Miljöutmaningar inom den taktiska inköpsprocessen
- En fallstudie hos AMB Industri AB med bidrag från tre andra företag
inom medicinteknik
Författare: Ellinor Svensson &
Medina Kuburas
Handledare: Peter Berling Examinator: Helena Forslund Termin: VT21
Ämne: Supply Chain
Management
Författarna vill tacka fallföretaget AMB industri AB samt företag X, Y och Z för deras deltagande i denna studie. Deras hjälp under arbetets gång har varit ovärderligt. Vi vill rikta ett extra tack till vår kontaktperson på AMB, miljösamordnaren, som har hjälpt oss komma i kontakt med flera av respondenterna, samt ett extra tack till företag X, Y och Z som kommit med viktig input angående deras sätt att arbeta. Vi vill även tacka vår handledare Peter Berling för all feedback och stöttning under studiens gång. Till sist vill vi tacka opponenterna och examinatorn som tagit sig tid att komma med feedback under seminarierna som varit. ______________________ ______________________
Ellinor Svensson Medina Kuburas
Abstract
Title: Environmental challenges in the tactical purchasing process - A case study at AMB industri AB with contributions from three other companies in medical technology
Author: Ellinor Svensson and Medina Kuburas Examiner: Helena Forslund
Advisor: Peter Berling
Background: Today, it is important for customers that a company focuses on environmental
aspects, not just on financial gain. AMB, which manufactures medical devices, has some environmental challenges. One place to make environmental changes is within the tactical purchasing process which consists of three parts: specifications, choice of supplier and contract.
Purpose: The purpose of this study is to investigate and identify the environmental
challenges that exist for companies with medical technology requirements in their purchasing process and to find out how they can tackle these environmental challenges in order to
produce a more environmentally friendly tactical purchasing process.
Research question:
Question 1: What environmental challenges do companies that are suppliers of products with medical technology requirements have in their tactical purchasing process?
Question 2: How can these environmental challenges be addressed to make the tactical procurement process more environmentally friendly?
Method: The study used a qualitative research method. The collection of empirical data has
taken place through semi-structured interviews, which has led to a current situation analysis being carried out on both AMB but also on the three anonymous companies, companies X, Y and Z.
Results: There were several environmental challenges that were identified in the tactical
purchasing process for companies that are suppliers of products with medical technology requirements. These challenges included: laws, rules and requirements, traceability, many suppliers with which the company cooperates and the customer's requirements for materials. Some environmental challenges, such as rules and laws, companies cannot influence
Sammanfattning
Titel: Miljöutmaningar inom den taktiska inköpsprocessen - En fallstudie hos AMB Industri AB med bidrag från tre andra företag inom medicinteknik
Författare: Ellinor Svensson och Medina Kuburas Examinator: Helena Forslund
Handledare: Peter Berling
Bakgrund: Idag är det betydelsefullt för kunder att ett företag fokuserar på miljöaspekter,
inte bara på den ekonomiska vinsten. AMB, som tillverkar medicintekniska produkter har några miljöutmaningar. Ett ställe att göra miljöförändringar är inom den taktiska
inköpsprocessen som består av tre delar: specifikationer, val av leverantör och kontrakt.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och identifiera vilka miljöutmaningar det
finns för företag med medicintekniska krav i sin inköpsprocess samt att finna ut hur de kan tackla dessa miljöutmaningar för att få fram en mer miljövänlig taktisk inköpsprocess.
Frågeställningar:
Frågeställning 1: Vilka miljöutmaningar har företag som är leverantörer till produkter med medicintekniska krav i sin taktiska inköpsprocess?
Frågeställning 2: Hur kan dessa miljöutmaningar hanteras för att göra den taktiska inköpsprocessen mer miljövänlig?
Metod: Studien använde sig av kvalitativ forskningsmetod. Insamlandet av empiri har skett
genom semistrukturerade intervjuer, som har lett till att en nulägesanalys har genomförts på både AMB men även på de tre anonyma företagen, företag X,Y och Z.
Resultat: Det var flera miljöutmaningar som identifierades inom den taktiska
inköpsprocessen för företag som är leverantörer till produkter med medicintekniska krav. Dessa utmaningar var bland annat: lagar,regler och krav, spårbarhet, många leverantörer som företaget samarbetar med och kundens krav på material. En del miljöutmaningar, som till exempel regler och lagar kan inte företagen själva påverka. Dessa måste följas. Det som dock går att förändra är: kundens val av material, antal leverantörer, välja leverantörer som är geografiskt nära placerade, få med miljökrav i kontrakt och analysera det vid uppföljning. Företag kan även göra livscykelanalys för att upptäcka ännu mer möjligheter på förändringar.
Nyckelord: Medicintekniska produkter, inköpsprocess, grön inköpsprocess, taktiska
Innehållsförteckning
Abstract 2 Sammanfattning 3 Figurförteckning 6 Tabellförteckning 6 1. Inledning 7 1.1 Företagsbeskrivning 7 1.2 Bakgrund 8 1.3 Problemdiskussion 111.3.1 Vilka miljöutmaningar har företag som är leverantörer till produkter med
medicintekniska krav i sin taktiska inköpsprocess? 11 1.3.2 Hur kan dessa utmaningar hanteras för att göra den taktiska inköpsprocessen
mer miljövänligt? 13 1.4 Syfte 15 1.5 Frågeställningar 15 1.6 Studiens disposition 16 2. Metod 17 2.1 Vetenskapligt synsätt 17 2.2 Vetenskapligt angreppssätt 17 2.3 Forskningsmetod 18 2.4 Forskningsdesign 18 2.5 Urval av respondenter 19 2.6 Datainsamling 20 2.7 Forskningsetiska övervägande 23 2.8 Kvalitetskriterier 25 2.9 Analysmetod 26 2.10 Sammanfattning av metodkapitlet 27 2.11 Författarnas bidrag 27 2.12 Analysmodell 28 3. Teori 29 3.1 Processkartläggning 30 3.2 Medicintekniska produkter 30
3.3 Den taktiska inköpsprocessen 33
3.3.1 Specifikation 33
3.3.2 Leverantörsval 34
3.3.3 Kontrakt / Utvärdering 35
3.4 Den miljövänliga taktiska inköpsprocessen 35
3.4.1 Utmaningar vid implementering 37
4. Empiri 44
4.1 Nulägesbeskrivning för AMB:s taktiska inköpsprocess 45
4.1.1 Specifikationer 47
4.1.2. Leverantörsval 48
4.1.3 Kontrakt/Uppföljning 50
4.2 Nulägesbeskrivning för företag X:s taktiska inköpsprocess 50
4.2.1 Specifikationer 50
4.2.2. Leverantörsval 51
4.2.3 Kontrakt / Uppföljning 52
4.3 Nulägesbeskrivning för företag Y:s taktiska inköpsprocess 53
4.3.1 Specifikationer 53
4.3.2 Kontrakt / Uppföljning 54
4.4 Nulägesbeskrivning för företag Z:s taktiska inköpsprocess 54
4.4.1 Specifikationer 54 4.4.2. Leverantörsval 54 4.4.3 Kontrakt/Uppföljning 55 5. Analys 58 5.1 Nulägesanalys - Forskningsfråga 1 59 5.1.1 Specifikationer 59 5.1.2 Leverantörsval 61 5.1.3 Kontrakt / Uppföljning 63 5.1.4 Sammanfattning av nulägesanalys 63
5.2 Hantering av miljöutmaningar - Forskningsfråga 2 65
5.2.1 Specifikationer 65 5.2.2 Leverantörsval 68 5.2.3 Kontrakt / Uppföljning 70 5.2.4 Sammanfattning 71 6. Slutsats 73 6.1 Studiens resultat 73
6.2 Studiens praktiska bidrag 75
6.3 Studiens teoretiska bidrag 75
6.4 Studiens samhälleliga aspekter 76
6.5 Kritik till eget arbete 76
6.6 Förslag till vidare forskning 77
Referenser 78
Bilagor 85
Bilaga 1: Intervjumallar samt mail ang intervju 85
Bilaga 1: AMB 85
Bilaga 2: FN:s internationella principer 88
Bilaga 3: FN:s 17 hållbarhetsmål 89
Bilaga 4 Leverantörs underlag 90
Bilaga 5 AMB.s förprojekts flöde 91
Figurförteckning
Figur 1: Inköpsprocessen med avgränsning 10
Figur 2: Studiens tänkta disposition 16
Figur 3: Sammanfattning av metodkapitlet 27
Figur 4: Analysmodell 28
Figur 5: Teoretiska referensramen 29
Figur 6: Taktiska Inköpsprocessen 33
Figur 7: Grön inköpsprocess med miljöbeslutspunkter 37 Figur 8: Produkters miljöavtryck (PEF) och impakt typer 40
Figur 9: Slagtyper PEF för en drivenhet 42
Figur 10: PEF från Schulte 43
Figur 11: Empirisk referensram 44
Figur 12: Processkartläggning av AMB 47
Figur 13: Analys referensram 58
Figur 14: Sammanfattning av miljöutmaningar 65 Figur 15: Sammanfattning av hanteringssätt 72 Figur 16: Sammanfattning av miljöutmaningar 73 Figur 17: Sammanfattning av hanteringssätt 74
Tabellförteckning
Tabell 1: Datainsamling från AMB Industri samt andra företag 21
1. Inledning
__________________________________________________________________________________
Detta kapitlet inleds med en företagsbeskrivning av studiens fallföretag: AMB industri AB. Därefter kommer en bakgrund som mynnar ut en i problemdiskussion. Problemdiskussionen är uppdelad för att problematisera en frågeställning åt gången. Efter detta kommer syftet och de två frågeställningar. Avslutningsvis presenteras studiens disposition i en illustration.
__________________________________________________________________________________
1.1 Företagsbeskrivning
Efter andra världskriget, utanför Broakulla i byn Stekaremåla, grundade Ragnar Magnusson tillsammans med sina svågrar Osvald Astevall och Helge Bergkvist plastföretaget AMB. Företagsnamnet är baserat på den inledande bokstaven i varje grundarens efternamn och är än idag ett familjeägt företag. Det grundades som en bakelitfabrik (härdplast) men det var först på slutet av 1950-talet som formsprutning av termoplast påbörjades. Under 1960-talet
tillverkades varje år omkring 1,5 miljoner plastdosor då AMB var det första företaget med att tillverka installationsdosor i plast. Under 1990-talet och fram till 2000-talet har AMB
fokuserat sin verksamhet på vakuummetallisering och dekorativ lackering av
mobiltelefonskal. De senaste tio åren har företaget inriktat sig på medicinteknik som är deras grundläggande affärside (amb.se [1], u.å). I nuläget är deras marknadssegment uppdelat i fyra delar där medicinteknik är det största segmentet, följt av elektronik, industri och sist
funktionell design (Miljösamordnare AMB, 2021-01-26).
AMBs syfte är att “producera polymera produkter som på olika sätt bidrar till att förbättra
människors liv och välmående” och deras vision är att inom formsprutning och ytbehandling
när det kommer till plast vara ett föredöme. (amb.se,[1] u.å).
industri, innovationer och infrastruktur, minskad ojämlikhet samt hållbar konsumtion och produktion (Miljösamordnare AMB, 2021-01-26).
1.2 Bakgrund
Plastindustrin har en viktig roll inom medicinteknik, då plast används till viktiga
komponenter inom sjukvården som t.ex. kanyler och höljen till viktiga maskiner. Idag är den större delen av all plast tillverkad av fossila råvaror, detta på grund av att mer miljövänliga alternativ är för dyrt och även mer tekniskt utmanande än vad dagens företag klarar av. Den biobaserade och den nedbrytningsbara bioplasten har idag inte någon längre livslängd vilket gör att vissa kunder väljer bort de alternativen då de vill se en livslängd mellan fem till tio år hos sina produkter (AMB Kunskapsblogg, Lavebratt, 2021). Plast används flitigt då detta material lätt kan anpassas och det förändras inte vid kontakt med vätska. Idag kan sjukvården öppna en förpackning och få en steril kanyl klar att användas och sedan slängas. Plast
används idag till stor utsträckning som ersättare till de tidigare produkterna som var återbrukbara och detta på grund av fem anledningar. Den första anledningen är att
användningen av plast underlättar arbetet då det efter användning lätt kan slängas istället för att tidskrävande steriliseras på nytt. Den andra och tredje anledningen är att det minskar risken för allergiska reaktioner och höjer samtidigt patientsäkerheten. De två sista
anledningarna är att plast är tillförlitligt och kan användas inom många fält inom sjukvården. Även om det mesta av plasten som idag används inom medicinteknik är av fossila råvaror har trenden mot mer miljövänligt även påbörjats här (AMB Kunskapsblogg Hinz, 2019).
Plast är ett material som har möjlighet att återanvändas och fortfarande behålla det åtråvärda egenskaperna som de besitter, vilket dock inte exploateras i tillräckligt stor utsträckning i dagsläget (Baran, 2020). När plast används inom medicinteknik behöver det tas med i beaktning att plastet inte innehåller kemikalierna Bisfenol A eller Ftalater. Vad plasten innehåller, vilka standarder den lever upp till och vilken typ av plast som passar bäst till produkten väljer tillverkarna genom att rådfråga leverantörer av medicinteknisk plast (AMB Kunskapsblogg Hinz, 2019).
2021-01-26). De krav som företagen ställer på sina leverantörer har en påverkan på miljön. Genom att själva arbeta och välja leverantörer som är ISO 14001 samt ISO 9001 certifierade gör företaget ett aktivt val att påverka miljö i minsta mån negativt. Det kan även handla om att använda leverantörer som är miljövänliga eller leverantörer som är nära avståndsmässigt för att minska miljöpåverkan av ens inköp (Jonsson och Mattsson, 2016). ISO 13485 är som nämnt ovan en standard för företag som levererar medicintekniska produkter. De företag som innehar ISO 13485 är en del av medicintekniska produkters livscykel och detta innebär att företaget arbetar efter de höga kvalitetskrav som finns inom den standarden (SIS.se, 2016). AMB arbetar aktivt med dessa certifikat i sin organisation och anser att alla mål, lagar och regler ska efterföljas samt att processer och produkter kontinuerligt ska ses över för att minska utsläpp, resursåtgång samt avfallsmängd (amb.se [2], 2020).
Idag är det betydelsefullt för kunder att ett företag är hållbart, det vill säga att verksamheten inte endast koncentrerar sig på dess ekonomiska vinster, utan även på de samhälleliga och miljömässiga aspekterna. Potentiella kunder kräver idag att företag fokuserar på hur de påverkar miljö och hälsa samt hur de påverkar sina medarbetare, samhället och resten av världen (Markley och Davis, 2007; plasticsforchange.org, 2015). Att göra sitt flöde mer miljövänligt och att få det mer cirkulärt, är idag något många företag satsar på. Att få flödet mer cirkulärt är även något fler kunder efterfrågar angående sina produkter. Att tänka mer på miljön och använda återvunnet material tros förbättra resurseffektiviteten genom hela
förädlingskedjan vilket kan leda till kostnadsbesparingar (naturvardsverket.se, 2015). Alla delar av inköpsprocessen påverkar miljön i någon nivå och alla beslut företag tar påverkar den slutliga miljöpåverkan som produkten samt företaget har (buyingfor.vic.gov.au, 2019). Inköp har under en längre period inte setts som en del av logistik. Under det senaste
decenniet har företag börjat koppla samman inköp med logistik då de har flera gemensamma beröringspunkter. Utan en fungerande inköpsprocess står hela tillverkningen stilla.
hur produkten förväntas bli. Sedan skickas dessa specifikationer ut till utvalda leverantörer och till slut väljs en eller flera leverantörer ut för att leverera produkten till företaget (Van Weele och Arbin, 2019). Van Weele och Arbin (2019) nämner även att på den taktiska nivån sker arbete med att förbättra företagets kontakt med leverantörer. Detta kan handla om utveckling av processer för produkter och andra förbättringar av samarbete mellan företagen. Att arbeta med ett mindre antal leverantörer kan hjälpa företaget samt leverantörerna att utvecklas och minska deras kostnader (Van Weele och Arbin, 2019). Inköpsprocessen
påverkas av samarbetsviljan leverantörer, företag och kunder har. För att företaget ska kunna arbeta med mer miljövänliga produkter behöver kunderna vara villiga att betala det priset som krävs för att företaget ska kunna beställa hem det mer miljövänliga råmaterialet till sin produktion. Företaget och leverantörerna följer efter kundernas efterfråga så länge det är ekonomiskt hållbart för dem (Shah och Soomro, 2020).
1.3 Problemdiskussion
1.3.1 Vilka miljöutmaningar har företag som är leverantörer till produkter med
medicintekniska krav i sin taktiska inköpsprocess?
Att producera inom medicinteknik innebär att företaget behöver följa två EU förordningar. Dessa två EU-förordningar, 2017/745 och 2017/746, är satta för att se över så att all tillverkning av medicintekniska produkter inom EU lever upp till en viss standard. Flera företag efterlever dessa standarder redan idag, dock träder de i full kraft först i maj 2021 respektive maj 2022 (lakemedelsverket.se, [1], 2021). Medicintekniska produkter är
uppdelade i flera klasser beroende deras användningsområde. Anledningen till uppdelningen är att vissa produkter behöver granskas mer noggrant. Detta då användningsområdet av produkten kräver att produktens material samt utformning och teknik fungerar felfritt. Sedan finns det produkter inom medicinteknik som inte har samma höga krav eftersom
användningsområdet av produkten inte kräver lika hög säkerhet. De produkter som klassas högst kan vara svåra att göra förändringar och påverka då dessa produkter har en funktion och kvalité som är av sådan vikt att inget får riskera dess användarområde, medan produkter av lägre klass har färre krav på sig vilket kan möjliggöra förändringar så länge de inte förhindrar produktens funktion. Efter uppdelning i klass ska ett anmält organ granska produkten innan den kan CE-märkas och säljas som medicinteknisk produkt. Vid
klassificering av produkten ska producentens ändamål för produkten granskas och vid flera möjliga ändamål ska det mest riskfyllda användningsområdet vara det som styr
klassificeringen. De allmänna säkerhets- och prestationskrav ska även vara uppfyllda och tekniska dokument skrivna (lakemedelsverket.se, [2], 2019)
Företag som producerar medicintekniska produkter ska utöver reglerna leva upp till olika standarder för att få leverera produkterna. I stora delar av världen är ISO 13485 accepterat, att inneha detta certifikat visar att företaget jobbar aktivt för att leva upp till sina standarder samt agerar med stort ansvar för sina kunder. För att inneha ett certifikat kontrolleras flera delar av företagets processer, varav inköpsprocessen är en av dem (svenskcertifiering.se, u.å).
som en bidragande faktor till att nya sjukdomar får fäste och därför anses vikten av att
förändra tillverkningen med en mer hållbar syn vara av hög vikt. Att det idag används mycket engångsartiklar inom sjukvården kan ses på två sätt, från ett hälsoperspektiv och ett
miljöperspektiv. De ses ur ett hälsoperspektiv som positivt då produkterna är sterila och på så vis kontrolleras att ingen spridning av infektion sker på grund av utrustningen samt att
kostnaden hålls nere då råmaterialet är billigt och arbetskostnaden för sterilisering försvinner. Det andra sättet att se på detta är ur miljöperspektivet, det vill säga bergen av medicinskt avfall som växer och som inte kan återanvändas. Att se till att produkten blir mer hållbar börjar redan vid design av produkt och det kommer att växa under hela projekttiden (Ghelani, 2020).
Alla företagen arbetar idag med viss inriktning mot miljö i sin taktiska inköpsprocess, dock ligger fokusen mycket på kvalité då detta är viktigare för medicintekniska produkter. Även om alla företagen följer samma struktur har de hanterat de miljöutmaningar som finns på olika sätt. För att finna ut vilka utmaningar de möter i sina taktiska inköpsprocesser har intervjuer genomförts hos alla företag samt en nulägesanalys hos AMB (Inköpschef företag X, 2021-03-25; Inköpschef företag Z, 2021-04-13; Designer företag Y, 2021-03-29 och Inköpsansvarig AMB, 2021-01-26).
1.3.2 Hur kan dessa utmaningar hanteras för att göra den taktiska
inköpsprocessen mer miljövänligt?
Hur dessa miljöutmaningar kommer att hanteras kan komma att påverkas av vad det är för företag det handlar om. För AMB där kunden i vissa fall styr material samt leverantör är det inte alltid lätt att påverka vissa delar av inköpsprocessen. Detta då kunderna äger produkten samt att kunden måste se till att slutprodukten går igenom alla tester. Att byta material till en produkt innebär att produkten måste genomgå alla tester igen för att säkerhetsställa att den fortfarande klarar av dess funktion samt klarar kraven på den (Inköpsansvarig AMB, 2021-01-26).
Företag X, Y och Z äger sina produkter vilket gör att de är med under framställningen av produkterna och är därmed kan styra vilket material som ingår i produkten. I vissa fall för företag X styr dock kunden vilket material samt vilken leverantör som ska användas.Vid förändring av material i en produkt, måste de dock precis som för AMB testa hela produkten på nytt, detta har kunden två år på sig att göra (Inköpschef företag X, 2021-03-25; Designer företag Y, 2021-03-29; Inköpschef företag Z, 2021-04-13). Företag Y producerar in-vitro medicintekniska produkter, vilket innebär att produkterna används för att diagnostisera olika saker och används mer i labbmiljöer. Dessa produkter har inte samma höga krav som
medicintekniska produkter, men som sagt är företag Y ett företag under utveckling vilket innebär att de har många utmaningar och val framför sig för att nå det miljömål de eftersträvar i sitt företag (Designer företag Y, 2021-03-29).
Designer företag Y, 2021-03-29). Vid förfrågningar så granskas förslag på ingående material, komponenter, lack, kemikalier, etc. i ett tidigt skede. Är det något av dessa som AMB inte använder sedan tidigare så görs en extra granskning av innehåll, bl.a. genom att söka i databaser hos Kemikalieinspektionen och Europeiska kemikaliemyndigheten för att se om materialet är godkänt att använda. Det är inte svårt att hitta material som är godkända att använda. Utmaningen ligger oftast i att hitta material som är bättre ur ett
hållbarhetsperspektiv. Det blir vanligare och vanligare med att en kund kan ha önskemål om biobaserat eller återvunnet material samt att det har lägre CO2påverkan på produkten.
Speciellt svårt är det om det är en medicintekniskt-klassad produkt men även utöver det då det kan vara svårt att uppfylla produktkrav. Även om det är kunden som styr vilket material som ska in i produkterna undrar AMB vad kan de styra i sin inköpsprocess för att arbeta mer miljövänligt. Stor del av deras tillverkning går idag mot medicinteknik (Inköpsansvarig AMB, 2021-01-26). Frågan blir därmed vad AMB och andra medicintekniska företag kan påverka i sin inköpsprocess för att arbeta fram en mer hållbar och en mer miljövänlig inköpsprocess.
Att veta vilka utmaningar som finns i ens inköpsprocess kan hjälpa företaget att utvecklas och se möjligheterna. Att inte ta ansvar för hållbarheten kan konsumenterna se som negativt, som om att företaget inte tar hand om sin personals hälsa och inte bryr sig om framtiden. Detta kan orsaka att kunderna vänder sig till andra företag (Fan, Lo och Zhou, 2021). Miljöfrågan blir viktigare och viktigare för kommande generationer vilket gör att detta även blir en viktig fråga för företag (kvalitetsmagasinet.se, 2019). Företag Z har märkt att speciellt i Norden har kraven kring miljöarbete inom företagen samt produkters miljöavtryck blivit en viktig del i förhandlingar mellan företag och kund. Företag som inte kan presentera ett bra miljöarbete är inte med och konkurrerar om ett samarbete. Detta gör att utvecklingen av att minska
Rapporter och studier gjorda om vilka utmaningar ett företag möter i sin inköpsprocess finns det begränsat av, ännu mer begränsat när det kommer till att fokusera ner mot en specifik inriktning (Bahr och Sweeney, 2019). De studier och rapporter som finns inriktade mot medicinteknik riktar in sig på hur sjukhusens arbetar angående hållbart inköp och hur de ska arbeta för att bli mer miljövänliga. För tillverkande företag finns det studier på hållbar
inköpsprocess, dock är de studierna inte inriktade mot medicinteknik och de strikta regler och krav de behöver leva upp till, vilket gör att de inte går helt att applicera för dessa företag. Denna studien vill visa upp hur företag med medicintekniska krav kan arbeta med miljö i sin taktiska inköpsprocess då detta inte finns i nuläget. Frågeställning 1 är den mer praktiskt lagda frågeställningen, denna fokuserar mer på hur det ser ut för fyra företag när det gäller deras taktiska inköpsprocess. Den andra frågeställningen är mer av teoretiskt lagd och
fokuserar på de möjligheter som finns för att hantera miljöutmaningar i inköpsprocessen samt om de är möjliga att applicera inom medicintekniska företag.
1.4 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka och identifiera vilka miljöutmaningar det finns för företag med medicintekniska krav i sin inköpsprocess samt att finna ut hur de kan tackla dessa miljöutmaningar för att få fram en mer miljövänlig taktisk inköpsprocess.
1.5 Frågeställningar
Frågeställning 1: Vilka miljöutmaningar har företag som är leverantörer till produkter med medicintekniska krav i sin taktiska inköpsprocess?
1.6 Studiens disposition
2. Metod
__________________________________________________________________________________
Metodkapitlet består av flera delkapitel och beskriver studiens tillvägagångssätt. För varje vald metodik kommer en förklaring kring den och även en motivation varför just den valdes. Därefter kommer en sammanfattning av de valda metoderna. Sedan avslutas hela
metodkapitlet med författarnas bidrag samt en analysmodell.
___________________________________________________________________________
2.1 Vetenskapligt synsätt
I denna studien har kritisk realism antagits som synsätt. Inom det kritiska realism synsättet anses det inte att forskaren avspeglar hela den sanna bilden utan istället ett tolkning av den. Detta då forskarens syn och erfarenheter kommer att speglas vid tolkningen av arbetet (Bryman och Bell, 2017). Syftet med denna studie har varit ett försök att avbilda ett företag taktiska inköpsprocess och vilka miljöutmaningar som finns då det har produkter med
medicintekniska krav. För att främja detta har en tät kontakt med AMB hållits samt intervjuer med andra företag inom medicinteknik genomförts. De utmaningar och lösningar som
presenterats är ett sätt att se på den taktiska inköpsprocessen och skall inte ses som exklusiva eller applicerbara på alla företag. Att arbeta fram denna tolkning av den taktiska
inköpsprocessen har skett genom semistrukturerade intervjuer. De intervjusvar som lämnats av respondenterna speglar deras syn och erfarenhet samtidigt som författarnas syn och tolkning av dessa svar även de speglas i detta arbete. Bryman och Bell (2017) nämner att respondenterna samt författarna tolkar de olika termerna som används under studien och hur en respondent besvarar en fråga kan bero på hur den uppfattar orden i den ställda frågan. Svaret kan även påverkas av respondentens yrkesroll, erfarenhet m.m. (Bryman och Bell, 2017). Detta gör att studien inte kan anses vara helt objektivt.
2.2 Vetenskapligt angreppssätt
(Bryman och Bell, 2017). I denna studien har författarna blivit presenterade för ett problem hos AMB angående deras taktiska inköpsprocess. Därefter har författarna läst på om problemet i befintlig teori för att se hur två frågeställningar kan ställas. Efter att
frågeställningarna formats har författarna samlat information genom vetenskapliga artiklar, webbsidor samt utfört flera intervjuer med olika företag som arbetar med medicintekniska produkter. Författarna har inte använt sig av hypoteser i denna studie utan istället besvarat två ställda frågeställningar.
2.3 Forskningsmetod
Bryman och Bell (2017) beskriver att det finns flera sätt att se på information. Det tolkande synsättet ser att svaren som studien kommer fram till är en tolkning av verkligheten och att andra kan tolka den annorlunda. Detta synsätt är vanligt vid kvalitativ forskning. Kvalitativ forskningsmetod lägger tonvikt på ord och inte på kvantifierbara data och därmed kommer analysen att bli mer kvalitativ (Bryman och Bell, 2017). Denna studie fokuserade på det tolkande synsättet av den insamlade data, detta då svaren på denna studie är påverkad av vad författarna anser vara miljöutmaningar och hur författarna uppfattar den insamlade teorin kring hur de ska hanteras. En annan orsak till att just kvalitativ forskningsmetod ansågs vara den mest passande forskningsmetoden i denna studie är att författarna fokuserat mycket på att genom ord förklara den taktiska inköpsprocessen hos AMB och tre andra medicintekniska företag samt att förklara de utmaningar som finns och hur de kan hanteras. I denna studie läggs tyngden på ord och inte mätbar data, vilket är mer vanligt vid kvantitativ data. Detta är även något som styrker valet av forskningsmetod för både frågeställning ett och två.
2.4 Forskningsdesign
företag som undersökts och kan därmed inte ses som gällande över ett brett spektrum (Yin, 2018). Genom att studien är en fallstudie har generaliserbarheten av arbetet påverkats negativt, men genom att flera företag intervjuats har en bredare grund skapats och därmed kan studien anses mer generaliserbar än i det fall endast ett företags taktiska inköpsprocess hade undersökts.
2.5 Urval av respondenter
I denna studie har icke-sannolikhetsurval används, detta då personerna som intervjuades inte är slumpmässigt utvalda, utan de valts ut efter deras relevans till forskningen och
frågeställningarna. Bryman och Bell (2017) beskriver icke-sannolikhetsurval som ett målstyrt urval. Anledningen till att det kallas målstyrt urval är att urvalet inte sker slumpmässigt utan forskarna väljer mer medvetet vilka som ska vara med i undersökning. Inom
icke-sannolikhetsurval finns det flera olika metoder som kan användas där snöbollsurvalet är en av dem. Snöbollsurvalet handlar om att forskare i första hand kommer i kontakt med en liten grupp människor som är av betydelse för forskningen. Därefter användas dessa kontakter för att komma i kontakt med fler respondenter (Bryman och Bell, 2017). Valet av respondenter har skett på två vis i denna studien. Det första författarna gjorde var att ta kontakt med AMB och fick där kontakt med deras miljösamordnare, som sedan tog kontakt med inköpschefen för att diskutera möjliga studier inom inköpsprocessen. Under arbetet med AMB har fler respondenter tagits kontakt med inom företaget. Projektansvarig och
kvalitetschefen på AMB har ansetts inneha viktiga synpunkter kring hur den taktiska inköpsprocessen fungerar kring medicintekniska produkter. Kontakt med företag Y skedde även den med hjälp av AMB. Vikten av att använda företag Y som respondent skedde då de har sin verksamhet inom medicinteknik och samtidigt så skickar de iväg delar för bearbetning hos andra företag. Företag Y är kunder hos AMB vilket ökade möjligheterna för författarna att förklara hur specifikationerna från kunden skickas vidare i flödet och hur styrningen sker. Författarna ville veta mer om hur miljöutmaningar i den taktiska inköpsprocessen hanterades inom branschen. Detta gjorde att författarna skickade ut ett mail (se exempel i bilaga 1: företag X, Y och Z), till företag som uppfyllde följande kriterier:
● Det gick att läsa om deras arbete inom medicinteknik på deras hemsida
Dessa kriterier valdes då författarna ville komma i kontakt med större medicintekniska företag för att få deras syn på den taktiska inköpsprocessen samt hur de arbetade med miljöutmaningar. Författarna fick svar från två företag, företag X och företag Z, som var villiga att vara med på intervjuer. Kontaktpersonerna på företaget är personer som företagen själva ansåg vara mest lämpade att svara på de frågor författarna väntades ställa.
2.6 Datainsamling
I denna studie har både primär- samt sekundärdata använts. Vad som anses vara primärdata eller sekundärdata beror på vad deras syfte i studien är. Primärdata är empiriska data som forskaren personligen har samlat in. Detta kan ske genom intervjuer med respondenter som är bekanta med det som är studiens syfte (Bryman och Bell, 2017). Primärdata har samlats in genom intervjuer med personal på AMB samt företag X, Y och Z. De personer som har deltagit för att hjälpa till med underlag för att besvara frågeställningarna har varit
miljösamordnare för AMB, inköpsansvarig för AMB, projektansvarig för AMB, kvalitetschef för AMB, Inköpschefen hos företag X, en designer hos företag Y samt inköpschefen och hållbarhetschefen hos företag Z.
Forskningsintervjuer kan enligt Bryman och Bell (2017) struktureras på olika sätt. Den semistrukturerade intervjuformen innebär att forskaren använder sig av en intervjuguide, en lista över de huvudsakliga ämnena som ska nämnas. Då frågorna ofta är öppet formulerade får respondenten frihet att svara på frågorna på ett sätt som tillåter följdfrågor (Bryman och Bell, 2017). Intervjuerna som genomförts har varit semistrukturerade då ett frågeschema med en antal frågor formulerades i förväg innan intervjun genomfördes. Utformningen av
Tabell 1: Datainsamling från AMB samt andra företag, 2021
Datum Närvarande Intervjuform Syfte Längd 2021-01-26 Miljösamordnare
och inköpsansvarig på AMB
Semistrukturerad Introduktion och rundvandring på företaget Två timmar 2021-03-15 Miljösamordnare, inköpsansvarig och projektansvarig på AMB Semistrukturerad Processkartläggning av inköpsprocessen En timme 2021-03-16 Miljösamordnare och kvalitetschef på AMB
Semistrukturerad Kvalitetsstandarder 30 minuter
2021-03-16 Inköpsansvarig på AMB Mailintervju Semistrukturerad Förtydligande av de utmaningar som finns i inköpsprocessen -2021-03-25 Inköpschef för Företag X Semistrukturerad Få en uppfattning kring andra företag som arbetar med medicinteknik ser på sin inköpsprocess. En timme 2021-03-29 Designer för Företag Y Semistrukturerad Få en uppfattning kring andra företag som arbetar med medicinteknik ser på sin inköpsprocess. En timme 2021-04-13 Inköpschef och hållbarhetschef för Företag Z Semistrukturerad Få en uppfattning kring andra företag som arbetar med
medicinteknik ser på sin inköpsprocess.
Sekundärdata är data som redan finns tillgängligt för användning från andra studier. Detta kan vara litteratur och tidigare forskning som redan har genomförts på samma bransch
(Blomkvist, 2018). Sekundärdata har använts i teoridelarna då det baseras på böcker,
vetenskapliga artiklar, populärvetenskapliga artiklar, och rapporter. Vid val av vetenskapliga artiklar har författarna försökt att endast använda peer reviewed, samt endast från 2015 och nyare. Undantag finns för vissa artiklar, dessa har valts för att deras innehåll var relevant för studien och därför valdes att inkluderas. För litteraturen har samma kriterier när det kommer till årtal använts men även här finns undantag som tagits med. Under sökandet för att finna relevant litteratur har författarna sökt upp böcker som verkade vara relevanta och sedan skummat igenom dem för att se om författarna uppfattade dem som relevanta.
För att finna sekundärdata har författarna använt flera olika sökmotorer och
universitetsbiblioteket. De sökmotorer som använts flitigast har varit Google scholar,
Onesearch och Emerald insight. I dessa sökmotorer har en rad sökord används, se tabell 2,
dessa har använts enskilt och tillsammans i olika kombinationer. Författarna har under datainsamlingen försökt vara källkritiska mot den sekundära datan som hittats. För att säkerhetsställa trovärdighet hos källorna har författarna endast använt vetenskapliga artiklar som har varit peer reviewed , samt sett över att mer än en källa säger liknande. Hos
webbsidor har författarna valt att mestadels använda myndighetssidor. De övriga
webbsidorna har författarna försökt säkerhetsställa trovärdigheten genom att se över att flera källor säger liknande information.
Tabell 2: Använda sökord.
Circular economy Purchasing Purchase process sustainability
Green purchasing Medical device Medicintekniska produkter
Green purchasing process
2.7 Forskningsetiska övervägande
Under en forskningsstudie är det viktigt att ta hänsyn till några etiska frågeställningar under arbetets gång. Dessa frågeställningar har tagits fram av olika myndigheter, professionella organisationer, lärosäten och andra organ. Bryman och Bell (2017) nämner sex stycken etiska principer som gäller vid svensk forskning och dessa är: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitets- och anonymitetskravet, nyttjandekravet, falska förespeglingar samt att de som deltar i forskningen inte ska ta skada av det.
● Informationskravet innebär att forskarna delge information till de personer som är med i studien om dess syfte samt ger information om vilka moment som kommer att ingå i studien (Bryman och Bell, 2017). I denna studie har informationskravet följts upp genom flera sätt. Författarna har alltid börjat konversationen med respondenterna genom att förklara syftet med arbetet samt syftet med mötet. Författarna har meddelat respondenterna under intervjuerna att arbetet kommer läggas upp på Diva-portal.org och att där kan alla komma åt studien. Kontakten med AMB har hållits mellan 2-10 gånger i månaden beroende på vad fokus i arbetet legat. Under denna kontakt har information kring hur studien har utvecklats diskuterats, intervjuer planerats in samt följdfrågor från författarna ställts. För företag X, Y och Z har kontakt endast hållits för intervjun samt bekräftelse av skriven empiri. Under kontakten med företag X, Y och Z har ett mail skickats ut där information kring studiens fokus fanns med samt vilka frågeställningar som skulle ställas under intervjun, se bilaga 1 företag X, Y och Z. Detta val gjordes då författarna ville komma i kontakt med rätt respondenter inom de företagen samt att se till att intervjuerna skulle gå smidigt till.
intervju att deras medverkan är frivillig och deras rättighet att avbryta intervjun om det önskas.
● Konfidentialitets- och anonymiseringskravet innebär att uppgifter om medverkande personer måste behandlas med försiktighet och information om personuppgifter måste bevaras säkert så att utomstående personer inte kan få tag på det (Bryman och Bell, 2017). För att skydda respondenternas personuppgifter finns även lagen GDPR eller dataskyddsförordningen som den även kallas, där vikten av att skydda och hantera personuppgifter tas upp. Vid användning av personuppgifter måste personerna i fråga informeras hur dessa hanteras, hur de använts samt hur länge de sparas. Enligt GDPR får inte information sparas längre än absolut nödvändigt (imy.se, u.å; lnu.se, u.å). Att skydda respondenternas personuppgifter och rätt till anonymitet har under studien varit viktig. Alla respondenter har erbjudits anonymitet och författarna har skyddat deras personuppgifter efter bästa förmåga. AMB har valt att inte vara anonyma då de arbetar mycket med studenter och har ansett att inget behov fanns för anonymitet. För företag X, Y och Z erbjöd författarna detta redan vid tillfrågning, då författarna ansåg för att öka möjligheten till flera respondenter svarade var större om de inte behövde vara med med företagsnamn samt egna namn. Detta har uppskattats av respondenterna då vissa uttryck att de gärna hjälpte till men att de gärna fick vara anonyma. För att uppfylla Konfidentialitets- och anonymiseringskravet har författarna diskuterat med företagen om vad som publicerats samt hur uppgifterna har publicerats. Författarna har efter slutfört arbete plockat bort all sparad information som haft personuppgifter för att säkerställa att uppgifterna inne hamnat i fel händer.
● Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som forskarna har samlat in från
medverkande respondenter endast får användas för forskningens syfte och inte för personligt nyttjande (Bryman och Bell, 2017). Nyttjandekravet har följts då författarna har ingen avsikt med att använda den data som har samlats in till något annat ändamål förutom studiens syfte.
och Bell, 2017). Falska förespeglingar har varit en viktig princip att följa. Författarna har under intervjuer och möten förklarat studiens syfte, detta för att respondenterna ska få rätt bild av studiens syfte.
● De som deltar i forskningen inte ska ta skada (Bryman och Bell, 2017). Den sista
principen som handlar om att ingen som deltar i forskningen ska ta skada av det har författarna också tagit hänsyn till.
2.8 Kvalitetskriterier
För att säkerställa god kvalité av en studie nämner Bryman och Bell (2017) samt Yin (2018) vissa kriterier en studie kan använda. De kvalitetskriterier som använts i denna studien är följande: Begreppsvaliditet, Extern validitet, Reliabilitet samt Replikerbarhet .
● Begreppsvaliditet kan styrkas genom tre olika metoder enligt Yin (2018). De första metoden består av användning av flera olika empiriska källor under insamling av data. Den andra metoden är att fastställa en beviskedja, att en utomstående enkelt kan följa arbetet. Den tredje och sista metoden är att låta medverkande respondenter granska ett utkast av arbetet (Yin, 2018). I denna studien har författarna använt alla tre metoder. Under arbetet har flera företag medverkat för att styrka den empiriska datan,
författarna har haft en handledare, examinator samt opponenter utöver respondenter som granskat arbetet under arbetets gång. Den sista metoden att låta respondenterna granska ett utkast av arbetet för att säkerställa vad som står verkligen är den
information som getts har i slutet av arbetet genomförts.
● Extern validitet handlar om huruvida studien går att generalisera och replikera i andra
generaliserbarhet. Dock har studien fokuserat mot just medicinteknik vilket gör att den inte kan appliceras mot alla branscher. För att möjliggöra replikerbarhet i studien har författarna noggrant dokumenterad de steg som tagits.
● Reliabilitet syftar till huruvida studien går att reproducera och i fall detta kriteriet
uppfylls ska en annan forskare kunna utföra samma studie och få samma resultat samt slutats. Målet med reliabilitet är att minimera fel och partiskhet (Yin, 2018).
Författarna har under arbetets gång noggrant dokumenterat de steg som tagits för att säkerställa möjligheten att replikera arbetet.
● Replikerbarhet innebär att studien ska kunna göras om eller göra en upprepning av
den och för att möjliggöra detta behöver studien vara väl dokumenterad (Bryman och Bell, 2017). Studien är möjlig att replikera inom liknande företag samt delar av studien går även att applicera inom flera andra tillverkningsföretag. För att uppnå detta kriterium har författarna noggrant antecknat hur arbetet har byggts upp samt hur data har samlats in, för att möjliggöra en återupprepning av studien.
2.9 Analysmetod
I första frågeställningen vars syfte var att kartlägga vilka miljöutmaningar som fanns i
2.10 Sammanfattning av metodkapitlet
Figur 3: Sammanfattning av metodkapitlet, skapad av författarna, 2021-03-05
2.11 Författarnas bidrag
insamling genom intervjuer har samtliga författare medverkat och bidragit till att få in relevant data samt fört intervjuerna vidare.
2.12 Analysmodell
3. Teori
_________________________________________________________________________
I detta kapitel presenteras teori för frågeställning 1: “Vilka miljöutmaningar har ett företag
som är leverantörer till produkter med medicintekniska krav i sin taktiska inköpsprocess?”
samt frågeställning 2: “Hur kan dessa miljöutmaningar hanteras för att göra den taktiska
inköpsprocessen mer miljövänlig?”. Kapitlet inleds med den teoretiska referensramen, för att
sedan beskriva teori om: processkartläggning, medicintekniska produkter, den taktiska
inköpsprocess, den miljövänlig taktiska inköpsprocessen, utmaningar vid implementering samt samt produktens miljöpåverkan.
___________________________________________________________________________
Figur 5: Teoretisk referensram, skapad av författarna 2021-05-25
kommer teori kring utmaningar vid implementering samt produkters miljöpåverkan, detta då dessa produkter har specifika krav kring hela sin livscykel vilket gör att det blir svårt att genomföra förändringar.
3.1 Processkartläggning
För att kunna utveckla och effektivisera sin verksamhet är det väsentligt att först framställa en nulägesbeskrivning över företagets rutiner och processer (Jonsson och Mattsson, 2016). Att kartlägga processer i en processkartläggning förtydligar hur processen är uppbyggd, hur den ser ut och vad den har för syfte. Det hjälper företaget med att synliggöra processer som tidigare ansetts vara osynliga (Ljungberg och Larsson, 2012). Genom att illustrera och kartlägga i vilken ordning aktiviteter utförs och genom att ställa frågorna vad, var, när, vem och hur leder det till att processerna åskådliggöra. Att åskådliggöra processerna kan
eventuellt leda till att problem förtydligas och detta kan sedan användas som stöd för att till exempel ändra, eliminera, kombinera, eller förenkla processerna (Jonsson och Mattsson, 2016). Det är dock viktigt att förstå att själva processkartläggningen inte kommer att leda till någon förbättring, det är mer ett verktyg som skapar en grund för att utveckla processerna (Ljungberg och Larsson, 2012).
3.2 Medicintekniska produkter
Medicinskt avfall är en av de farligaste avfallet då det omfattar smittsamma bakterier som kan påverka naturen och människors hälsa på ett negativt sätt vid felaktig hantering (He, Li och Fang, 2016). I Kina har forskning visat att glas, metallskrot, plast, gummi samt avfall som inkluderar papper och läkemedel är huvudkomponenterna i det medicinska avfallet (He, Li och Fang, 2016). Omkring 15-25 viktprocent av det medicinska avfallet bedöms vara smittsamt (Yong et al., 2009). Detta gör att implementering av cirkulär design är svår att applicera med anledning av den sterilitet och säkerhet som krävs på alla produkter och all material som återanvänds (Kane, Bakker och Balkenende, 2018).
medicintekniska produkters tillverkning lyder under ska underlätta för tillverkarna då samma standard gäller för alla EU länder (lakemedelsverket.se [1], 2019). Dock när det kommer till regleringar av medicintekniska produkter ligger EU efter, detta gör att vissa produkter når marknaden trots att de utgör en risk för personens hälsa. I USA är reglerna kring
medicintekniska produkter striktare, vilket gör det svårare för företag i t.ex. Sverige att leverera dit (Jarman, Rozenblum och Huang, 2020). Medicintekniska produkter regleras av EU-lagstiftningen och styrs av två EU-förordningar, 2017/745 och 2017/746 för
medicintekniska produkter samt In-vitro diagnostik. Dessa förordningar är satta så att all tillverkning av medicintekniska produkter ska leva upp till samma standard inom hela EU (lakemedelsverket.se, [1], 2021). Det påverkas dock även av ländernas olika politik och egna tolkningar som görs på de regler som finns för hur de ska arbeta med medicintekniska
produkter (Jarman, Rozenblum och Huang, 2020). Regleringen kring hur en medicinteknisk produkt ska tillverkas beror på vilken riskklass produkten ingår i. Det finns tre klasser, alla klasser kräver en granskning av ett anmält organ innan produkten kan CE-märkas och säljas som medicinteknisk produkt. Vid klassificering av produkten ska producentens ändamål för produkten granskas, vid flera möjliga ändamål ska det mest riskfyllda användningsområdet vara det som styr klassificeringen samt att allmänna säkerhets- och prestationskrav är uppfyllda och tekniska dokument är skrivna (lakemedelsverket.se, [2], 2019). I den svenska lagen nämns det vikten av att alla dokument, intyg och information kopplade till produkten ska vara på svenska. Vilka kliniska prövningar och tester en produkt behöver genomgå finns skrivet hos läkemedelsverket (Riksdagen, 2020).
Direktiven som finns kring medicintekniska produkter finns där för att skydda personerna som kommer använda produkterna och de som produkterna kommer används på.
Kvalitetskontroll och inspektioner sker av certifierade företag, detta för att standarden på produkterna ska vara samma. Endast produkter som blivit kontrollerade av de certifierade företagen kan bli märkta med CE (Jarman, Rozenblum och Huang, 2020). Enligt
Läkemedelsverket finns det sex stycken allmänna krav som producerande företag behöver uppfylla när det kommer till medicintekniska produkter (lakemedelsverket.se [3], 2016)
att produkten tillverkas så att tilltänkt användare lätt kan lära sig hur produkten fungerar.
2. Utformningen samt tillverkning av produkten ska leva upp till de satta
säkerhetsprinciperna som finns samt arbeta efter erkända teknisk utveckling. För att effektivt arbeta med att leva upp till säkerhetsprinciperna ska tillverkarna i största möjliga mån minimera och i de fall de kan eliminera risker med sin produkt. Det ska även se till att de risker som finns kommer till användarnas kännedom samt hur det ska hanteras.
3. Produkterna ska vara förpackade enligt tillverkarnas specifikationer. De satta prestanda målen som tillverkaren tillskrivit produkten ska vara uppnådda.
4. De ska även uppnå satta prestanda mål som angivits samt ska de egenskaper som anges i punkt ett, två och tre inte påverka en patients och/eller andra personers hälsa och säkerhet vid användning under produktens livslängd vid normal användning. 5. Paketeringen, tillverkningen samt konstruktionen av produkten ska ske på sådant sätt
att dess egenskaper och prestanda inte påverkas av att lagras och transporteras enligt angivna föreskrifter från tillverkaren.
6. Oönskade sidoeffekter och den risk de utgör måste anses godtagbar mot den tänkta prestandan av produkten.
3.3 Den taktiska inköpsprocessen
Figur 6: Taktiska Inköpsprocessen, skapad av författarna, inspirerat av (Van Weele och Arbin, 2019) 2021-04-10
Den tekniska inköpsprocessen består av tre olika steg (Bahr och Sweeney, 2019). Det första ett företag behöver göra är att identifiera ett behov. Därefter ska en leverantör väljas ut från antingen en befintlig leverantörsbas eller vid behov försöka finna en ny leverantör. Under denna del av processen tar företaget ställning till vilka krav och villkor som ska uppfyllas, vilket pris leverantören erbjuder samt ser till att vald leverantör får ordern (Van Weele och Arbin, 2019). De tar även hänsyn till historik angående leverantören och ifall de lever upp till att leverera i tid, håller likartad kvalitet på produkten genom hela samarbetet, håller sina löften samt om de uppdaterar köparna under processen. Därefter kan företaget göra en lista över potentiella leverantörer för produkten och det är dessa företag som får en offert skickat till sig (Baily et al., 2015). Efter att val av leverantör skett och alla komponenter tagits med i beräkningarna kan ett avtal skrivas under med leverantören för att påbörja ett samarbete (Van Weele och Arbin, 2019). Genom att kunder och leverantörer samarbetar med företaget kan de gemensamt arbeta för att minska miljöpåverkan av deras samarbete (Baily et al., 2015).
3.3.1 Specifikation
hur leveransen förväntas ske, i vilken kvalitet, kvantitet samt andra krav som företaget har på ordern. En offert kan skickas ut till flera leverantörer då det inte förpliktigar företaget att omvandla offerten till en order. En offert är ett sätt för företaget att fråga sina leverantörer om de har kunskap, tid och möjlighet att tillverka/leverera den efterfrågade produkten. Om en leverantör godkänner offerten brukar de sätta en tidsram som företaget har på sig att lägga orden och under den tidsram lovar leverantören att de kan uppfylla kraven som angetts. Svaret från leverantören behöver dock inte vara ett godkännande på alla krav som företagets offert innehåller, utan kan innehålla förändringar som företaget godkänner vid läggning av order. Vid återkommande affärer mellan leverantör och företag skrivs ett affärsavtal som gäller en längre period med krav från båda parterna. Det är viktigt att vara detaljerad i både sin offert samt vid avtal för om företaget är för generella och ger leverantörerna mycket tolkningsfrihet kan det sluta med att produkten inte blir det som var tänkt från början och i slutändan inte går att använda (Mällroth och Rafiey, 2016).
3.3.2 Leverantörsval
Samtidigt som specifikationerna skrivs pågår ett arbete med att avgränsa antal leverantörer som är med och konkurrerar om ordern. Vilka leverantörer som får offerten är ofta förvalda genom antingen gamla samarbeten, marknadsundersökning eller företagsranking (Bahr och Sweeney, 2019). Detta sker oftast på den strategiska nivån. De strategiska inköparna tar ut ett antal leverantörer som sedan de taktiska samt operativa inköparna kan skicka ut offerter till. Anledningen till att låta en strategisk inköpare ta ut leverantörer är för att de har en större överblick över hela företaget och kan därmed ta fram aktuella leverantörer samt se till att de blir en större mängd av alternativ att välja mellan. Genom att skicka till många leverantörer är chansen större att företagets krav kan levas upp till och att priset kan förhandlas. Vid tillfällen där en strategisk inköpare inte rådfrågas är chansen stor att endast några få leverantörer får offerten och företaget fastnar med en dyr leverantör (Mällroth och Rafiey, 2016). Vid utskick av en offert vill företaget vara tydlig med vad de efterfrågar, men ändå standardisera offerten för att inte utesluta potentiella leverantörer. När svaren från offerterna börjar komma in är det dags att ranka leverantörerna efter deras svar (Bahr och Sweeney, 2019).
informativt val behöver inköparen förstå sig på sitt företag och dess roll i försörjningskedjan samt förstå sina leverantörer och kunder (Mällroth och Rafiey, 2016). I dagens företag har inköparens roll blivit mer ledande, detta då inköpspriset är en av de större delarna som påverkar försäljningspriset, vilket gör att företag letar efter sätt att hålla det nere. Det innebär att företag behöver ta ansvar för sina val och se till att välja leverantörer som strävar efter en bättre framtid. Miljöproblemen inom företag har blivit mer framträdande, vilket har gjort att vissa länder har gjort sina miljölagar strängare så att företag behöver ta ett större ansvar och därmed minska sin negativa påverkan på miljön. Genom att involvera sina leverantörer tidig kan företaget få nya infallsvinklar och mer utförlig kunskap om hur ett material kan
användas. Företaget kan även lägga grunden till en djupare kontakt med leverantören för ett fortsatt samarbete (Van Weele och Arbin, 2019).
3.3.3 Kontrakt / Utvärdering
Efter att företaget fått in svaren av offerterna samt gjort valet på vilken eller vilka
leverantörer de ska samarbeta med är det dags att förhandla vid ett längre samarbete. Under förhandlingen går parterna igenom avtalet i detalj, där fokus läggs på de tekniska,
ekonomiska och operationella delarna. Därefter kommer avtalet signeras och företaget kan börja lägga ordrar (Bahr och Sweeney, 2019). Viktiga delar vid kontraktsskrivningen är att företaget och leverantören kommer överens om hur deras samarbete ska fungera när det kommer till att lägga ordrar och till vilket pris samt om någon rabatt kan erhållas o.s.v. (Van Weele och Arbin, 2019). Genom att i kontrakten se till att företagets uppförandekod finns med, hjälper det företaget att ställa krav på sina leverantörer att leva upp till deras
förväntningar. Att inkludera detta i kontraktet minskar kommunikations bristerna mellan leverantörer och företaget. Under kontraktets gång är det en viktig del i miljöarbetet att följa upp sina leverantörer, detta kan företagen göra genom att skicka ut frågeformulär samt ha audits hos sina leverantörer med jämna mellanrum. Genom att hålla kontakten samt genomföra kontroller uppmuntrar företaget till ett mer hållbart arbete (Asif et al., 2021).
3.4 Den miljövänliga taktiska inköpsprocessen
uppmärksammats att om miljövänliga metoder integreras in i inköpsprocessen och andra relaterade aspekter i organisationen så förbättras även det ekonomiska resultatet. Att betrakta miljö dimensionerna, precis som de sociala dimensionerna, bidrar även till minskade risker för hela organisationen (Ferri och Pedrini, 2018). En fråga som allt mer framförs är hur designen på produkten kan skapas och hur produkter ska framställas på ett sådant sätt att de tillför det värde som de är skapade för att tillföra samtidigt som det är bra för framtiden och miljön. Det som går förlorat när råmaterialet utvinns och dess negativa miljöpåverkan har lett till att cirkulär ekonomi utvecklats (Kane, Bakker och Balkenende, 2018).
En hållbar inköpsprocess grundar sig i att företaget är noggranna i sina specifikationer angående sina produkter och även arbetar proaktivt med att hålla en god och etablerad
kontakt med utvalda leverantörer. Genom att använda sig av leverantörer som företaget redan har ett etablerat förhållande med kan de gemensamt utveckla hållbara processer och
samarbeten (Baily et al., 2015). Att vända utvecklingen mot mer miljövänlig inköpsprocess anser Cheng et al. (2018) kommer ha sin början i den privata sektorn. De kommer att leda arbetet mot en mer miljömässigt inköp och samtidigt få ner priserna.
Att arbeta mot en mer miljövänlig inköpsprocess är inte enkelt, ett vanligt arbetssätt är att försöka kontrollera koldioxidutsläppet för företaget. Kostnaderna kring ett mer miljövänligt arbete med inköpsprocessen är en av anledningarna företag oftast väljer att gå en annan väg. En annan anledning är att kunskapen inte finns om vad företagen kan göra för miljön då det mest fokuseras på den sociala och ekonomiska aspekten. För att uppnå miljövänligt inköp behöver företaget redan under specifikationssteget ta ställning till vilka miljöval de vill göra, samt vilka krav de vill ställa på sina leverantörer. Att dock ställa mer krav på leverantörerna innebär att företaget får färre leverantörer att välja mellan, vilket kan leda till att kostnaden går upp. Under miljöarbete i inköpsprocessen är det viktigt att informera samt följa upp att de miljökrav som ställs följs upp. I figur 7 nedan visas i vilka steg i inköpsprocessen
Figur 7: miljövänliginköpsprocess med miljöbeslutspunkter (Cheng et al., 2018 s.780)
3.4.1 Utmaningar vid implementering
Det finns sex stycken utmaningar ett företag möter vid ett hållbarhetsarbete och det är:
geografiska luckor, informations- och kunskapsluckor, kommunikationsluckor, genomförandeluckor, maktbrister och legitimitetsbrister (Boström et al., 2015).
Den första utmaningen geografiska luckor handlar om utmaningen som företag har på grund av globaliseringen och globala försörjningskedjor. Det geografiska avståndet kan innebära till exempel avstånd mellan material och produktion vilket kan innebär ett avstånd från de
negativa miljöeffekterna. Globaliseringen har gjort det lättare för produkter att flyttas mellan landsgränser, vilket gör att vissa företag förlägger sina industrier i utvecklingsländer där kraven på miljön inte är höga. Genom att förlägga dem i utvecklingsländer kan företagen ta ett lägre pris för sina produkter, men samtidigt orsaka konsekvenser för miljön. Genom att företag använder sig av miljövänlig inköpsprocess kan det även hjälpa företag i
utvecklingsländer att förbättra arbetsplatserna då företag skulle sluta köpa produkter som inte klarar de satta standardkraven (Asif et al. 2020).
produktens process när det kommer till hållbarhet förändrats. Informationen måste vara tillförlitlig, verifierbar, trovärdig och omfattande vilket har visat sig vara komplicerat och svårt att uppfylla (Boström et al., 2015).
Tredje utmaningen, kommunikationsluckor, är en konsekvens av de andra gapen. För ett mer hållbart beteende så har forskning kring hållbarhet i försörjningskedjor argumenterat för mer kommunikation mellan företag och nätverk i försörjningskedjan. Regeringen, kunderna och leverantörerna till ett företag spelar stor roll när det kommer till en miljövänligare
inköpsprocess. Att få igenom ett fungerande miljöarbete i ett företag är samarbete med leverantörer och kunder en viktig byggsten. Genom bra kommunikation kan företagen
genomföra stora förändringar som kommer påverka miljöpåverkan hela kedjan har (Asif et la. 2021).
Fjärde utmaningen, genomförandeluckor, handlar om att många företag kan definiera principer, kriterier och rutiner när det kommer till miljö och hållbarhetsfrågor men har det svårare när det kommer till att tillämpa det i praktiken. Att säkerställa implementeringen kan bli svårare om det inte finns granskningssystem som kan verifiera det (Boström et al., 2015). Femte utmaningen, maktbrister, handlar om utmaningen med att förstå maktförhållanden mellan olika aktörer i försörjningskedjan för att förstå framgångar och misslyckande med hållbarhetsarbetet.
Sjätte och sista utmaningen, legitimitetsbrister, handlar om hur illusion av förbättringar som till exempelvis en hållbarhetsrapport kan innehålla. Utan transparens och allmänhetens kännedom kan det istället förhindra den verkliga förbättringen (Boström et al., 2015).
Medicintekniska produkter påverkar människors hälsa och den höga risk som det har på deras liv har gjort att etablering av ett system för spårbarhet är viktigt. Att kunna spåra
medicintekniska produkter innebär att förfalskade och okvalificerade medicintekniska
produkter kan stoppas innan bruk samt minskar det även olyckor (Xia, 2019). Ett system som för närvarande används för spårbarhet är baserat på Internet of Things-tekniken (IoT), det vill säga system som är baserat på centralisering med en databas i systemet. Dock kvarstår
spårbarhetssystem som är decentraliserat, vilket kan göra det svårare att manipulera datakällan. Xia et al. (2019) föreslår att ett blockchain baserat spårbarhetssystemet för medicinska produkter ska ha en grundläggande struktur där det är uppdelat i olika lager:
datalager, nätverkslager, konsensuslager, incitamentslager, kontraktlager och
applikationslager. Det är själva datalager som regisserar och lagrar den insamlade datan. All
data formar en kedja av information där varje block signeras med en digital signatur och en tidsstämpel. När ett block bildas kan information i det blocket inte manipuleras. Blockchain ger behörigheter för tillverkare och distributörer att lägga in väsentlig information medan kunder och andra enheter kan spåra informationen om de medicintekniska produkterna via systemet (Xia, 2019). Bristen på kommunikation mellan olika tillverkare och hela
försörjningskedjan för medicintekniska produkter är en stor kostnad för samhället då egna tester måste genomföras (Herman och Goossens, 2019). Att använda sig av blockchain tekniken kan innebära energibesparingar då det har potential att hantera frågor kring hållbar utveckling mer effektivt än vad det idag är möjligt med de nuvarande finansiella system (Cocco, Pinna och Marchesi, 2017). Dock skriver Schinckus (2020) att blockchain innebär negativa aspekter för miljön då teknologin är baserad på kryptografi och vid varje transaktion krävs mycket data energi. Tan et al. (2020) påpekar att mycket lite har gjorts för att tillämpa blockchain på grön logistik, det har mest skapats forskningsstudier för litteratur.
3.5 Produktens miljöpåverkan
miljöavtrycken en produkt har och vilka steg företaget kan göra för att bedöma produktens miljöpåverkan (He et al., 2019).
figur 8: Produkters miljöavtryck (PEF) och impakt typer (He et al., 2019 s.446)
Genom att använda olika bedömningsmetoder kring produktens miljöpåverkan kan företaget se över de delar där möjliga förbättringar är möjliga (He et al., 2019). Det kan hjälpa
företaget att få in flera infallsvinklar genom att involvera sina leverantörer tidigt. Med hjälp av leverantörerna kan företagen få en bättre överblick av möjligheterna med materialet (Van Weele och Arbin, 2019). Genom att använda sig av de tio stegen i figur 8 kan företaget se över möjligheterna att minska koldioxidutsläpp genom val av annat ämne men även genom att förändra processen av tillverkningen (He et al., 2019).
Steg 1: Val av funktionell enhet
Handlar om hur företaget medan en livscykelanalysen av produkt sker ska försöka identifiera en till sju stycken möjliga miljöutmaningar att utvärdera. Detta kan till exempel handla om ozonlagret, markpåverkan eller global uppvärmning. Företaget kan i olika produkter välja olika miljöutmaningar att titta närmare på (He et al., 2019).
Steg 2: System gränsbestämning
produktion och tillverkning, transport, användning samt återvinning och bortskaffning av produkten (He et al., 2019).
Steg 3: Slagtyp
Det finns 14 stycken slagtyper, se figur 8, och på grund av att det finns många typer behöver företaget bestämma vilken eller vilka de ska undersöka närmare. Under bedömningen bör valda slagtyper hållas i tanke så att bedömningen sker på rätt grunder (He et al., 2019). Steg 4: Datainsamling
Det är viktigt att vara noggrann under insamlingen av data, detta då data som samlas in har en direkt påverkan på resultatet av bedömningen samt dess åtgärder. Under datainsamlingen samlas både primär- samt sekundär data in. Den primära är sådan företaget kan mäta under produktens anskaffning samt tillverkning, detta kan handla om energiåtgång eller kvaliteten på produktens råmaterial. Den sekundära datan brukar samlas in från myndigheter och andra databaser som publicerar utvärderingsrapporter angående miljöpåverkan (He et al., 2019). Steg 5: Slagtyps klassificering
De olika delarna av produktens livscykel klassificeras till olika slagtyper, till exempel klassificeras koldioxidutsläpp till klimatförändringar (He et al., 2019).
Steg 6: Slagtypers kategorisering
I detta steget används omvandlingsfaktor för att de olika resultaten ska kunna räknas ihop. Den omvandlingsfaktor som används kallas även karakteriseringsfaktorn. Genom att omvandla resultaten till samma mått får företaget en bättre bild på den totala påverkan produkten har inom en viss slagtyp (He et al., 2019).
Steg 7: Slagtyp för PEF beräkning
Steg 8: Slagtyp standard
Genom ett standardiserat mått av de olika slag typerna kan företaget jämföra de olika produktgrupperna och få en överblick av miljöpåverkan (He et al., 2019).
Steg 9: Slagtyp gruppering och viktning
Under detta steg ska de olika indikationerna sorteras efter dess värde, sedan ska de tilldelas en vikt beroende på vilken samt hur många slagtyper som produkten påverkas av. De
slagtyper som anses vara viktigast ska därmed ha ett högre värde för att visa dess påverkan på produkten samt miljön (He et al., 2019).
Steg 10: PEF-bedömningsresultat
I det sista steget ska företaget sammanställa en rapport där all nödvändig data och alla utvärderingar tas med i beräkningarna. Detta för att ge ett så informativt resultat som möjligt samt se möjligheterna kring vilka förändringar som kan hjälpa företaget att bli mer
miljövänligt (He et al., 2019).
Genom att se på produktens huvudfunktioner och hur de tillverkas kan företaget få en bättre ide om hur deras produkt påverkar miljön, se figur 9. Att se över detta kan hjälpa företaget se vad de behöver arbeta med för att minska hur just deras produkter påverkar miljön. Vid en kontroll av miljöpåverkan för produkten och dess alternativa tillverkningsmetoder är det viktigt att se alla möjligheter. En förändring av designen kan påverka vilka material som kan användas men detta kan även påverka hur produkten tillverkas vilket gör att en slagtyp minskar medan en annan ökar, vilket i slutändan inte ger någon minskning av produkters miljöavtryck (He et al., 2019).
Figur 9: Slagtyper PEF för en drivenhet (He et al., 2019 s.454)
global uppvärmning med ca 50%. Produkter inom medicinteknik är svåra att hantera på annat sätt än att kassera efter användning, detta då dessa produkter lyder under strikta
myndighetskrav som till exempel hygienkraven. Dock anses återvinning av medicintekniska produkter inte vara givande vare sig ekonomiskt eller miljömässigt, detta då medicintekniska produkter ofta är komplexa. Istället kan företagen se över möjligheterna med omtillverkning av produkterna för att minska miljöpåverkan och öka lönsamheten (Schulte, Maga och Thonemann, 2021).
Schulte et al. (2021) har gjort en studie över livscykeln av två katetrar varav den ena tillverkad av nytt material och den andra av återvunnet.I den studien undersöktes 16 olika PEF, se figur 10. Att återanvända materialet gav i denna studie ett resultat där 13 av 16 PEF gav produktions livscykeln ett bättre miljövärde.
4. Empiri
__________________________________________________________________________________
Empirikapitlet består av fem delar där kapitlet börjar med en nulägesbeskrivning av AMBs taktiska inköpsprocess där det har delats in i specifikationer, leverantörsval och
kontrakt/utvärdering. Därefter presenteras nulägesbeskrivning för den taktiska inköpsprocessen för företag X, företag Y samt företag Z.
________________________________________________________________________________
4.1 Nulägesbeskrivning för AMB:s taktiska inköpsprocess
I följande del beskrivs den taktiska inköpsprocessen för AMB som har framtagits genom intervjuer med miljöansvarig, logistikansvarig, projektansvarig och kvalitetschef i ett
