Analysen för forskningsfråga 2 kommer att baseras på vad resultatet blev efter analysen för forskningsfråga 1 samt insamlad teori.
5.2.1 Specifikationer
AMB och företag X,Y och Z har olika sätt att arbeta med miljöfrågor inom den taktiska inköpsprocessen för medicintekniska produkter. De är företag som är olika i storlekar, geografiskt placerade på olika platser i Sverige och som har olika affärssystem i sina verksamheter vilket påverkar deras verksamhet samt deras utmaningar. Enligt Bailey et al. (2015) så grundar sig en hållbar inköpsprocess i att företaget är väldigt specifika i sina specifikationer angående sina produkter till sina leverantörer. AMB, som inte tillverkar egna produkter, utan som får en förfrågning från kund, får specifikationer och ritningar från dem. Dessa specifikationer ses över av projektavdelningen innan det skickas vidare till leverantör. Bailey et al. (2015) fortsätter att skriva att det är även genom att använda leverantörer som företag redan har etablerade relationer med som kan leda till att de tillsammans utvecklar mer
hållbara processer i försörjningskedjan. Därmed är det viktigt att alla företagen har det i åtanke i framtiden om det vill hantera de miljöutmaningar som finns i deras verksamhet. Medicintekniska produkter styrs av lagar och regler (lakemedelsverket.se, [1], 2021). Detta gör att valet av material som används på produkterna kan vara svårt att förändra samt att allt material som är tillgängligt på marknaden inte går att använda då de inte lever upp till de krav som krävs. Det finns allmänna krav som medicintekniska produkter behöver uppnå för att säkerställa kvaliteten och säkerheten av produkten. Produkten ska inte äventyra patientens hälsa eller säkerhet (lakemedelsverket.se [3], 2016), vilket uppnås genom att alla ämnen i produkten spåras genom alla led den går igenom. Detta uppnås med dokumentation som följer produkten genom alla led. Xia et al. (2019) menar på att systemet som används idag för att få information om en produkts varje steg i processen fortfarande inte är ett system som helt kan garantera spårbarhet, vilket är anledningen till att de föreslår tillämpningen av blockchain. Tillämpningen av blockchain leder till att det blir svårare att manipulera datakällan vilket är ytterst viktigt när det handlar om medicintekniska produkter som
påverkar en människas liv. Blockchain har dock i dagsläget många negativa miljöaspekter då det kräver mycket energi (Schinckus, 2020). Det är även ett system som inte har tillämpats när det gäller grön logistik (Tan et al., 2020) vilket innebär att det finns väldigt lite resultat om det faktiskt går att implementera i praktiken. Då det finns lite forskning om det så går det inte att fråga mindre företag, som företag Y, att vara ledande aktören det kommer krävas av ett större företag. Att implementera blockchain kan hjälpa företagen med bättre spårbarhet på sina produkter vilket är en viktig punkt för medicinteknik. Genom att se till att all material enkelt kan spåras ökar möjligheterna för företaget att implementera mer miljövänliga alternativ. Dock så har blockchain idag många negativa miljöaspekter kopplade med sig och är därför inget som rekommenderas för företag som satsar på grön logistik. Skulle företagen välja att implementera blockchain så hade det också varit viktigt att det implementeras av alla företagen i försörjningskedjan och på så vis spridit ut den negativa effekten över fler företag. Tillverkningen av produkten ska ske på ett sätt som minimerar risker med produkten
(lakemedelsverket.se [3], 2016). Eftersom produkten behöver uppfylla alla dessa mål, är det svårt för alla företagen att förändra för mycket i sina produkter. Detta då kunder inte är villiga att betala högre pris för miljövänligare alternativ. AMB arbetar med plast och de miljövänliga alternativen är både dyrare, har lägre livslängd samt att spårbarheten är svårare att bevara. Detta gör att de flesta kunder väljer de ämnen som är mer vanliga och kommer till en lägre
kostnad. Företag X:s kunder är inom sjukvården och hos dem är det ofta strikta budgetar som idag inte klarar av de höga priserna det miljövänliga alternativen kostar. Företag Y tillverkar in-vitro medicintekniska produkter vilket gör att de inte lyder inom samma strikta regler som medicinteknik. Detta möjliggör förändring av material till ett mer miljövänligt alternativ utan samma strikta krav kring spårbarhet. Detta är något företag Y idag utforskar och har
pågående projekt för att se över möjligheten att använda ett mer miljövänligt alternativ. Företag Z:s slutkund är patienter, utöver de höga kraven på kvalitet som lagen kräver, efterfrågar fler och fler mer miljövänliga alternativ. Företag Z har märkt en klar ökning på krav kring olika miljöarbeten av sina kunder. Att möjliggöra miljömässiga förbättringar inom den taktiska inköpsprocessen kräver att få med kund och leverantörer, och att ta kostnaderna. Desto fler företag som köper in återvunnet och biomaterial, desto mer kommer priserna pressas ner och det kommer bli billigare att köpa in.
Alla företagen anser att specifikationerna är en viktig del av miljöarbetet. Företag X och företag Z delar idag med sig av sin uppförandekod med sina leverantörer. Att arbeta mot en grönare upphandling anser landets regeringar som ett viktigt styrmoment för företagen att få fram en mer miljövänlig inköpsprocess (Chang et al., 2018). Asif et al. (2021) tar upp i sin studie att om företag delar sin uppförandekod med leverantörerna så kan detta hjälpa företaget att se till att leverantörerna förstår vilka krav företaget har. Genom att ha med den tar företaget ett aktivt steg för att endast arbeta med leverantörer som eftersträvar samma nivå som företaget själva när det kommer till till exempel miljöfrågor.
Ett annat sätt företag kan arbeta med sitt miljöavtryck nämns av Boström et al. (2015) och He et al. (2019). De nämner att en kartläggning av en produkts miljöavtryck genom en
livscykelanalys kan leda till att företag få en uppfattning kring hur mycket just den produkten påverkar. En kartläggning av produkternas livscykel behöver inte vara första steget för att finna var i flödet miljöutmaningarna är utan kan enkelt börja hos personalen. Att be sin personal meddela sådant de anser kunna ha en påverkan och som kan göras på ett annat sätt. Ett annat alternativ är att följa stegen i figur 12 och på så vis få fram möjliga förändringar som kan göras för att förbättra produkten (He et al., 2019). AMB:s alla produkter produceras åt andra företag vilket gör att de inte kan se hela produktens livscykel utan istället får se över de delar de kan styra. Företag X, Y och Z äger sina produkter och har därmed möjlighet att se över hela livscykeln. Företag Z arbetar redan idag med att göra en livscykelanalys av sina produkter, detta är ett sätt för dem att finna utmaningar och att ta ställning till möjliga
förändringar att minska deras påverkan på miljön. Att redan från början involvera sina leverantörer under detta arbete hjälper företag Z att se delar av sin produkts livscykel och vilka möjliga förändringar som kan göras hos dem. Dock kan det vara svårt att få reda på exakt vad som går in i en produkt då vissa materialblandningar kan vara företagshemligheter. Detta har företag Z tänkt ta hjälp av med något som kallas BOM checklist, där leverantörerna kan skriva in innehållet men företag Z kan inte se vad den innehåller men kan få en
indikation om materialet klarar kraven som företaget ställer på produkten. Hos företag Y sker inte mycket miljöarbete idag i inköpsprocessen, dock har de höga ambitioner att minska sitt miljöavtryck. De har börjat se över sin process för att se var de kan göra små förändringar för att förbättra sina produkter för att hjälpa miljön, till exempel optimering av förpackningens material och struktur. Att se över sin produkts livscykel kan som sagt hjälpa företagen att finna möjliga punkter som påverkar miljön. I den taktiska inköpsprocessen kan en sådan utmaning vara valet av leverantör, hur produkten skeppas eller materialet i sig.
5.2.2 Leverantörsval
Leverantörsval innebär för företaget flera miljöutmaningar. Boström et al (2015) nämner utmaningar som företag konfronteras med när de vill arbeta med miljöarbetet i sin
inköpsprocess. Ett av dessa 6 utmaningar är de geografiska luckorna, d.v.s utmaningen som globaliseringen och att ha globala försörjningskedjor innebär för miljön. Att ha ett
geografiskt avstånd mellan material och produktion kan bland annat innebära att verksamheten tar ett avstånd från de negativa miljöeffekterna som faktiskt inträffar.
Globaliseringen har även gjort det lättare för produkter att flyttas mellan landsgränser, vilket gör att vissa företag förlägger sina industrier i utvecklingsländer där kraven på miljön inte är höga. Genom att förlägga dem i utvecklingsländer kan företagen ta ett lägre pris för sina produkter, men samtidigt orsaka konsekvenser för miljön (Boström et al., 2015). AMB försöker att ha sina leverantörer geografiskt nära deras produktion. Något som de har valt att göra från miljöperspektivet samt socialt perspektiv, då detta leder till mindre transporter och därmed mindre C02utsläpp. Företag X har däremot inte haft huvudfokus på användningen av lokala leverantörer, utan det har varit en kostnadsfråga i deras bedömning. På grund av Covid-19 kan det bli en följdeffekt att lokala leverantörer kan bli mer fördelaktigt att använda då pandemin har visat hur sårbara företag kan vara i den globala miljön. Att inte endast se till priset är en viktig del i miljöarbetet, utan att se hur leverantörerna jobbar samt var de ligger och hur det påverkar miljön.
Att använda sig av en försörjningskedja med stora geografiska avstånd kan även orsaka informations-, kommunikations- samt kunskapsproblem (Boström et al., 2015).
Kommunikation med sina leverantörer är något alla företaget anser vara viktigt. AMB, företag X samt företag Z arbetar med både självbedömning och utvärderingar med sina leverantörer. Ett dokument skickas alltid ut till nya leverantörer där de själva får bedöma sitt miljöarbete men det skickas även till befintliga leverantörer inom olika tidsspann för syftet att upptäcka förändringar. Utöver dessa självbedömning utför företagen granskningar hos sina leverantörer. Detta är ett sätt för dem att se över hela produktionen av det som företagen köper in och samtidigt se till att de standarder och krav som finns levs upp till. Företag Y följer mer upp sina leverantörer med tät dialog. Genom att hålla en tät kontakt med sina leverantörer anser företag Y att de får en större sammanhållning och därmed ett bättre
samarbete. Att företag använder sig av en miljövänlig inköpsprocess kan det även leda till att hjälpa företag i utvecklingsländer att förbättra arbetsplatserna då företag skulle sluta köpa produkter om företagen inte klarar att följa de utsatta standardkraven (Asif et al., 2020). Även om företagen inte skulle sluta köpa av dem, kan de starta upp miljösamarbeten för att
möjliggöra förbättringar hos leverantören.
Det gäller för företaget att lägga en grund på vilka krav de har på sina leverantörer för olika produkter. De kan finnas behov att lägga olika nivåer för olika produkter. Som nämnt ovan kan företag skicka ut offerter samt frågeformulär för att få in uppgifter av potentiella
leverantörer (Bahr och Sweeney, 2019; Mällroth och Rafiey, 2016). I dessa frågeformulär kan företaget få en bild av hur leverantörerna själva anser sig arbeta med miljöfrågor, samt via offerter kan företaget få en bild av möjligheten för leverantörerna att leverera enligt den standard som beskrivs i offerten. Både AMB och företag X använder sig av frågeformulär för att få en bild av hur leverantörerna arbetar med miljö och kvalitet. Företag Y är som nämnt ett mindre företag som är i utvecklingsfas, och idag ligger deras fokus på pris, kvantitet samt geografisk närhet. Företag Z ser över sin leverantörsbas kontinuerligt för att säkerhetsställa att dem infria de krav som finns, samt att de följer utvecklingen med nya teknologier. Genom att skicka ut dessa frågeformulär visar företagen för leverantörerna att dessa krav på
miljöarbete är viktigt för företaget och kan på så vis göra att även leverantörerna börjar se över sina processer.
Att skapa rutiner och möjliga KPIer kan hjälpa företagen att se över att förändringarna som görs inom företagen samt samarbetet med leverantörerna verkligen förbättrar miljön. Utan
någon verifieringssystem är det lätt att genomförandet inte går som planerat och att arbetet därigenom inte hjälper företaget att bli mer miljövänligt (Boström et al., 2015). Genom att arbeta med KPIer fångar företag upp snabbare förändringar och kan snabbt kommunicera ut till sina leverantörer så att en åtgärd kan sättas in.
5.2.3 Kontrakt / Uppföljning
Efter leverantörsval, kontraktsskrivning samt efter påbörjat samarbete är det viktigt att följa upp sina leverantörer och se till att de arbetar efter de satta miljömålen. Att uppnå en
miljövänlig inköpsprocess innebär att företaget hela tiden måste ha en dialog med sina leverantörer samt uppföljning av deras arbete (Cheng et al., 2018). Idag håller AMB
kontroller var tredje år av sina A leverantörer och var femte år för B leverantörer. Företag X har kontroller varje år för sina A leverantörer, vart tredje år för B leverantörer och vid behov för resterande leverantörer. Företag Y är ett litet företag där de inte har någon uppdelning eller specifik uppföljning av sina leverantörer utan håller en dialog med dem för att hjälpa varandra. Företag Z följer upp sina leverantörer baserat på vilken risk de utgör för företaget. Tiden mellan uppföljningarna är inte baserad på någon speciell tid mellan besöken utan företaget anser att kommunikation mellan dem och leverantörerna är viktigast. Dock när det gäller de mest kritiska artiklarna för produktionen sker åtminstone en fysisk granskning vart tredje år. Företag Z håller även på att se över möjligheten att istället för en fysisk granskning göra en digital granskning som fyller upp kraven som finns. Detta är bra arbete av företagen och ska fortsättas för att miljöutmaningar ska hanteras. Att se över hur en leverantörer arbetar, hur produkterna tillverkas, förvaras, osv. gör att företaget kan säkerhetsställa att de ställda miljökraven följs.
AMB samt företag X, Y och Z påpekar att ekonomin spelar en stor roll när de väljer vad för material som de vill arbeta med och hur miljövänligt det är. Om kunden inte är villig att lägga pengar på material som är bättre för miljön så blir det svårt för företag att investera i det. Chang et al. (2018) nämner att det är viktigt att varje lands regering visar vikten av att ha en mer miljövänlig inköpsprocess då detta påverkar hur företagen arbetar. Om regeringen påverkar inköpsprocessen och hur material som används till medicintekniska produkter kan förändras för att bli mer miljövänligt genom lagstiftning så kommer det påverka hur
kommer även kräva att kunderna automatiskt måste anpassa sig efter lagstiftningar och krav som kommer från regeringen.
5.2.4 Sammanfattning
Att hantera miljöutmaningarna som finns i den taktiska inköpsprocessen kommer att påverkas bland annat av hur stort AMB samt företag X,Y och Z är, om de äger sina egna produkter, vad de geografiskt har sina leverantörer, vad deras kunder är ute efter med mera. Spårbarhet är extremt viktigt när det kommer till medicintekniska produkter. Detta innebär att det finns många produkter som inte går att återanvändas, vilket från ett miljösynvinkel inte är det mest optimala. Spårbarhet kan förbättras genom att använda blockchain, dock är det inte det bästa från ett miljöperspektivet och ingenting som har applicerats i praktiken när det kommer till grön logistik. För att blockchain ska användas måste det förbättras samt måste många företag i hela försörjningskedjan vara inblandade. Det leder inte till några fördelar om bara ett företag använder sig av det. AMB, beskriver hur en del kunder väljer bort bioplasten då det inte har en längre livslängd, vilket kunderna efterfrågar. Dock är möjligheten att använda bioplast inom in-vitro diagnostik något som AMB och företag Y tillsammans undersöker. Andra kunder anser att priset är högt på det mer miljövänliga alternativen till materialet och det kommer vara viktigt för företagen att tillsammans arbeta med sina kunder för att tillsammans se fördelarna med mer miljövänligt, som bättre ekonomisk resultat. Medicintekniska
produkter och dess tillverkning är styrda genom lagar och regler och dessa krav kan vara annorlunda i olika länder. Detta är ingenting som företagen kan påverka. Det leder till miljöutmaningar som är svåra att överkomma. Något som företagen redan arbetar med och som kan utvecklas är att använda sig av miljökrav i kontrakt och även få med miljö i
Figur 15: Sammanfattning av hanteringssätt för miljöutmaningarna, skapad av författarna 2021-05-24
6. Slutsats
_________________________________________________________________________
I det sista kapitlet presenteras studiens resultat för de respektive frågeställningarna. Därefter presenteras studiens praktiska och teoretiska bidrag i varsitt avsnitt, följt av studiens
samhälleliga aspekter och kritik till eget arbete. Kapitlet avslutas med förslag till vidare forskning.
___________________________________________________________________________