De didaktiska valen av digitala resurser

Den här delen av resultatet riktar in sig på vilka digitala resurser som lä-rarna valt att använda sig av didaktiskt, varför de gjort dessa val av digitala resurser och hur de används didaktiskt, baserat på Hudsons (2011) didak-tiska analys för digitala resurser. Jag har analyserat materialet och abstra-herat de val lärarna gjort och identifierat tre kategorier baserat på varför lärarna väljer att använda vissa digitala resurser. Den första kategorin iden-tifieras som allmändidaktiska val av digitala resurser, vilket syftar på resur-ser som alla lärare använder oavsett ämne. Den andra kategorin identifieras som ämnes- och programdidaktiska val av digitala resurser, vilket syftar på resurser som väljs eftersom de på ett eller annat sätt är kopplat till under-visningsämnet eller programmets inriktning. Den tredje kategorin behand-lar val kopplat till didaktiska övertygelser och erfarenhet, det vill säga val som inte passar in i de två tidigare kategorierna utan istället kan kopplas till lärarens didaktiska övertygelser baserat på beprövad erfarenhet med starkare koppling till ett enskilt undervisningsmoment.

6.3.1 Allmändidaktiska val av digitala resurser

De digitala resurser som alla lärare använder sig utav i undervisningen är bärbara datorer för elever, personlig lärardator, projektor, bildspel, lär-plattform, digitala online program, filmstreaming och delvis flippat klass-rumsmetoden. De här valen grundar sig på hur långt digitaliseringen av sko-lan, samhället och världen har nått. Det är skolan som beslutat om införan-det av elevdatorer och en gemensam online lärplattform och införan-det är till-gången i samhället och världen som möjliggör användning av globala online streaming tjänster.

Resultatet antyder att introduktionen av de bärbara elevdatorerna med-förde ett paradigmskifte för lärarna eftersom de redan arbetade didaktiskt

med digitala resurser. Alla deltagande lärare i studien var redan erfarna an-vändare av datasalar för didaktiskt bruk och därför upplevdes introdukt-ionen av elevdatorer som en stor fördel eftersom det medförde en didaktisk förlängning med den digitala resursen för ett didaktiskt behov som redan fanns. Maria uttrycker det på följande sätt:

Det blev lättare tycker jag att sätta igång lärprocesser när de hade varsin dator, vi blev inte så beroende av datasalar och vi kunde ha prov och de kunde ha sina egna datorer. Att skriva prov för hand… för mig är det lite uråldrigt (Maria, psykologi-, sociologi- och samhällskunskapslärare).

Martin beskriver på liknande sätt förändringen från datasalar till en-till-en och fördelarna med att eleverna fick en egen digital resurs när han berättar att hans lektioner nästan alltid är digitalt baserade:

Det som var begränsningen (innan elevdatorerna) var att man kunde inte alltid använda de här redskapen fullt ut utan det blev en blandning mellan traditionell och databaserad, digital undervisning… det här att eleverna ska ha varsin dator… det innebär att man kan använda datorn fullt ut i under-visningen. Jag tycker att det funkar väldigt bra, det är väldigt sällan att ele-verna inte använder datorn. Det kan vara några gånger ibland att det inte blir en digitalt baserad lektion (Martin, språklärare).

Elevdatorer är en medierande digital resurs som blivit en utökad del av undervisningen och elevers lärande, i enlighet med den sociokulturella teo-rin (Wertsch, 1998). Tidigare användes datasalar i undervisningen av dessa lärare, men idag finns datasalar enbart kvar i begränsad omfattning inom vuxenutbildningen och inom media- och bildundervisning.

Det blir lättare för dom att spara bilder och lagra (med elevdatorer) … men de kan ju inte jobba på sina datorer, så bra datorer har dom inte, inte me-diaeleverna … men vi har fasta datorer i datasalen som vi har för media … vi har 10 datorer ... men … eleverna på estetiska programmet har egna bär-bara starkare datorer (Ida, media- och bildlärare).

Situationen före elevdatorerna för de här lärarna som redan använde digi-tala resurser i undervisningen, kan liknas vid elever som hade behov av rull-stol, men bara fick tillgång till rullstol ibland och att vissa klassrum inte kunde nås på grund av avsaknad av hiss. Införandet av elevdatorerna kan liknas med att eleverna fick tillgång till rullstol dygnet runt och att hissar byggdes där det saknades. Problematiken med för lite lagringsutrymme på de bärbara elevdatorerna för media- och bildkurser kan liknas vid att his-sarna som byggdes var för små eller sällan fungerar.

Med elevdatorerna blev varje klassrum som en datasal och det har utökat tillgången på projektorer, vilka inte var en självklarhet i klassrummen förut.

Det här betyder inte att elevers lärande förbättras automatiskt, endast att möjligheterna till kunskap och lärande utökas genom fler medierande re-surser. Hissen och rullstolen kan även användas för att ta sig till andra vå-ningar och platser, vilket kan illustrera att elever gör annat under lektion-erna med de digitala resurslektion-erna som kan störa eller förhindra lärande.

Datorer, projektorer eller den lärplattform som skolorna använder sig utav är exempel på primära och sekundära artefakter enligt Wartofsky (1979), vilka används för att utvidga språket, som är en primär artefakt för att kunna interagera mer och på andra sätt via andra artefakter.

Vi har ju en lärplattform och det är den man använder till det mesta… nu-mera måste de skicka in digitalt via plattformen, för då finns det ingen chans att de kan säga… ”jag har lämnat in” och jag kan inte tappa bort det framför allt. (Kurt, matematik- och naturkunskapslärare).

Kurt beskriver i citatet hur plattformen som sekundär artefakt hjälpt att försäkra sig om logistiken vid inlämningar. När allt lämnas in digitalt via en inbyggs inlämningsfunktion finns det ingen möjlighet att något försvin-ner. Per lyfter fram de kommunikativa möjligheterna med att förse eleverna med information via plattformen:

Jag använder skolans lärplattform och försöker styra in eleverna där. Vi läg-ger in många webbadresser, lite planering och var de kan hitta instruktions-filmerna och sen går vi igenom det (Per, data- elnät- och tekniklärare).

Sara betonar också de kommunikativa fördelarna men visar också i följande citat vikten av att alla uppgifter, handledning och annan viktig information finns där eftersom de på vuxenutbildningen har distansupplägg på de flesta kurserna:

Vi använder ju lärplattformen fullt ut skulle jag vilja säga, vi spelar in våra lektioner på olika sätt och vi har våra uppgifter där och vi har handledning där och vi har kommunikationen där (Sara, historie- och samhällskunskaps-lärare).

Vad betyder det för lärarna och eleverna didaktiskt? Det har utökat möjlig-heterna och effektiviteten vid uppföljning och dokumentation. När eleverna lämnar in sina arbeten via en lärplattform finns inlämningsuppgifterna till-gängliga där både för lärare och elev och det skapar inte samma osäkerhet som förut, att eventuellt en uppgift tappats bort. På plattformen finns möj-lighet för snabb återkoppling och bedömning som både elever och föräldrar

kan ta del av därför att det dokumenteras och finns kvar och tillgängligt online. De ökade möjligheterna är att eleverna kan använda sig av foton och även göra ljud- och film inspelningar. Lärarna använder också tertiära artefakter som sociala medier och online streamingtjänster för publicering av filmer och dokumentation i form av foton. Nästa del betonar mer olik-heterna i val av artefakt och hur de används.

6.3.2 Ämnes- och programdidaktiska val av digitala resurser

Resultatet pekar på att undervisningsämnet och programinriktning har be-tydelse för vissa didaktiska val av digitala resurser och hur de används, en-ligt det lärarna berättar. Några av de digitala resurserna använder bara en eller några få av lärarna och dessa utgör exempel på ämnes- och program-didaktiska val. Ida använder exempelvis alla de digitala resurser som hör till media- och bildkurserna hon undervisar i. Kurt använder laboratorie-kamera i kemin och matematikprogram. Per använder en virtuell program-vara och onlinekurs som de valt för el- och elektronikprogrammet och han använder andra digitala resurser som är kopplat till de kurser han undervi-sar i. Martin använder språkportfolio och olika program kopplat till de fyra språkfärdigheterna och han använder de möjligheter till interaktion mellan elever i olika länder som de digitala resurserna ger.

Det går också att se att användningen av de digitala resurser som alla lärare har tillgång till varierar något beroende på anpassning till ämne. Ma-ria och Sara som bägge är samhällskunskapslärare använder exempelvis In-ternet och de digitala medierna för att hjälpa eleverna till större insikt i käll-kritik och analys av djupare samhällsfenomen. Maria som även är psyko-logi- och sociologilärare använder också de forum som finns på skolornas lärplattformar som hjälp för gemensamma reflektioner som alla elever kan ta del av i grupp. Kurt och Ida däremot använder sociala medier för publi-cering av elevarbeten eller undervisningsaktiviteter. Det skiljer sig också i hur lärarna använder sig utav flippade klassrumsmetoden. Sara är exempel-vis den som använder flippade klassrumsmetoden fullt ut på grund av vux-enundervisningens flexibla upplägg. De andra använder den som ett kom-plement; de inleder oftast lektionen med en kort film, eller bildspelsgenom-gång som också finns tillgänglig i förväg och eller efterhand på lärplattfor-men via länk eller inbäddad. Alla verkar använda både eget material och redan tillgängligt material på öppna streamingtjänster.

De nätbaserade kurserna som speciellt Martin undervisar i, men även Maria har erfarenhet utav räknas in i den här kategorin av val. Nätbaserade kurser via videokonferenssystem räknas som ett val kopplat till ämnes- och

programinriktning eftersom behovet av lärare i språk och andra ämnen har bland annat lett till samarbetet kring den nätbaserade undervisningen i reg-ionen där Martin undervisar. Situatreg-ionen är liknande för den nätbaserade kurs som Maria har haft, även om valen att ha kurserna har gjorts av sko-lorna och regionen har valen att undervisa nätbaserat också gjorts av lä-rarna och orsaken är ett behov av lärare i ämnet. Vuxenutbildningen räknas även in i den här kategorin eftersom den kan liknas vid en programinrikt-ning med de speciella förutsättprograminrikt-ningar på flexibilitet som Sara berättar om.

Lärarna beskriver också andra val av resurser som behandlas i nästa del.

6.3.3 Val kopplat till didaktiska övertygelser och erfarenhet

Den tredje kategorin av didaktiska val skiljer sig från de två tidigare kate-gorierna eftersom lärarnas beskrivningar tyder mer på att det är val som influerats av deras didaktiska övertygelser om lärande baserat på den be-prövade erfarenheten och de behov som finns, det vill säga den yrkeserfa-renhet de har av undervisning och lärande. I den här kategorin finns dels val där lärarna väljer en digital resurs istället för en annan, kompletterar användningen av digitala resurser med icke digitala resurser, eller undervis-ningssituationer när läraren helt väljer bort en digital resurs.

Exempelvis ser vi hur Idas val av bildredigeringsprogram förändrats och pendlat utefter behoven hos eleverna, inriktning och de tekniska förutsätt-ningarna. Ida kombinerar användningen av bildredigeringsprogram och di-gital redigering med att alltid skriva ut elevernas arbeten, sätta upp dem och använda bilderna som en del av återkopplingsprocessen. Valen av digitala resurser påverkas naturligtvis av ämnet, men förändringarna och skiftena av vilka program som används är kopplat till Idas långa erfarenhet av digi-tala resurser. Denna erfarenhet och hennes övertygelse om att göra det di-daktiskt hanterbart för lärare och elever har gjort att valen av resurser har varierat över tid beroende på kapacitet hos nätverk, hårdvara och mjukvara.

Martin beskriver hur han synkront i videokonferenssystemet använder chatten som ett komplement i undervisningen som gör det möjligt att i undervisningssituationen utöka interaktionen med eleverna mer än vad som är möjligt i ett klassrum. Inte alla lärare som undervisar i ett videokonfe-renssystem klarar utav att didaktiskt använda de verktyg som finns tillgäng-liga där. De didaktiska val som Martin gör är kopplat till hans motiverande övertygelse att hitta vägar att nå eleverna och hans långa erfarenhet av nät-baserad undervisning.

I det empiriska materialet finns många exempel på didaktiska val kopplat till denna kategori. Exempelvis berättar Maria, Sara och Per hur de använ-der digitala resurser för att anpassa unanvän-dervisningen för elever med särskilda behov eller annat modersmål. Dessa val utgår från lärarnas erfarenhet av hur de möter olika elevgrupper och hur de anpassar undervisningen utefter enskilda individer som är förankrat i deras didaktiska övertygelser. Resul-tatet visar att lärarens erfarenhet och didaktiska övertygelse är viktigt i alla didaktiska val, som kan inbegripa att välja bort digitala resurser vid vissa tillfällen. Kurt beskriver specifikt varför han väljer att inte använda sig av digitala bildspel när han har genomgång av matematiska uträkningar i klassrummet. Han väljer att göra dem på vita tavlan i klassrummet eftersom hans didaktiska övertygelse och erfarenhet är att eleverna hinner följa med, skriva, tänka och komma med frågor på ett annat sätt än vid ett bildspel.

Martin berättar om hur de i de nätbaserade kurserna har vissa fysiska träf-far inplanerade på plats med eleverna eftersom erträf-farenheten visat att det hjälper eleverna.

I den här delen har några exempel presenterats som tydliggör de olika kategorier som har påverkat vilka resurser lärarna valt, varför och hur de används. I nästa del utvecklas hur resultatet besvarat forskningsfrågorna och syftet.