Maria – Den reflektionsinriktade läraren

Jag tycker det är lättare att sätta igång lärprocesser när eleverna har egna datorer … för att eleverna ska få kunskap för livet … och använder jag den digitala tekniken kan vi nå varandra när som helst …

Maria är sociologi-, psykologi- och samhällskunskapslärare och drivs i sitt yrke av kunskapssynen om ett livslångt lärande. Hon anser att digitali-seringen ökat möjligheter till lärprocesser, reflektion och kommunikation.

5.1.1 Bakgrund och intressen

När Maria började skolan i slutet på 50-talet hade inte digitaliseringen på-börjats. Hon växte upp i en arbetarfamilj och efter folkhögskolestudier fick Maria barn och blev hemmafru. Så småningom utbildade hon sig till sjuk-sköterska eftersom utbildningen fanns tillgänglig på orten, men efter några års arbete började Maria studera på en lärarutbildning. Hon ville bli bättre på att informera personal och anhöriga där hon arbetade och efter utbild-ningen återvände hon till vårdyrket. Nu fick hon för första gången använda sig av en egen persondator i tjänsten, vilket hon tyckte var spännande men svårt. Maria blev senare erbjuden arbete som lärare på en distansutbildning för vårdpersonal vid en annan ort i länet, vilket hon tackade ja till.

Maria beskriver sig själv som engagerad och redo för utmaningar, men utan ett direkt intresse för teknik. Pedagogiken och skapande av digitalt material inverkar stort på hennes fritid vilket hon beskriver på följande sätt:

Jag är väldig engagerad … jag tycker det har varit kul att skapa teman och mitt eget undervisningsmaterial, då kan jag nästan hålla på i absurdum … (men) man tappar liksom privatlivet om man ska hålla på så …

Maria beskriver att hon inte har några stora fritidsintressen vid sidan om läraryrket, hon läser mest facklitteratur relaterat till arbetet och viss skön-litteratur eller tar en promenad i skogen.

5.1.2 Utbildning och fortbildning

Lärarutbildningen som Maria läste var delvis digitaliserad, men bestod mest av mejlkommunikation. Digitaliseringen hade däremot accelererat inom den högre utbildningen när Maria under 2000-talet och framåt fortbildade sig inom fler ämnen på distans. Som student fick hon lära sig att använda lärplattformar och eftersom hon fortbildade sig vid olika högskolor i landet fick Maria en bred erfarenhet av olika lärplattformar. I kommunerna fanns lärcentra dit studenterna åkte för att skriva prov och en gång i veckan åkte

hon till annan ort för att delta i videokonferens-undervisning där en grupp studenter var samlade.

Hon beskriver den här perioden som mycket lärorik och den hjälpte henne att släppa respekten för datorn, vilket ledde till att hon även vågade prova de metoder hon fick erfara inom fortbildningen med sina egna elever.

Maria beskriver hur hon fick lära sig att skapa arbets- och diskussionsgrup-per i det digitala rummet, precis som i det fysiska rummet. Maria studerade på halvtid och arbetade samtidigt heltid utan reducering i tjänst. Hon fick böckerna betalda och resorna bekostade via jobbet.

5.1.3 Kollegor och ledning

Kollegor och rektorer med samma pedagogiska grundsyn har haft stor be-tydelse för Maria. På skolan där hon först arbetade som lärare hade de ett nära kollegialt samarbete. Vid den här tiden använde de datorn enbart till att skapa undervisningsmaterial. När kommunaliseringen kom omorgani-serades hela skolan och gruppen splittrades. Maria tyckte det kändes tungt och hon tog ett sabbatsår för att återigen arbeta inom vården, men hon längtade snart tillbaka till skolvärlden:

Jag längtade tillbaka till det … pedagogiska och att kunna påverka och att få vara ledare i en grupp och lägga upp undervisning …

Maria lämnade vårdyrket återigen och återvände till gymnasieskolan. Där blev hon del av en ny arbetsgrupp av lärare som arbetade med IT-pedago-gisk utveckling på skolan. De arbetade som grupp med att introducera nya arbetssätt med hjälp av digitala resurser och de fick fortbildning i olika lär-plattformar som de provade och använde i undervisningen. Med hjälp av en stödjande och drivande rektor blev de ledande i den IT-pedagogiska sats-ningen på skolan. De använde sig av en digital lärplattform i undervissats-ningen både för de enskilda ämnena och för ämnesintegration. Arbetsgruppen hade en egen datasal för eleverna och så småningom var de även först med att prova ”en-till-en”, det vill säga en egen personlig dator till varje elev i en klass. Lärarna i arbetsgruppen arbetade ämnesövergripande och integrerat med hjälp av digitala resurser. Efter en omorganisation på ungdomsgymna-siet och rektorsbyten sökte sig Maria till en annan skola med vuxenutbild-ning på distans. På den nya skolan fick Maria starkt stöd från rektorn och distansundervisningen bedrevs med hjälp av skolans lärplattform. Hon mötte också eleverna på skolan ibland.

Maria har också erfarenhet av nätbaserade kurser på ungdomsgymnasiet där hon undervisade online via ett videokonferenssystem. Hon undervisade

från annan ort och upplevde att det var svårt när hon inte kände lärarna på elevernas skola, speciellt eftersom vissa av eleverna hade särskilda behov och hade behövt få stöd på plats av en specialpedagog för att klara av att läsa en nätbaserad kurs.

5.1.4 Skolan, eleverna och digitala resurser

Det underlättade när eleverna på ungdomsskolan fick egna datorer eftersom de inte på samma sätt blev beroende av datasalar, berättar Maria. Elevda-torer gör det möjligt att starta upp lärprocesser snabbare och det förenklar också arbetet vid provskrivning. Några elever använder datorerna till annat än skolarbete, men de allra flesta hanterar det på ett bra sätt och fördelarna överväger klart nackdelarna, enligt Maria. De olika skolor Maria arbetat på har haft en digital lärplattform och hon arbetar nästan uteslutande via den. Hon för upp sitt material oavsett plattform och anpassar sig till den som används. Det negativa på olika skolor kan vara att en del administra-tiva system inte är kompatibla med lärplattformar, vilket kan försvåra för både lärare och elever.

Rent generellt beskriver hon att skolorna underhåller sin IT-utrustning för dåligt och att det inte finns samma tillgång till hjälp som förut när det krånglar. Hon berättar att många av de skolor hon arbetat på kanske sat-sade stort från början för att introducera IT på skolan, men det är fortfa-rande många klassrum som saknar fungefortfa-rande utrustning. Det kan vara lju-det som inte fungerar eller projektorn, eller mjukvaran som inte är kompa-tibel. Oftast finns IT-tekniker för att ge inloggningsuppgifter och hjälpa när datorerna havererar, men det finns ingen att ringa när det är akut och när en lärare behöver hjälp i klassrummet. Det är upp till läraren och eleverna att lösa problemen och samma upplevelse har hon av nätbaserade kurser.

Eleverna på den nätbaserade kursen hade problem med att få tillgång till ett lugnt rum på skolan där de kunde koppla upp sig och delta i lektioner via videokonferensen.

Angående elever och digitala medier tycker Maria att eleverna ofta har kunskapsbrister när det gäller nyhets- och kunskapsmedia och att de ofta använder sociala medier utan reflektion. Hon upplever att sociala medier har försvårat koncentrationen, djupinlärning och att elevers reflekterande och analyserande generellt har försämrats under 2000-talet. Sättet att um-gås på skolan har också förändrats. För tjugo år sedan satt eleverna och pratade med varandra, hade sina diskussioner och drack en kopp kaffe. Nu sitter de flesta med sin mobil och det skapar helt andra förutsättningar för en skola, vilket är på gott och ont, menar Maria. Det positiva är allas egna

möjligheter till utökad kunskap och kommunikation, medan det negativa är att ”unga hjärnor stressas” om de inte förmår att kontrollera sin egen användning av mobil och sociala medier.

5.1.5 Marias digitala didaktik

Maria, den reflektionsinriktade läraren, försöker bygga upp elevernas eget ansvar och motivation med hjälp av den digitala plattformen och hennes undervisning innehåller mycket självvärderande och självreflektion. Hon in-leder oftast lektioner med någon form av frågeställning som eleverna får resonera om i par eller grupp. Därefter presenterar hon arbetsområdet i form av ett bildspel, följt av gruppdiskussioner. Maria beskriver att hon använder både det fysiska och digitala rummet, men allt som hon lär ut i klassrummet gör hon också tillgängligt via plattformen där hon lägger ut bildspel, filminspelningar, mp3-filer, studiehandledningar och andra resur-ser. På det sättet kan eleverna få del av allt och när hon har distansunder-visning är det en direkt nödvändighet. Om hon enbart undervisar på distans använder hon kortare film- och bildspelsektioner:

För mig finns det ingenting som jag gör i klassrummet som jag inte kan lägga ut på plattformen … och eleverna som läser på distans behöver … få under-visningen utlagd … det finns … obegränsade möjligheter via plattform och via nätet att skapa trevliga former både bildmässigt och små filmsnuttar … och jag tycker det är väldigt roligt att jobba och använda hela spektra.

Maria kan använda flera lektioner till att gå igenom ett bildspel med olika diskussionsfrågor, sedan får eleverna en individuell uppgift ofta av experi-mentell art. Det kan exempelvis vara att i det vardagliga livet med familj och kamrater studera vad som händer när någon bryter mot en norm, eller studera hur vissa grupper i samhället behandlas. Resultaten av elevernas iakttagelser diskuteras sedan i klassrummet eller via kursplattformens dis-kussionsforum. I slutet av ett arbetsområde har de ett hemprov där de inte bara får redogöra för kunskap om arbetsområdet utan också en tillämpning i det personliga livet. Här brukar eleverna ofta återknyta till vad som hänt vid studien de genomfört och vad de lärt av den.

Maria betonar att hon vill försäkra sig om att eleverna får faktakun-skaper för att kunna arbeta med kärnan i sin egen kunskapsprocess. De får en tydlig struktur både vid mötet med henne som lärare i klassrummet och via plattform, men hon poängterar noga att det är viktigt att ”inte ge ele-verna alla sanningar”. Via det undervisningsmaterial hon lägger ut och via Internet kan de själva söka mer kunskap och på så vis sjunker kunskapen

mer in än när de bara matas med fakta och sanningar via läraren. När Maria har undervisat nätbaserat och träffat eleverna i videokonferenssystem har hon samma upplägg. Hennes upplevelse av nätbaserade lektioner var att eleverna hjälpte varandra och använde chatten som komplement. De var nöjda med materialet och upplägget, men varken hon eller eleverna var vana vid att enbart träffas via videokonferens.

Maria som är inspirerad av Deweys ”learning by doing” tycker att digi-taliseringen förenklat ett problembaserat lärande med mer självständiga ele-ver som blir tränade i att klara av ett aktivt kunskapssökande, göra en egen planering och egna problemlösningar. Maria upplever även att digitala re-surser som hjälpmedel stärker elevernas lärande eftersom de kan arbeta ut-ifrån egna förutsättningar och tidsfaktorn blir inte lika avgörande. Elever med neuropsykiatriska funktionshinder och elever med exempelvis läs- och skrivsvårigheter erbjuds också större hjälp med textuppläsning, rättstav-ningsprogram och många andra resurser. Maria anser att elever vid hem-prov inte begränsas och hämmas av tidsstress, det tycker hon är en fördel eftersom många elever behöver ”jobba i sin egen kammare”, då vissa inte klarar utav att vara i skolmiljön.

Sammanfattningsvis är det kunskapssynen och en elevcentrerad pedago-gisk grundsyn med ett problembaserat formativt sätt att undervisa med fo-kus på elevens livslånga lärande, som har drivit användningen av digitala resurser i Marias yrkesliv. Kollegor har haft stor betydelse och hennes be-rättelse visar behovet av en stödjande rektor för att kunna förverkliga ett pedagogiskt arbetssätt. Marias egna studier bidrog till utveckling av hennes egen användning av digitala resurser i undervisningen. De exempel hon er-for med arbets- och diskussionsgrupper i det digitala rummet tog hon efter.

Hon har erfarenhet av både distansutbildning och undervisning med elever via videokonferenssystem. Maria ser stora möjligheter med digitaliseringen, samtidigt som hon nämner de nackdelar som sociala medier kan medföra i form av stress och bristande koncentration.