Den situerade sociala praktikens villkor

Den här andra delen presenterar resultat som bidrar med kunskap om de förändrade villkor som digitaliseringen medfört för lärares didaktiska över-väganden och val. Resultatet har delats in i rubrikerna den historiska kon-texten, den kommunikativa kontexten och den fysiska kontexten. Den kog-nitiva eller mentala kontexten behandlas inte som någon egen del eftersom den första delen med lärares övertygelse bidragit med kunskap om lärarnas kognitiva överväganden. De olika kontexterna går inte helt att dela upp i skilda enheter eftersom de vävs in i varandra tillsammans med handlingar i en social situerad praktik.

6.2.1 Den historiska kontexten

Historiskt har villkoren för lärarna förändrats sedan digitaliseringens bör-jan tills idag när varje elev har flera egna digitala resurser och en stor del av deras sociala samvaro sker på sociala nätverk och kommunicerandet är mo-bilt. Vid en analys av lärarnas berättelser angående didaktisk användning av IT går det att urskilja styrkor och utmaningar och hur dessa förändrats över tid. Resultatet av dessa styrkor och utmaningar över tid illustreras i form av en tidslinje, se bild 7.

Tidslinjen är uppdelad i tre perioder. Den första sträcker sig från digita-liseringens första initiativ i skolan med enstaka projekt på 1950-talet fram till och med 2000-talet då datasalar fortfarande var dominerande. Den andra startar omkring 2010-talet då en-till-en börjar inom svenska skolan och den tredje perioden är framtiden som fortfarande är oviss. Tidslinjen

gör inte anspråk på att visa en komplett bild av de förändringar som digi-taliseringen medfört när det gäller den historiska kontexten, utan vill endast ge en översiktlig bild av några förändringar av villkoren för lärares didak-tiska överväganden. Resultatet visar att det som var styrkor i digitalisering-ens början idag har blivit utmaningar i klassrummet. Samma tenddigitalisering-ens ses också när det gäller att dåtidens utmaningar som har blivit dagens styrkor.

Förut var uppkopplingen via nätverket bristfällig eller obefintlig, vilket medförde att eleverna inte blev distraherade eftersom det i stort sett inte gick att arbeta med mer än en sak i taget. Det fanns få digitala resurser på skolorna och tillgången till datasalen var begränsad, vilket var en utmaning men det gjorde också att det var relativt lätt för en lärare att ha översikt över elevernas arbete och vilka eventuella digitala källor de använde.

Det var faktiskt bra program och … eleverna tyckte det var roligt att sitta i datasalen och skriva … då hade inte det här med sociala medier och sånt kommit igång … utan de satt och gjorde det de skulle … och man hade lite bättre koll för alla datorer satt mot mig i en datasal runtom och det ringde inte i fickorna på eleverna (Kurt, matematik- och naturkunskapslärare).

Idag har de flesta skolor en bra uppkoppling och eleverna har flera digitala resurser, vilket gör att de har tillgång till ett stort globalt informationsutbud.

Utmaningarna för en lärare idag är att eleverna lättare distraheras av andra aktiviteter eftersom de är ständigt uppkopplade. Det innebär också mer ar-bete med att undervisa i källkritik eftersom det via sociala medier sprids både falska nyheter, förfalskade bilder och åsikter utan källa som framställs som fakta.

Bild 7. Digitaliseringens historiska kontext med avseende på skolan

Innan 2000-talet var det mesta med datorer exotiskt och nytt för de flesta av eleverna. Idag är digitala resurser vardag och inget som självklart fångar elevernas uppmärksamhet vilket följande kommentar visar.

Nu känner jag att allt det här med smartphones, det kanske har spelat ut sin funktion idag, för att nu är det något som är så allmängiltigt. Det är inget som man blir nyfiken över, kanske tvärtom är eleverna … helt enkelt propp-mätta på digitala medier. Jag tror att vi kommer att se ett paradigmskifte tillbaka till något mer traditionellt sätt att undervisa … de digitala medierna har definitivt inte spelat ut sin roll men kanske … längtar eleverna efter något annat framöver? Att de känner; varför ska jag använda smartphones i klass-rummet? Jag använder den till allting annat (Martin, språklärare).

Martins kommentar visar att han upplever att eleverna saknar något, att de digitala medierna idag inte skapar den nyfikenhet som fanns i början och frågan är vilka framtidens styrkor och utmaningar blir och om det blir en svängning mot det traditionella eller något än mer innovativt.

Tidslinjen hänvisar till undervisningens historiska kontext och några styrkor och utmaningar som lärarna beskrivit. Frågetecknen i tidslinjen symboliserar vad som väntar i framtiden när det gäller styrkor och utma-ningar, vilket i dags dato är ett oskrivet kapitel. Nästa del behandlar hur den kommunikativa kontextens förändrats.

6.2.2 Den kommunikativa kontexten

Skolan har en lång kommunikativ tradition och är i sig själv också ett ex-empel på en historisk kontext. När det gäller den kommunikativa kontexten och skolan har den traditionella kommunikationen varit att läraren kom-municerar med eleverna från katedern i klassrummet. Läraren undervisade och elevernas testades och bedömdes enligt faktakunskaper, men även i uppförande förr i tiden. Exempel på denna beskrivning av traditionell skola ses i följande uttalande:

Det var den gamla behavioristiska skolan med yt-inlärning och… det var 7-gradigt betygssystem på den tiden plus ett fyr7-gradigt betyg i uppförande och flit… Det var långt före datorns intrång som hjälpmedel för elever och peda-goger (Maria, psykologi-, sociologi- och samhällskunskapslärare).

Idag är det fortfarande läraren som undervisar i klassrummet, men sättet att bedöma och synen på, samt tillgången till kunskap har förändrats och den didaktiska verksamheten har utökats med många alternativa sätt att

kommunicera. Följande bild 8 visar några exempel på utökade kommuni-kativa kontexter som lärarna kan överväga att använda sig utav idag tack vare digitaliseringen:

Bild 8. Kommunikativa kontexter i en digitaliserad skola

Digital plattform kan syfta på kommunikation både via en sluten skolplatt-form eller en öppen plattskolplatt-form där olika skolplatt-former av kommunikation i text och tal kan ske, oftast asynkront. Olika former av meddelandefunktioner och mejlkommunikation räknas in i denna kontext och även en skolas webbsida, digitala administrativa programvaror och mjukvaruprogram som används i undervisningen.

Den andra nya kommunikativa kontexten som digitaliseringen medfört är videokonferenser. När en nätbaserad lektion pågår i ett videokonferens-system kan lärare och elever kommunicera på flera sätt synkront via ljud, bild, delade bildskärmar, skrivbord och chatt. I digitaliseringens början skedde oftast undervisning via videokonferenser på det traditionella sättet där en grupp samlades på en plats och läraren befann sig geografiskt på annan plats. Idag förekommer också hybridvideokonferenser där vissa del-tagare befinner sig på plats och några är uppkopplade via nätet.

Onlineföreläsningar kan vara både av läraren inspelade på olika sätt eller andras offentligt delade föreläsningar på öppna online streamingtjänster.

Möjligheterna till att skapa inspelade föreläsningar är stora, exempelvis spe-lar vissa lärare in lektionerna där de själva står framför whiteboardtavlan, andra filmar på nära håll när de går igenom vissa moment direkt med penna och papper. Andra gör bildspel med ljud eller använder andra digitala verk-tyg till att skapa intresseväckande filmer.

Via sociala nätverk delar både lärare och elever med sig av information och dokumentation om pågående kurser och undervisning. Ofta kan även föräldrar ta del av dessa nätverk. Eleverna använder olika nätverk som komplement till skolans plattform för att snabbt sprida information.

Med mobiler kan fotografier delas och vara en del av ett undervisnings-moment, dokumentation eller undervisningsmoment. Mobilerna används också för att ta del av information från skolans plattform och till att kom-municera med lärare och elever. De används också för att spela in arbeten med ljud och film som kan lämnas in på kursen direkt via mobilen. Alla de andra kommunikativa kontexterna kan idag ske via moderna mobiltelefo-ners webbläsare eller appar.

Som tidslinjen för den historiska kontexten visat medför större tillgång till digitala resurser större möjligheter för kommunikation, vilket också medför en större risk för distraktion. Eleverna kan synkront samtidigt som en lektion pågår välja att kommunicera med andra utanför skolan på olika sätt. Lärarnas berättelser visar hur lärarna ständigt måste överväga och ta beslut om vilka didaktiska val de ska göra när det gäller kommunikation med eleverna. Verksamma i dessa överväganden och val är lärarnas kogni-tiva kontext, den historiska kontexten och den fysiska kontexten.

6.2.3 Den fysiska kontexten

Den fysiska kontexten är miljön eller en verksamhet som utgör en del av en social situerad praktik (Cole, 1996; Duranti & Goodwin, 1992). Skolan är ett exempel på en sådan verksamhet och skolan som byggnad och dess in-ventarier är en del av en fysisk kontext. Skolans bibliotek, skolmatsalen, grupprum, korridorer och andra uppehållsrum som exempelvis en skolka-feteria är en del av den fysiska kontexten. Hemmet utgör också en fysisk kontext som ingår i skolans verksamhet både för lärare och elever i den bemärkelsen att en del av lärares arbete traditionellt utförs i hemmet och en del av elevers studier utför också i hemmet. Inom olika delar av skolans verksamhet blir samhället en del av den fysiska kontexten, exempelvis när eleverna gör sin praktik eller startar utbildningsföretag, deltar i studiebesök och liknande. Vilka förändrade villkor har digitaliseringen medfört didak-tiskt när det gäller den fysiska kontexten?

Digitaliseringen har medfört ytterligare en kontext, den digitala världen eller cyberrymden. Den digitala kontexten är inte fysisk i den bemärkelsen som skolan som byggnad är, men den är i hög grad en del av skolans verk-samhet. Därför kan den digitala kontexten också identifieras som en fysisk kontext. Den digitala kontexten har också medfört förändringar i tradition-ella fysiska kontexter. Idag kan både lärare och elever befinna sig på vilken fysisk plats som helst och samtidigt via en digital skolplattform ha tillgång till information och kommunikation som förut bara var möjlig att nå på

skolan, som exempelvis digitala klassrum, digitala kursrum, digitala läro-medel och digitala skolbibliotek. De handlingar som pågick i de olika fy-siska kontexterna har också förändrats som följande citat visar:

Det vi förut stod och pratade om i klassrummet, det har vi flyttat till digital form istället och eleverna kan se det hur många gånger de vill. Så vi gör andra saker i klassrummet idag … än vad vi gjorde för bara fem år sen … det kan liknas vid Flippat … att vi snarare diskuterar genomgången och tränar på innehållet och ökar förmågor kring reflektion och analys och ... det gör att lärarrollen har förändrats såklart … idag är kunskapen överallt (Sara, histo-rie- och samhällskunskapslärare).

Som det framgår av citatet går det inte i praktiken att särskilja de olika kontexterna från varandra, de är verksamma på olika sätt beroende på si-tuation i skolans praktik. Det som framgår tydligt av lärarnas berättelser är förändringar i den didaktiska praktiken i olika fysiska kontexter vilket illu-streras med tre exempel i bild 9.

Exempel 1 illustrerar förändringen som vissa lärare kan överväga att göra didaktiskt helt eller delvis när de använder sig av förinspelade lektioner.

Pilen upptill syftar på att lärare kan välja att låta eleverna se genomgångar hemma innan de kommer till lektionen. Pilen nedtill i figuren betyder att eleverna återigen kan se genomgången hemma efter lektionen med läraren och att det i klassrummet sker kontinuerliga återkopplingar eller uppföl-jande lektioner, enligt det mönster Sara beskriver.

Exempel två är utformat efter Pers beskrivning av ett lektionsupplägg.

De digitala resurserna har gjort att lärarna oftast har korta genomgångar med digitala hjälpmedel för att sedan sprida ut eleverna för att arbeta med en virtuell programvara antingen enskilt eller i grupp på skolan. Genom-gångarna eller filmerna finns också tillgängliga online och lärarna kan cir-kulera runt bland eleverna där de arbetar och också följa dem digitalt via den virtuella programvaran.

Bild 9. Didaktiska förändringar i fysiska kontexter som digitaliseringen av skolan medfört

Exempel tre illustrerar en förändring som sker när undervisningen pågår i ett nätbaserat klassrum. I den undervisningssituation som Martin beskriver pågår lektionen synkront i ett videokonferenssystem där lärare och elever befinner sig på geografiskt olika platser. Lektioner finns tillgängliga precis som i exempel ett efter lektionen och eleverna arbetar antingen enskilt eller i grupp via den digitala plattformen eller på andra sätt. Läraren är tillgänglig online asynkront via plattform.

I den fysiska kontexten väljer lärare att använda sig av olika digitala me-dierande resurser vilka behandlas i nästföljande del.