Didaktiska dimensioner av övertygelser

Oavsett vilken didaktisk övertygelse som är mest drivande hos de olika lä-rarna i studien framträder hos alla lärare tre dimensioner av övertygelser.

De två första är i enlighet med de två som Hansen (1994) beskriver. Han-sens första dimension är att lärarnas didaktiska arbete drivs av viljan att hjälpa sina elever och den andra dimensionen är att lärarna känner tillfred-ställelse av sitt arbete.

En tredje stark övertygelse som framträder tydligt hos alla lärare i denna studie är ämnesövertygelsen eller intresset för ämnet. Av den orsaken bör den inkluderas som en tredje dimension i kombination med Hansens två dimensioner. Lärarna nämner specifikt eller indirekt att de får en direkt per-sonlig tillfredsställelse av att arbeta med det ämne som är deras intresse och det har initierat deras yrkesval i kombination med de två andra dimension-erna.

Livshistoriekonstruktionerna visar också att de tre dimensionerna har ett ömsesidigt beroendeförhållande gentemot varandra, exempelvis har lärarna ett starkt ämnesintresse och identifieras som exempelvis engagerande, dri-vande och ledande vilka är egenskaper som kan identifiera dem personligen.

Dessa egenskaper återspeglas också i undervisningen och gör att de didak-tiskt hjälper eleverna med ett drivande engagemang och tydligt ledarskap.

När lärarna strävar efter att hjälpa sina elever i enlighet med dessa överty-gelser och lyckas med det, känner de en tillfredsställelse av sitt arbete.

Denna tillfredsställelse ger ytterligare motivation till att utöka de didaktiska valen av bland annat digitala resurser i enlighet med lärarnas övertygelser.

Samspelet och den ömsesidiga påverkan mellan dessa tre dimensioner illu-streras i bild 5.

Bild 5. Didaktiska dimensioner av lärares övertygelser

Ämnesintresset verkar ha funnits med hos alla sen barndomen eller tidig ungdom, men vissa övertygelser har växt fram eller befästs av senare livser-farenheter. Denna dimension av ämnesövertygelser illustreras av följande uttalande:

Sen jag var 4-5 år … har jag alltid hållit på, om det så har varit att jag har tagit någonting ute och byggt någonting utav eller att jag bara målat och tecknat … allting har ju kommit in jättetidigt (Ida, media- och bildlärare).

Det starka ämnesintresset gjorde att Ida valde läraryrket redan från början eftersom hon visste att hon inom yrket skulle få arbeta med skapande. Sara hade inte läraryrket i tanke från början, men hennes intresse för samhället och demokrati var klart framträdande vilket syns i följande citat:

Egentligen ville jag jobba inom statlig förvaltning … så mitt motiv från bör-jan var ju inte det … däremot så hade jag en önskan om det här med demo-krati tidigt (Sara, historie- och samhällskunskapslärare).

Kurt drevs på liknande sätt som Sara av intresset för ämnena som följande citat visar:

Jag gick gymnasiet på natur och det som jag var intresserad av var de olika ämnena biologi, kemi, fysik och matte var ju mina ämnen och resten var jag inte så intresserad av … (Kurt, matematik- och naturkunskapslärare).

Det här är några få av många exempel från några av lärarnas berättelser som bekräftar den starka övertygelsen förankrad i ämnesintresset.

På liknande sätt framträder lärarnas omsorg och vilja att hjälpa eleverna.

Här är några exempel som också visar hur de motiverar användningen av digitala resurser med viljan att hjälpa eleverna:

På kemin har vi lite olika instrument som vi kan koppla till datorn. Vi har ju köpt in grejor för … det hjälper en hel del eleverna för förståelsen och … det är ju det som är moroten att dom ska klara sig framförallt … (Kurt, mate-matik- och naturkunskapslärare).

Här motiverar Kurt olika inköp av digitala resurser med att det hjälper ele-verna vilket han anger är moroten, det vill säga motivet till att fortsätta framåt i sitt yrke när han ser att eleverna blir hjälpta. Martin beskriver också hur behoven hos eleverna drivit honom med följande citat:

När jag började med onlinekurserna insåg jag att det behövs någonting mer, jag måste ha andra redskap som jag kan kommunicera med eleverna genom.

På den tiden på vår skola hade vi inte lärplattformen och det var inte lika genomtänkt som det är idag och då började jag med pedagogiska bloggar och det är något som alla elever har uppskattat och tyckt att det har varit ett bra redskap (Martin, språklärare).

Martin beskriver här hur han sökte olika sätt att kommunicera med ele-verna med hjälp av digitala resurser, som exempelvis pedagogiska bloggar för att hjälpa eleverna vilket han också uttrycker att de uppskattat. Maria visar i följande uttalande hur de digitala resurserna hjälpt hennes elever att kunna engagera fler sinnen och sätta igång tankeverksamheter:

Jag har varit med från att man började använda olika digitala tekniker som att börja visa filmer mera och utgå från alla sinnen inte bara att lyssna utan att se och uppleva, just det här ’learning by doing’ … och ju fler sinnen som blir engagerade desto mer sätter man igång tankeverksamheter. Och det

tycker jag IT-förändringen har skapat (Maria, psykologi-, sociologi- och samhällskunskapslärare).

Hur tydliggörs dimensionen den personliga tillfredsställelsen i studien? Av livshistoriekonstruktionerna har vi redan sett några exempel på hur lärarna uttrycker sig där Martin beskriver sitt val av läraryrket som ett kall, Kurt beskriver det som moroten och här följer fler exempel:

Man hittar sin korall … det här ger ju väldigt mycket och jag har alltid varit en social person (Per, data- elnät- och tekniklärare).

Per beskriver sig som en social person och han kommer från en stor familj och inom läraryrket har han hittat sin korall, han känner en direkt personlig tillfredsställelse inom sitt yrkesval som passar hans personlighet mer än inom de tekniska yrkena som han först utbildade sig till. Maria som också hon utbildade sig inom ett annat yrke först visar varför valet föll på lärar-yrket ger henne en personlig tillfredsställelse med följande uttalande:

Läraryrket, det känner jag ju att det är rätt för mig, jag trivs enormt bra när jag får undervisa (Maria, psykologi-, sociologi- och samhällskunskapslä-rare).

Den personliga tillfredställelsen visar sig tydligt i alla lärares berättelser och påverkar exempelvis Maria till den grad att hon tar ett sabbatsår från lära-ryrket när omständigheterna påverkas till det sämre. Samtidigt är det läng-tan efter att undervisa inom sina ämnen, önskan att leda en grupp och hjälpa som gör att hon återvänder till yrket.

Förutom de identifierade dominerande didaktiska övertygelserna och de tre dimensionerna av övertygelser går det också att urskilja flera liknande gemensamma didaktiska faktorer hos i stort sett alla lärarna vilka kan rela-teras till hur de motiverar den didaktiska användningen av digitala resur-serna. De redogörs för i nästa del.