Hög arbetslöshet i vissa grupper

Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen har sedan 90-tals- krisen utvecklats positivt och var 2018 nästan tio procentenheter högre än för genomsnittet i EU.11 _{Vad gäller arbetslösheten har inte} utvecklingen varit lika positiv – arbetslösheten låg 2018 nära genom- snittet i EU.

Att beskriva arbetsmarknadsläget för unga (15–24 år) är mer kom- plext än för andra grupper. Till exempel kan ett lågt arbetskraftsdel- tagande vara något positivt eftersom det kan återspegla att unga i hög grad befinner sig i högre utbildning. Ungdomsarbetslösheten är relativt hög i Sverige, men förklaringar till detta kan till stora delar hittas i institutionella skillnader mellan länder. För att hitta ett mått som är mer jämförbart mellan länder används i stället NEET/UVAS (andelen unga som varken arbetar eller studerar). Vid en sådan jämförelse visar det sig att Sverige presterar relativt bra. År 2017 var andelen drygt 6 procent, medan snittet för EU var knappt 11 pro- cent. Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns grupper av unga som har stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det handlar främst om unga som inte har slutfört gymnasiet, unga med invandrarbakgrund och unga med funktionsnedsättningar. Unga som inte har slutfört gymnasiet och unga med funktions- nedsättning är grupper som växer och som dessutom klarar sig allt sämre på arbetsmarknaden. Ytterligare en aspekt vad gäller unga är att arbetsmarknadsinträdet i Sverige sker relativt sent – genomsnitts- åldern är högst i EU. Detta återspeglar både en relativt hög ålder för när högre studier påbörjas och att studierna pågår under en relativt lång tid.

Grupper som har en särskilt svår situation på arbetsmarknaden är utrikes födda och de som saknar en fullständig gymnasieutbildning. Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är omkring 20 procentenheter, även om det krympt något över tid (figur 3.3). Dock finns det stora skillnader inom gruppen utrikes födda, exem- pelvis med avseende på utbildningsnivå.12 _{Vid sidan av att utbild-} ningsnivån kan utgöra ett hinder för etablering på arbetsmarknaden 11 _{Avsnittet baseras i huvudsak på Forslund (2019).}

12 _{Se exempelvis AKU 2019. Se även SCB (2018), som specifikt undersöker sysselsättningen} för högutbildade utrikes födda. Det finns stora skillnaden mellan, män och kvinnor, mellan personer med olika utbildningsnivå, samt beroende på invandringsår och skäl till invandring.

förekommer diskriminering. Studier visar att det inträffar att perso- ner med icke typiska svenska namn har lägre sannolikhet att bli kallad på intervju.13

Sysselsättningsgapet mellan de med olika utbildningsnivå är än mer påtagligt än sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda – skillnaden i sysselsättningsgrad mellan de som inte slutfört respektive har slutfört gymnasiet är omkring 35 procentenheter (figur 3.4).

Antalet inskrivna med svag konkurrensförmåga har ökat kraftigt, och Arbetsförmedlingen (2019a) bedömer att antalet kommer att öka ytterligare (figur 3.5 och 3.6). Utvecklingen medför en över- hängande risk för att långtidsarbetslösheten ökar.

Källa: Forslund (2019)/AKU.

13 _{Metoden som använts innebär att fiktiva ansökningar skickas till olika lediga jobb. De an-} sökningar som skickas ut är likvärdiga vad gäller att de sökande har samma kön, ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet men skiljer sig åt beträffande ursprung. Detta signaleras genom att de har olika namn; ofta ett svenskklingande och ett arabiskklingande. Se t.ex. Carlsson och Rooth (2007) och Bursell (2014).

0,60 0,70 0,80 0,90 1,00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 A n d el År

Sysselsättningsgrad inrikes födda Sysselsättningsgrad utrikes födda Arbetskraftsdeltagande inrikes födda Arbetskraftsdeltagande utrikes födda

Källa: Forslund (2019)/AKU. 0,00 0,50 1,00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 A n d el År

Sysselsättningsgrad förgymnasial utbildning Sysselsättningsgrad gymnasial utbildning Sysselsättningsgrad eftergymnasial utbildning Arbetskraftsdeltagande förgymnasial utbildning Arbetskraftsdeltagande gymnasial utbildning

Not: Arbetslösa med svag konkurrensförmåga inkluderar personer som saknar gymnasieutbildning, personer födda utanför Europa, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och personer 55 år eller äldre. Talen är rensade för dubbelräkningar, vilket innebär att en person endast räknas en gång även om personer har flera av de egenskaper som innebär en svag konkurrensförmåga.

Källa: Arbetsförmedlingen (2019b). Källa: Arbetsförmedlingen(2019c). 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 A n tal År

Med svag konkurrensförmåga Övriga inskrivna arbetslösa

0 50 000 100 000 150 000 200 000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 A n tal År

Utomeur. födda Förgymnasial Nyanlända

Äldre riskerar att mer varaktigt hamna utanför arbetsmarknaden

Som redan nämnts har sysselsättningen ökat för äldre upp till pen- sionsåldern, men minskat för åldersgrupper över 65 år. Hela syssel- sättningsökningen för äldre beror på att kvinnor har ökat sitt del- tagande på arbetsmarknaden.

I figur 3.7 redovisas hur arbetslösheten och långtidsarbetslös- heten ser ut för olika åldersgrupper. Som figuren visar är arbets- lösheten högst för unga, medan andelen av de arbetslösa som är långtidsarbetslösa är högst för de äldre.14 _{Sammantaget kan det kon-} stateras att unga har en relativt hög risk att vara arbetslösa, men att de relativt sällan drabbas av långtidsarbetslöshet. Det omvända gäller äldre, som har låg risk för arbetslöshet men har en hög risk att vid arbetslöshet mer varaktigt hamna utanför arbetsmarknaden.

Vidare visar Carlsson och Eriksson (2018) att det förekommer åldersdiskriminering på arbetsmarknaden. Sannolikheten att vid en rekryteringssituation blir kontaktad av arbetsgivare faller med ålder. Sannolikheten börjar falla redan i 40-årsåldern och vid den nuvarande pensionsåldern är kontaktsannolikheten nära noll. Kontaktsanno- likheten faller snabbare med åldern för kvinnor än för män.15

14 _{Nivån på andelen långtidsarbetslösa skiljer sig mellan de olika statistikkällorna.}

15 _{Den tidiga nedgången i kontaktsannolikheten tyder på att den huvudsakliga förklaringen till} åldersdiskriminering på arbetsmarknaden inte handlar om att vara äldre, till exempel över

Källa: AKU.

Outnyttjade arbetskraftsresurser

Arbetsförmedlingen (2019a) konstaterar att de arbetskraftsresurser som inte nyttjas i huvudsak finns bland utrikes födda. De lediga resurserna finns för alla utbildningsnivåer, men i betydligt högre grad bland de med högst en förgymnasial utbildning och för kvinnor (figur 3.8).16 _{För de med kort utbildning och kvinnor är arbetslös-} heten mycket hög, samtidigt som många står utanför arbetskraften. Arbetsförmedlingen konstaterar vidare att det även finns potential att öka sysselsättningsgraden bland äldre. Ett sätt är om äldre stannar kvar längre på arbetsmarknaden innan de går i pension. Det skulle även kunna finnas möjligheter att påskynda inströmningen av yngre på arbetsmarknaden, även om det är svårare att bedöma i vilken utsträckning detta kan göras.

16 _{Under hösten 2019 upptäcktes kvalitetsbrister i data och SCB har därför uppdaterat sta-} tistiken för perioden juli 2018 till september 2019. Revideringen för det första kvartalen 2019 innebar att den relativa arbetslösheten reviderades upp med i genomsnitt 0,6 procentenheter för hela befolkningen. 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 15-24 år 25-54 år 55-74 år Andel Ålder

Källa: Arbetsförmedlingen (2019b)/SCB.