Det första svenskspråkiga sångbladet och copyrightavtal 1976

I den finlandssvenska psalmboken från 1943 finns julpsalmer som: Av himmels höjd, Härlig är jorden, Giv mig ej glans ej guld ej prakt, O Du saliga, och Stilla natt m.m. De nämnda psalmerna är ännu populära och dessutom lätta och trevliga att sjunga. Därför fanns inget större behov av att göra svenska sånghäften inför evenemanget jularna 1973–1975. De långa texterna i informationshäftet ansågs som irrelevanta för Borgå stifts församlingar. Information om eve-nemanget gavs i stället i breven till församlingarna, som fick genomföra programmet såsom de själva önskade och kalla det vad de själva ville. Det viktigaste var att församlingarna skulle börja tänka på hur korta inslag av mission kunde fås in mellan julsångerna, utan att insatsen blev till långa tal.¹⁹⁷ Från församlingarnas sida krävdes egentligen inget märkvärdigt eftersom det mesta av materialet utarbetades sedan 1976 också på svenska. Önskvärt var dock att försam-lingsanställda skulle se till att julsångsmaterialet kom vidare till församlingsborna t.ex. i guds-tjänster. Enligt Helander ansåg många församlingar att det var otänkbart att ens försöka ordna t.ex. en kyrkokonsert. Men då Missionssällskapet hjälpte till, genom Gunvor Helanders besök, togs initiativet tacksamt emot och gjorde det lättare för församlingarna. Så småningom blev det allt vanligare för vilken församling som helst att hålla konsert. Det var dock inte kyrkokonser-terna som var det viktiga utan att få församlingarna engagerade för mission.¹⁹⁸

Brev till församlingarna i Borgå stift 1976

I oktober 1976 skickade Helander rundbrev till både kyrkomusiker och missionskretsledare i Borgå stifts församlingar. Helander bekräftar i intervjuer att från början var det kyrkomusikerna som Finska Missionssällskapet ville aktivera, men rätt fort märktes att det var hela församlingen

stans, eller att någon har tagit dem. Ingen av Finska Missionssällskapets anställda varken vid biblioteket, musik-byrån eller svenska sektionen kunde hösten 2012 säga var responsen eventuellt kunde finnas. Dessutom var fliken med utrymme för kommentarer så liten att klipptes den bort från brevet hamnade kommentarerna lätt på villovägar.

196 Finska Missionssällskapet Årsbok 1976, s. 12.

197 Hos förf. Intervju med Gunvor Helander 29.7.2012.

198 Hos förf. Intervju med Gunvor Helander 7.7.2013.

som skulle nås och inte bara någon enstaka privatperson.¹⁹⁹ Musikbyrån kunde inte heller veta om kantorn fick sköta aktionen tillsammans med kyrkokören eller om det var en aktiv kyrko-herde eller någon annan anställd som ville styra och ställa i församlingen. Därför skickades dubbla brev, i hopp om att någon i församlingen skulle ta sig tid och bekanta sig med vad Finska Missionssällskapets musikkommitté och musikbyrån hade att erbjuda församlingarna.²⁰⁰

Brevet har samma fiolemblem och texten ”Mission och musik 1976”, som också finns på sångbladets pärm i figurerna 4a och 4b i följande avsnitt. Traditionen som i brevet kallades,

”MISSIONS-MUSIK-AKTION” hade på olika sätt genomförts i en del församlingar i Borgå stift.

Som ett exempel nämns ”Helsingforssatsningen” även kallad ”Adventsmusik i Johanneskyr-kan” där Helsingfors prosteris kyrkosångskrets anordnade en stor kyrkokonsert, med barn- och kyrkokörer som alla fick möjlighet att medverka. Även Mondulikören från Tanzania var med i Adventsmusiken.²⁰¹ Mondulikören hade besökt Finland, som ett led i kyrkans missions-aktion

”Missio 76”.²⁰²

Det fanns ännu möjlighet för församlingarna att delta i julsångsevenemanget för missionen under advents- eller jultiden och därför erbjöds ”sångblad”. Ett exemplar hade bifogats med brevet. I sångbladet finns "texter till de mest kända och käraste julsångerna” och som kunde användas som komplement till psalmboken. Helanders förhoppning var att församlingarna skul-le anordna kyrkomusikaftnar, julsångsamlingar m.m. elskul-ler använda sångbladen vid julfester av olika slag. Finska Missionssällskapet sände materialet helt gratis, men hoppades i gengäld få en kollekt till förmån för de kristna i Afrika och Asien. Kollekt kunde samlas vid tillställningar där materialet används. Affischer kunde beställas antingen i storlek A1 med texten "Vi sjunger och spelar i juletid" eller storlek A2 med texten "Finska Missionssällskapet – Suomen Lähetys-seura" och som innehöll bilden av några afrikaner. Allt material kunde beställas från Finska Missionssällskapet, liksom övriga musiksekreterartjänster, som t.ex. besök av Furahakören, men också att musiksekreteraren kunde besöka solistkonserter, medverka i konferenser, kurser

199 Enligt enkätundersökningen våren 1973 önskade kantorerna att Finska Missionssällskapet skulle skicka post om mission till kantorernas hemadress. Risken fanns dock att kantorerna inte hade tid att läsa sin post.

200 Hos förf. Intervju med Gunvor Helander 29.7.2012 och 7.7.2013.

201 FMSA Helanders brev i oktober 1976 till kyrkomusiker och missionskretsledare i de svenska församlingarna.

Jfr med kapitel 4.3 om gemensam Adventsmusik i Helsingfors. Mondulikören finns omnämnd i Kyrkans forsk-ningsinstituts bok Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1972–1975.

202 Lindqvist m.fl. 1977, s. 216. Finska Missionssällskapets olika projektöverenskommelser hade stigit från 343 stycken året 1973 till 479 året 1975. Missionsarbetet ”i hemlandet hade stötts och samordnats av Delegationen för kyrkans mission.” Samarbetet mellan de olika missionsorganisationerna och kyrkans ledning ansågs ha förbättrats under perioden 1973–1975. Aktionen ”Missio 76” hade planerats och förberetts under flera år. Målsättningen var att ”betona kyrkans missionerande funktion och öka kyrkans missionsinsats”.

och läger. Även bandinspelningar från de unga kyrkorna, samt kassetter och skivor med både Mondulikören och Safarikuoro erbjöds. Brevets nedre del bestod av en beställningsblankett, som skulle returneras till Gunvor Helander vid Finska Missionssällskapet.²⁰³

Det första svenskspråkiga sångbladet offentliggjordes inför julen 1976

Det första svenska sångbladet som jag påträffat i arkivmaterialet är likt den röda versionen nedan i fig. 4a. Musikbyrån fick i uppgift att kopiera så många sångblad som behövdes. Vid Magistratsporten 2A i Böle har musikbyrån reducerats till ett ”musikskåp” och där bevaras största delen av informations- och sånghäftena.²⁰⁴ Den gröna nyansen som informatören Joanna Lindén-Montes har fotograferat finns inte mera bland musikbyråns sånghäften. I exemplaren nedan är det frågan om olika färgade pappersark i storlek A4 som har kopierats vid Finska Missionssällskapet och sedan vikts till storlek A5. Sångbladet kopierades i olika pappers-nyanser, medan storleken och layouten, samt innehållet är det samma.

Figur 4. Förminskade framsidor av 1976 års svenskspråkiga sångblad. Det röda bladet (fig. 4a) fanns ännu i musikskåpet 21.8.2018. Pappret är kraftigt och något poröst. Nyansen är nära PANTONE® Warm Red C. Den handskrivna texten nederst hör inte till layouten utan indikerar att häftet tillhör musikbyråns arkiv. Fotograferat av D. S-M. Det gröna bladet (fig. 4b) har informatören Joanna Lindén-Montes vid svenska sektionen fotograferat. Den gröna nyansen ter sig i verkligheten något ljusare. Papprets nyans är nära PANTONE® 398 U.

De stansade hålen kommer från att bladen varit arkiverade och har inget med utseendet att göra.

Nyansen ändras något vid fotograferingen men är också beroende av den papperskvalitet som den skrivs ut på. Framsidorna har här förminskats från storleken A5 och ter sig därför otydliga.

Pärmen består av en tecknad fiol och texten "Mission och musik 1976". Samma fiolemblem

203 FMSA Helanders brev till svenska kyrkomusiker och missionskretsledare oktober 1976.

204 Musikbyrån existerar inte mera. Musiksekreteraren Päivi Mattilas (tidigare Granström) titel har sedan 2016 ändrats till ”Musiikki- ja taidetoimikunnan koordinaattori”. I musikskåpet förvaras bl.a. de flesta julsångshäftena.

förekommer överst i musikbyråns brev, samt på de finskspråkiga julsångshäftena. Nederst på framsidan finns texten: "Finska Missionssällskapet ^● Lokalförsamlingen".

Insidan innehåller 6 sånger: ”Ett barn är fött på denna dag”, ”Fröjdas vart sinne”, ”Stilla, stilla” som egentligen heter ”Juleklockor”, ”Nu tändas tusen juleljus”, ”När juldagsmorgon glimmar”, och ”När Jesus barnet föddes”. Ingen av sångerna fanns i den då gällande psalmbo-ken, vilket också framgår av tabell 9 i kapitel 5.5. I anslutning till sångerna informeras om källorna varifrån texterna och musiken kan hämtas.²⁰⁵ Sista sidan fylls av missionsdirektor Alpo Hukkas missionsjulhälsning. Det glada frälsningsbudskapet tillhör alla folk och därför hör jul och mission ihop. Avsikten med en gemensam missionsinsats är att föra ut julen till dem som ännu inte känner den verkliga betydelsen av Jesu födelsedagsfest. Missionsdirektorn önskade en välsignad julhelg.²⁰⁶ Allra sist finns Finska Missionssällskapets adressuppgifter.²⁰⁷

Det finskspråkiga julsånghäftets pärm är till färgen blågrönt och består av samma fiolemblem, som i fig. 4. Missionsdirektorn Hukkas julhälsning finns på första insidan. Häftet innehåller åtta sidor, varav två sidor med text om mission och gudtjänstmusik av biskop Yrjö Sariola. Utveck-lingen av Kauneimmat Joululaulut åskådliggörs i ett diagram. Ett av de fyra uppslagen innehål-ler nio julsånger och häftet är tryckt vid ”Jämsan Lehti Oy/offset”.²⁰⁸

Copyrightavtal

Av ett brev till Fazer Musiikki Oy daterat 14.5.1987 framkommer att tidigare copyrightavtal hade gjorts med Ilkka Kuusisto för mer än 10 år tillbaka i tiden.²⁰⁹ Det kan då ha varit 1976, i samband med att det första svenska sångbladet började dupliceras. Gunvor Helander hade god kontakt till Fazer Musik och hon visste att någon av de andra medlemmarna i musikkommittén hade varit studiekamrater med Ilkka Kuusisto, som enligt Helander var ”någon slags utgiv-ningschef” vid Fazer Musik.²¹⁰ Helander lät förstå att Finska Missionssällskapet under rätt många år inte hade behövt betala copyrightavgifter, eftersom de smärre kollektintäkterna gick direkt till missionsverksamheten. Då copyrightavgifter, under Helanders tid som musiksekrete-rare, betalades var det frågan om obetydliga kostnader. Antalet finskspråkiga häften var då ännu

205 T.ex. Andliga sånger och psalmer, Kyrkovisor, och Vår sångbok.

206 Hukka 1976, i Mission och Musik 1976, s. 4.

207 Mission och Musik 1976. Det första svenska julsångsbladet.

208 Kauneimmat Joululaulut 1976. Antalet uppkopierade sångblad är okänt.

209 FMSA Musikbyråns sekreterare Marja-Liisa Salkos brev till Fazer Musiikki Oy, daterat 14.5.1987 om utgiv-ningstillstånd.

210 Hos förf. Intervju med Gunvor Helander 7.7.2013. Enligt Suuri Musiikki Tietosanakirja 1991, del 4, s. 9, var Ilkka Kuusisto artistisk direktör vid Fazer Musik 1981–1984.

rätt litet och julen 1975 hade församlingarna köpt julsångshäften direkt från Lasten Keskus Oy.²¹¹ Enligt Gunvor Helander var ingen av rättsinnehavarna i början intresserad av att göra skriftliga copyrightavtal, men ändå tog musikbyrån kontakt per telefon och brev skrevs till den ena och andra rättsinnehavaren för att i första hand be om lov för att trycka sångtexter. När nyare melodier skulle publiceras behövdes också tillstånd för att få noterna utskrivna. Enligt Gunvor Helander ändrades kutymen när personalen vid Fazer Musik utbyttes och kollekterna sedan 1982 översteg 1 000 000 FIM. Därefter började copyrightavtal systematiskt skrivas, men en del gamla sångtexter torde redan på den tiden ha varit copyrightfria.²¹²