Chang et al. (2018) nämner vikten av att landets regering visar viljan mot en grönare upphandling då det påverkar hur mycket företagen styr mot mer hållbart inköp. Att redan i inköpsprocessen använda sig av en miljöpolicy hjälper företagen att få en mer hållbar livscykel på sina produkter. För att styra sitt inköp mot att bli mer miljövänlig, behöver företagen göra en avvägning mot vad som är ekonomiskt möjligt för dem. Genom att implementera en miljövänlig inköpsprocess kan företag bli mer drivna att söka mer miljömärkt samt se över livscykeln på sina produkter (Chang et al., 2018). Att se över en produkts livscykel kan även hjälpa företaget att kartlägga produkters miljöavtryck (PEF) (Boström et al., 2015). Kartläggning av produkters miljöavtryck kan enkelt ske i början genom att personalen gemensamt går igenom vad de anser påverkar miljön. Under arbetets gång kan en checklista skapas för att se över samma saker för alla produkter och därmed se var företaget behöver se över möjliga miljöförbättringar. I figur 8 beskrivs de olika
miljöavtrycken en produkt har och vilka steg företaget kan göra för att bedöma produktens miljöpåverkan (He et al., 2019).
figur 8: Produkters miljöavtryck (PEF) och impakt typer (He et al., 2019 s.446)
Genom att använda olika bedömningsmetoder kring produktens miljöpåverkan kan företaget se över de delar där möjliga förbättringar är möjliga (He et al., 2019). Det kan hjälpa
företaget att få in flera infallsvinklar genom att involvera sina leverantörer tidigt. Med hjälp av leverantörerna kan företagen få en bättre överblick av möjligheterna med materialet (Van Weele och Arbin, 2019). Genom att använda sig av de tio stegen i figur 8 kan företaget se över möjligheterna att minska koldioxidutsläpp genom val av annat ämne men även genom att förändra processen av tillverkningen (He et al., 2019).
Steg 1: Val av funktionell enhet
Handlar om hur företaget medan en livscykelanalysen av produkt sker ska försöka identifiera en till sju stycken möjliga miljöutmaningar att utvärdera. Detta kan till exempel handla om ozonlagret, markpåverkan eller global uppvärmning. Företaget kan i olika produkter välja olika miljöutmaningar att titta närmare på (He et al., 2019).
Steg 2: System gränsbestämning
Vilka systembegränsningar som gäller ska vara tydligt utmärkta för att enkelt veta vad som ska bedömas av produktens livscykels miljöpåverkan. Detta kan handla om energi, material och andra aktiviteter kring produkten. En komplett systemgräns innehåller råvaruanskaffning,
produktion och tillverkning, transport, användning samt återvinning och bortskaffning av produkten (He et al., 2019).
Steg 3: Slagtyp
Det finns 14 stycken slagtyper, se figur 8, och på grund av att det finns många typer behöver företaget bestämma vilken eller vilka de ska undersöka närmare. Under bedömningen bör valda slagtyper hållas i tanke så att bedömningen sker på rätt grunder (He et al., 2019). Steg 4: Datainsamling
Det är viktigt att vara noggrann under insamlingen av data, detta då data som samlas in har en direkt påverkan på resultatet av bedömningen samt dess åtgärder. Under datainsamlingen samlas både primär- samt sekundär data in. Den primära är sådan företaget kan mäta under produktens anskaffning samt tillverkning, detta kan handla om energiåtgång eller kvaliteten på produktens råmaterial. Den sekundära datan brukar samlas in från myndigheter och andra databaser som publicerar utvärderingsrapporter angående miljöpåverkan (He et al., 2019). Steg 5: Slagtyps klassificering
De olika delarna av produktens livscykel klassificeras till olika slagtyper, till exempel klassificeras koldioxidutsläpp till klimatförändringar (He et al., 2019).
Steg 6: Slagtypers kategorisering
I detta steget används omvandlingsfaktor för att de olika resultaten ska kunna räknas ihop. Den omvandlingsfaktor som används kallas även karakteriseringsfaktorn. Genom att omvandla resultaten till samma mått får företaget en bättre bild på den totala påverkan produkten har inom en viss slagtyp (He et al., 2019).
Steg 7: Slagtyp för PEF beräkning
Genom att fundera kring produktens design kan företaget se möjligheter i förändringar i designen som kan hjälpa produkten minska sitt miljöavtryck. Efter att olika produktlösningar har utvärderas behöver företaget räkna in de olika bedömningskriterierna kring de olika slag typerna. Detta för att skapa en uppfattning kring hur de olika lösningarna påverkar produkten samt dess kostnader (He et al., 2019).
Steg 8: Slagtyp standard
Genom ett standardiserat mått av de olika slag typerna kan företaget jämföra de olika produktgrupperna och få en överblick av miljöpåverkan (He et al., 2019).
Steg 9: Slagtyp gruppering och viktning
Under detta steg ska de olika indikationerna sorteras efter dess värde, sedan ska de tilldelas en vikt beroende på vilken samt hur många slagtyper som produkten påverkas av. De
slagtyper som anses vara viktigast ska därmed ha ett högre värde för att visa dess påverkan på produkten samt miljön (He et al., 2019).
Steg 10: PEF-bedömningsresultat
I det sista steget ska företaget sammanställa en rapport där all nödvändig data och alla utvärderingar tas med i beräkningarna. Detta för att ge ett så informativt resultat som möjligt samt se möjligheterna kring vilka förändringar som kan hjälpa företaget att bli mer
miljövänligt (He et al., 2019).
Genom att se på produktens huvudfunktioner och hur de tillverkas kan företaget få en bättre ide om hur deras produkt påverkar miljön, se figur 9. Att se över detta kan hjälpa företaget se vad de behöver arbeta med för att minska hur just deras produkter påverkar miljön. Vid en kontroll av miljöpåverkan för produkten och dess alternativa tillverkningsmetoder är det viktigt att se alla möjligheter. En förändring av designen kan påverka vilka material som kan användas men detta kan även påverka hur produkten tillverkas vilket gör att en slagtyp minskar medan en annan ökar, vilket i slutändan inte ger någon minskning av produkters miljöavtryck (He et al., 2019).
Figur 9: Slagtyper PEF för en drivenhet (He et al., 2019 s.454)
I en studie där en livscykelanalys gjordes på en kateter som engångsprodukt samt på en kateter som sedan skickas för återvinning framkom en minskning av produktens påverkan på
global uppvärmning med ca 50%. Produkter inom medicinteknik är svåra att hantera på annat sätt än att kassera efter användning, detta då dessa produkter lyder under strikta
myndighetskrav som till exempel hygienkraven. Dock anses återvinning av medicintekniska produkter inte vara givande vare sig ekonomiskt eller miljömässigt, detta då medicintekniska produkter ofta är komplexa. Istället kan företagen se över möjligheterna med omtillverkning av produkterna för att minska miljöpåverkan och öka lönsamheten (Schulte, Maga och Thonemann, 2021).
Schulte et al. (2021) har gjort en studie över livscykeln av två katetrar varav den ena tillverkad av nytt material och den andra av återvunnet.I den studien undersöktes 16 olika PEF, se figur 10. Att återanvända materialet gav i denna studie ett resultat där 13 av 16 PEF gav produktions livscykeln ett bättre miljövärde.
4. Empiri
__________________________________________________________________________________
Empirikapitlet består av fem delar där kapitlet börjar med en nulägesbeskrivning av AMBs taktiska inköpsprocess där det har delats in i specifikationer, leverantörsval och
kontrakt/utvärdering. Därefter presenteras nulägesbeskrivning för den taktiska inköpsprocessen för företag X, företag Y samt företag Z.
________________________________________________________________________________