Det är först under de senaste två decennierna som miljöaspekter blivit ett kriterium som börjat användas i inköpsprocessen (Igarashi, de Boer och Fet, 2013). Det har
uppmärksammats att om miljövänliga metoder integreras in i inköpsprocessen och andra relaterade aspekter i organisationen så förbättras även det ekonomiska resultatet. Att betrakta miljö dimensionerna, precis som de sociala dimensionerna, bidrar även till minskade risker för hela organisationen (Ferri och Pedrini, 2018). En fråga som allt mer framförs är hur designen på produkten kan skapas och hur produkter ska framställas på ett sådant sätt att de tillför det värde som de är skapade för att tillföra samtidigt som det är bra för framtiden och miljön. Det som går förlorat när råmaterialet utvinns och dess negativa miljöpåverkan har lett till att cirkulär ekonomi utvecklats (Kane, Bakker och Balkenende, 2018).
En hållbar inköpsprocess grundar sig i att företaget är noggranna i sina specifikationer angående sina produkter och även arbetar proaktivt med att hålla en god och etablerad
kontakt med utvalda leverantörer. Genom att använda sig av leverantörer som företaget redan har ett etablerat förhållande med kan de gemensamt utveckla hållbara processer och
samarbeten (Baily et al., 2015). Att vända utvecklingen mot mer miljövänlig inköpsprocess anser Cheng et al. (2018) kommer ha sin början i den privata sektorn. De kommer att leda arbetet mot en mer miljömässigt inköp och samtidigt få ner priserna.
Att arbeta mot en mer miljövänlig inköpsprocess är inte enkelt, ett vanligt arbetssätt är att försöka kontrollera koldioxidutsläppet för företaget. Kostnaderna kring ett mer miljövänligt arbete med inköpsprocessen är en av anledningarna företag oftast väljer att gå en annan väg. En annan anledning är att kunskapen inte finns om vad företagen kan göra för miljön då det mest fokuseras på den sociala och ekonomiska aspekten. För att uppnå miljövänligt inköp behöver företaget redan under specifikationssteget ta ställning till vilka miljöval de vill göra, samt vilka krav de vill ställa på sina leverantörer. Att dock ställa mer krav på leverantörerna innebär att företaget får färre leverantörer att välja mellan, vilket kan leda till att kostnaden går upp. Under miljöarbete i inköpsprocessen är det viktigt att informera samt följa upp att de miljökrav som ställs följs upp. I figur 7 nedan visas i vilka steg i inköpsprocessen
Figur 7: miljövänliginköpsprocess med miljöbeslutspunkter (Cheng et al., 2018 s.780)
3.4.1 Utmaningar vid implementering
Det finns sex stycken utmaningar ett företag möter vid ett hållbarhetsarbete och det är:
geografiska luckor, informations- och kunskapsluckor, kommunikationsluckor, genomförandeluckor, maktbrister och legitimitetsbrister (Boström et al., 2015).
Den första utmaningen geografiska luckor handlar om utmaningen som företag har på grund av globaliseringen och globala försörjningskedjor. Det geografiska avståndet kan innebära till exempel avstånd mellan material och produktion vilket kan innebär ett avstånd från de
negativa miljöeffekterna. Globaliseringen har gjort det lättare för produkter att flyttas mellan landsgränser, vilket gör att vissa företag förlägger sina industrier i utvecklingsländer där kraven på miljön inte är höga. Genom att förlägga dem i utvecklingsländer kan företagen ta ett lägre pris för sina produkter, men samtidigt orsaka konsekvenser för miljön. Genom att företag använder sig av miljövänlig inköpsprocess kan det även hjälpa företag i
utvecklingsländer att förbättra arbetsplatserna då företag skulle sluta köpa produkter som inte klarar de satta standardkraven (Asif et al. 2020).
Den andra utmaningen, informations- och kunskapsluckor, har på grund av de geografiska avstånden mellan företag och försörjningskedjan lett till att information om produkten och
produktens process när det kommer till hållbarhet förändrats. Informationen måste vara tillförlitlig, verifierbar, trovärdig och omfattande vilket har visat sig vara komplicerat och svårt att uppfylla (Boström et al., 2015).
Tredje utmaningen, kommunikationsluckor, är en konsekvens av de andra gapen. För ett mer hållbart beteende så har forskning kring hållbarhet i försörjningskedjor argumenterat för mer kommunikation mellan företag och nätverk i försörjningskedjan. Regeringen, kunderna och leverantörerna till ett företag spelar stor roll när det kommer till en miljövänligare
inköpsprocess. Att få igenom ett fungerande miljöarbete i ett företag är samarbete med leverantörer och kunder en viktig byggsten. Genom bra kommunikation kan företagen
genomföra stora förändringar som kommer påverka miljöpåverkan hela kedjan har (Asif et la. 2021).
Fjärde utmaningen, genomförandeluckor, handlar om att många företag kan definiera principer, kriterier och rutiner när det kommer till miljö och hållbarhetsfrågor men har det svårare när det kommer till att tillämpa det i praktiken. Att säkerställa implementeringen kan bli svårare om det inte finns granskningssystem som kan verifiera det (Boström et al., 2015). Femte utmaningen, maktbrister, handlar om utmaningen med att förstå maktförhållanden mellan olika aktörer i försörjningskedjan för att förstå framgångar och misslyckande med hållbarhetsarbetet.
Sjätte och sista utmaningen, legitimitetsbrister, handlar om hur illusion av förbättringar som till exempelvis en hållbarhetsrapport kan innehålla. Utan transparens och allmänhetens kännedom kan det istället förhindra den verkliga förbättringen (Boström et al., 2015).
Medicintekniska produkter påverkar människors hälsa och den höga risk som det har på deras liv har gjort att etablering av ett system för spårbarhet är viktigt. Att kunna spåra
medicintekniska produkter innebär att förfalskade och okvalificerade medicintekniska
produkter kan stoppas innan bruk samt minskar det även olyckor (Xia, 2019). Ett system som för närvarande används för spårbarhet är baserat på Internet of Things-tekniken (IoT), det vill säga system som är baserat på centralisering med en databas i systemet. Dock kvarstår
problemet med spårbarhet vilket har gjort att författarna Xia et al. (2019) föreslår användningen av blockchain. Blockchain och dess funktioner kan etablera ett
spårbarhetssystem som är decentraliserat, vilket kan göra det svårare att manipulera datakällan. Xia et al. (2019) föreslår att ett blockchain baserat spårbarhetssystemet för medicinska produkter ska ha en grundläggande struktur där det är uppdelat i olika lager:
datalager, nätverkslager, konsensuslager, incitamentslager, kontraktlager och
applikationslager. Det är själva datalager som regisserar och lagrar den insamlade datan. All
data formar en kedja av information där varje block signeras med en digital signatur och en tidsstämpel. När ett block bildas kan information i det blocket inte manipuleras. Blockchain ger behörigheter för tillverkare och distributörer att lägga in väsentlig information medan kunder och andra enheter kan spåra informationen om de medicintekniska produkterna via systemet (Xia, 2019). Bristen på kommunikation mellan olika tillverkare och hela
försörjningskedjan för medicintekniska produkter är en stor kostnad för samhället då egna tester måste genomföras (Herman och Goossens, 2019). Att använda sig av blockchain tekniken kan innebära energibesparingar då det har potential att hantera frågor kring hållbar utveckling mer effektivt än vad det idag är möjligt med de nuvarande finansiella system (Cocco, Pinna och Marchesi, 2017). Dock skriver Schinckus (2020) att blockchain innebär negativa aspekter för miljön då teknologin är baserad på kryptografi och vid varje transaktion krävs mycket data energi. Tan et al. (2020) påpekar att mycket lite har gjorts för att tillämpa blockchain på grön logistik, det har mest skapats forskningsstudier för litteratur.