kompetenser och färdigheter behövs. I synner- het har efterfrågan på högkvalificerad arbetskraft ökat, och bedöm-

ningen är att den utvecklingen kommer att fortsätta. Vidare har vi en demografisk utveckling där en allt större del av befolkningen består av äldre, samtidigt som vi under senare år har haft en om- fattande flyktinginvandring. Det här innebär sammantaget att allt färre ska försörja allt fler, och att vi har en brist på arbetskraft sam- tidigt som många står utanför arbetsmarknaden.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har också inneburit att både anställningsformer och anställningars varaktighet har förändrats. Anställningars varaktighet har minskat, och det bli allt mer ovanligt att en arbetstagare stannar på en och samma arbetsplats över arbets- livet. Det vill säga rörligheten på arbetsmarknaden har ökat.

Sammantaget ställer utvecklingen höga krav på arbetsmarknadens funktionssätt. Att ha en god anpassningsförmåga till strukturella förändringar och goda möjligheter för de som står utanför arbets- marknaden att etablera sig är avgörande för en fortsatt god tillväxt. Här är anställningsskyddet en viktig pusselbit. Anställningsskyddets primära funktion kan dock sägas vara att skydda individer från godtyckliga uppsägningar, där anställningstiden utgör utgångspunk- ten för vilka arbetstagare som har företräde till fortsatt anställning vid uppsägningar. Utifrån de senaste decenniernas utveckling på arbetsmarknaden och vad vi kan förvänta oss framöver finns det behov av förändringar i anställningsskyddet även av denna anled- ning. En lång anställningstid utgör i lägre grad ett skydd mot upp- sägningar, det som snarare kan förväntas skydda arbetstagare mot arbetslöshet är att de besitter kompetenser och förmågor som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Referenser

AKU svarsblankett (2019),

www.scb.se/contentassets/71452f0475124a259cec3c1dc6f79536/nykla ssblankett_2019.pdf.

Aldén, L. och Hammarstedt, M. (2017). ”Egenföretagande bland utrikes födda. En översikt över utvecklingen under 2000-talet”, Arbetsmarknadsekonomiska rådet, underlagsrapport 1/2017. Arbetsförmedlingen (2019a), ”Omvärldsrapport 2019. Digitalisering,

demografi och arbetsmarknadspolitik”, Arbetsförmedlingen analys 2019:3.

Arbetsförmedlingen (2019b), ”Arbetsmarknadsutsikterna våren 2019. Prognos för arbetsmarknaden 2019–2020”.

Arbetsförmedlingen (2019c), ”Arbetsmarknadsrapport 2019”. Arbets- förmedlingen analys 2019:7.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet (2017), ”Arbetsmarknadsekono- misk rapport. Tudelningen på arbetsmarknaden.”

Arbetsmarknadsekonomiska rådet (2018), ”Arbetsmarknadsekono- misk rapport. Olika vägar till jobb.”

Arbetsmarknadsekonomiska rådet (2018b), ”Hur fungerar kollektiv- avtalen?”

Arntz, M., Gregory, T. och Zierahn, U. (2016), ”The Risk of Auto- mation for Jobs in OECD countries”, OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No 189, OECD Publishing, Paris. Behrenz, L., Delander, L., Fröding, O., Matthieu, C., Månsson, J. och Ottosson, M. (2015), ”Arbetsgivares perspektiv på subventione- rade anställningar – En kartläggning”, Rapport 2015:17, Labour Market and Discrimination Studies Centre, Linnéuniversitetet. Bemanningsföretagen (2017), ”Bemanningsföretagens årsrapport

2017”, Bemanningsföretagen, Almega.

Björklund, A., P-A. Edin, P. Fredriksson, B. Holmlund och Wadensjö, E. (2014), Arbetsmarknaden, Studentlitteratur AB. Bursell, M. (2014), ”The Multiple Burdens of Foreign-Named Men:

Evidence from a Field Experiment on Gendered Ethnic Hiring Discrimination in Sweden”, European Sociological Review, Vol. 30, s. 399−409.

Cahuc, P. (2011), ”Det svenska anställningsskyddet”, Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2011.

Calmfors, L., Danielsson, P., Ek, S., Kolm, A-S., Pekkarinen, T., och Skedinger, P. (2018), Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden?, Dialogos, Stockholm.

Carlsson, M. och Eriksson, S. (2018), ”Bortvald på grund av ålder – åldersdiskriminering vid rekryteringar”, Delegationen för Senior

arbetskraft, S 2018:10.

Carlsson, M. och Rooth, D-O. (2007), ”Evidence of ethnic discrimination in the Swedish Labor market using experimental data”, Labor Economics, Vol. 14(4), s. 716–729.

Cranet (2017), ”Cranet Survey on Human Resource Management”, International Executive Report 2017

Çelikaksoy, A. och Wadensjö, E. (2018), ”Ensamkommande barns och ungas väg in i det svenska samhället”, Delegationen för migrationsstudier (DELMI), Rapport 2018:3.

Egebark, J. och Thunstörm, H. (2018), ”Automatisering, polarisering och massarbetslöshet – vad säger forskningen?”, Arbetsförmed- lingen analys 2018:7.

ESO: Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (2013), ”Var skapas jobben? En ESO-rapport om dynamiken i svenskt näringsliv 1990–2009”, Rapport 2013:3.

Eurostat (2016). Classification of learning activities (CLA). Manuals and guidelines (www.ec.europa.eu/eurostat).

Eurofound (2015), ”3rd European Company Survey. Workplace innovation in European companies”

Forslund, A. (2019), ”Employment outcomes and policies in Sweden during recent decades”, IFAU Working paper 2019:15.

Forslund, A och Åslund, O. (2016), ”Migration, demografi, arbets- marknad och ekonomi”, Underlagsrapport från analysgruppen Arbetet i framtiden.

Gomez-Salvador, R. Messina, J., och Vallanti, G. (2003), ”Gross job flows an institutions in Europe”, European Central Bank.

Garibaldi, P. (1998), ”Job flow dynamics and firing restrictions”,

Gartell, M., Jans A-C., och Persson, H. (2008), ”The importance of age for the reallocation of labor: Evidence from Swedish linked employer-employee data 1986–2002”, Arbetsrapport 2008:14, Institutet för Framtidsstudier.

Gartell, M., Jans A-C., och Persson, H. (2009), ”The importance of education for the reallocation of labor: Evidence from Swedish linked employer-employee data 1986–2002”, Labour Economics, vol. 17 (1), sid 206–214.

Haltiwanger, J., Scarpetta, S., och Schweiger, H. (2014), ”Cross country differences in job reallocation: The role of industry, firm size and regulations”, Labour Economics, Vol 26, s. 11–25.

Heyman, F. och Sjöholm, F. (2018), ”Globalisering och svensk arbets- marknad”, SNS Förlag.

Karlson, N. och Ronquist, F. (2016), ”Yrkesutbildningens irrvägar: En systemanalys av svensk yrkesutbildning”, Rapport nr 20 februari 2016. Stockholm: Ratio.

Lindh, T. (2006), ”Generationsväxlingens problem och möjligheter”, SOU 206:102 samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden. Lundvall, B-Å. (1999). ”Det danske innovationssystem – DISKO-

projekte”, Rapport nr. 9, Sammenfattande rapport.

Myrberg, M. (2014), ”Ungdomsutbildningens betydelse för utveck- lingen av kognitiva färdigheter och arbetsmarknadsetablering senare i livet”, i J-E. Gustafsson, P. Lind, E. Mellander och M. Myrberg, Lära för livet? Om skolans och arbetslivets avtryck i vuxnas färdigheter, SNS Förlag, Stockholm.

OECD (1998), ”Science, Technology and Industry Outlook”, Paris. OECD (2013), ”Back to work: Re-employment, Earnings and Skill

Use after Job Displacement”, Paris.

OECD (2014), ”Finding the way: A discussion of the Swedish migrant integration system”, Paris.

OECD (2019), ”Employment outlook”, Paris.

Olofsson J., och Wadensjö, E. (2020), ”Vuxenutbildning för arbets- marknaden”, underlagsrapport till utredningen om en moderni- serad arbetsrätt (SOU 2020:30).

Rauhut, D. och Broström, L. (red.) (2019), ”Med öppna armar? Om integration och invandringen till Sverige 1945–1970”, Daidalos, Göteborg.

SCB (2018), ”Arbetsmarknaden 2018 för högutbildade utrikes födda”, Statistiska central byrån.

SCB (2019), ”Arbetsmarknadssituationen för flyktingar och flyktinganhöriga 2010–2018”, Statistiska meddelanden, AM 110. SOU 2008:105, ”Långtidsutredningen 2008”, Huvudbetänkande. SOU 2015:104, ”Långtidsutredningen 2015”, Huvudbetänkande. Statskontoret (2011), ”Subventionerade anställningar. En kartlägg-

ning”, Statskontoret, Stockholm.

Stenberg A. (2019), ”Kan utbildning för vuxna påverka jobbchanser och inkomster?”, Långtidsutredningen 2019 (SOU 2019:65), bilaga 8.

Svenskt näringsliv och LO (2016), ”Tidsbegränsade anställningar på svensk arbetsmarknad – en kartläggning av förekomsten, behoven och hur de används”.

Wadensjö, E. (1976), ”Occupational Segregation of Migrant Workers in Sweden”, Växjö Migration Studies 5.

Wadensjö, E. (2011), ”De äldres återkomst till arbetsmarknaden – ett långsiktigt perspektiv”, Statistiska centralbyrån 2011:3 Arbets- kraftsundersökningarna 50 år.