Exkludering av Borgås stift, resultat och insikt om delade kollektintäkter

Protokollet från musikkommitténs möte 6.1.1975, innehöll Martti Kauppinen sammanfattning av hur evenemanget genomförts 15.12.1974 i de finskspråkiga församlingarna. Av församlin-garna som deltog hade ca 80 % skickat respons på hur evenemanget genomförts. Närmare 80 000 hade deltagit och kollekten översteg 115 000 FIM.¹⁵⁵ Om Borgå stift konstateras ingenting annat än att musikkommittén 20.1.1975 hade fattat beslut om att inbjuda alla finsk- och svenskspråkiga församlingar till att ta del av Kauneimmat Joululaulut 1975. I Finska Mis-sionssällskapets Årsbok 1975, kallades musikevenemanget julen 1974 för ”Våra vackraste julsånger”, som blev ”en verklig succé” då evenemanget inbegrep 12 000 medverkande och omkring 100 000 åhörare. Den sammanräknade kollekten steg till 150 000 FIM.¹⁵⁶ Uttrycket

”våra” uppfattas som inkluderande, men enligt Årsboken 1975 exkluderades Borgå stift både ur Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och i resultatet av insamlade medel från julsångs-evenemanget 1974.

Kauppinens 18-sidiga rapport ”Musiikki ja lähetys” presenterades vid musikkommitténs möte 20.1.1975. Enligt rapporten hade 255 församlingar skickat feedback, medan 279 lingar hade beställt informationsmaterial. Av de 255 som hade gett feedback hade 238 försam-lingar deltagit i julsångsevenemanget. Enligt Kauppinen hade 93 % av de som skickat respons

154 FMSA Responsblanketten skulle returneras ifylld ”så snart som möjligt” till Finska Missionssällskapets musik-kommitté, Observatoriegatan 18, i Helsingfors. ’Advent’ är tidpunkten som står nämnt i blanketten.

155 FMSA Musikkommitténs protokoll, Kauppinen 6.1.1975.

156 Finska Missionssällskapets Årsbok 1975, s. 13. Medverkare och åhörare åtskils, vilket gör statistiken svårare.

också deltagit i evenemanget.¹⁵⁷ De 279 församlingarna som hade beställt material för julen 1975 utgjorde enligt Kauppinen 54,9 % och av detta förstår jag att han då räknat med 508 för-samlingar. Det är uppenbart att Kauppinens rapport ”Musiikki ja lähetys” omfattar endast de finskspråkiga församlingarna och att Borgå stifts församlingar hade nonchalerats i resultat-uträkningarna,¹⁵⁸ något som också hände för julen 1973.

I Årsboken 1975, för verksamheten 1974 påstås under rubriken Adventsinsamlingen att

”Av vår kyrkas 507 församlingar...”.¹⁵⁹ Uttrycket inom citationstecknen är inte bara ett tryck- eller slarvfel, utan en felaktig slutsats. Alla Borgå stift församlingar hade nonchalerats, men i meningen innan det ovannämnda felaktiga citatet står att varje församling i Borgå stift hade deltagit i Adventsinsamlingen.¹⁶⁰ Trots att skribenten uppmärksammat stiftet, som då bestod av ca 84 församlingar, så har denne inte förmått att addera Borgå stifts församlingar till de finskspråkiga stiftens församlingsantal. Enligt Kyrkans forskningsinstitut fanns totalt 592 evangelisk-lutherska församlingar i Finland 31.12.1975. Av dessa hörde 84 församlingar till Borgå stift, vilket betyder att året 1975 torde 508 finskspråkiga församlingar ha existerat.¹⁶¹ Även Kauppinen räknade med 508 församlingar julen 1974. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, liksom Finska Missionssällskapet, såväl som Åbo Akademi m.m. publicerar ofta generaliserad information.¹⁶² Att dylika institutioners publiceringar sällan ifrågasätts, tyder på

157 FMSA Kauppinens rapport ”Musiikki ja lähetys” 20.1.1975, s. 8. I rapporten svängs och vänds på siffror för att påvisa att det lönar sig att satsa på projektet. Det var dock ingen lätt sak att reda ut vad församlingarna ville och tyckte. Ändå blev evenemanget i en påfallande succé.

158 FMSA Kauppinens rapport 20.1.1975 beaktar endast de sju finskspråkiga stiften, eftersom Esbo stift ännu inte hade bildats. I den 18 sidor långa rapporten finns ingenting noterat om Borgå stift, förutom på sista sidan där alla evangelisk-lutherska församlingar i nationen inbjöds att ta del av evenemanget julen 1975. Ändå hade 20 svensk-språkiga församlingar skickat respons då 21 responsblanketter hade returnerats julen 1974. Av responsblanketterna framkommer att åtta svenskspråkiga församlingarna hade deltagit med ”musik och mission” och dessutom samlat kollekt till missionen. Högst antagligen deltog fler svenska församlingar än de som hade haft tid att fylla i respons om evenemanget julen 1974‒1975.

159 Finska Missionssällskapets Årsbok 1975, s. 4. Under rubriken ”Adventsinsamlingen”, förstås att ”vår kyrka”

bestod av 507 församlingar, men det korrekta antalet borde vara ca 592. I Årsboken 1975 hade ca 84 svenska församlingar plus eventuellt också en finsk församling exkluderats. Det finns en hel del liknande felaktigheter i Finska Missionssällskapets men också i Evangelisk-lutherska kyrkans skriftliga material. Ett exempel på Evangelisk-lutherska kyrkans sätt att generalisera kan ses i fig. 1 i kapitel 2.

160 Finska Missionssällskapets Årsbok 1975, s. 4.

161 Lindqvist m.fl. 1977, s. 88. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland åren 1972–1975. Totalt fanns 592 försam-lingar i Finland 31.12.1975. Av dessa hörde 84 till Borgå stift. Inom parentes står det att Åbo tyska församling inte räknades som självständig församling, men att Tyska församlingen i Helsingfors då redan hörde till Borgå stift.

Att församlingarna hade minskat med två församlingar hade också med förändringar i förvaltningen och att kom-munerna sammanslogs under perioden 1972–1975.

162 Björkstrand & Dahlbacka 1980. Kyrklig sed i Borgå stift 1978, s. 26. Enligt Åbo Akademis publikation lär 83 församlingar ha hört till Borgå stift året 1978. I redogörelsen finns ingen tillstymmelse till julsångevenemanget och även Tyska församlingen har utan förklaring exkluderats. Ändå hade församlingen tillhört stiftet sedan

att ingen bryr sig om fakta. Musikkommittés arkivmaterial från 1972 fram t.o.m. 1982 ger mer förtroendeingivande information än församlingarnas gudstjänstdagböcker och annan kyrklig historik. Speciellt Finska Missionssällskapets information i julsångshäften sedan 2002 och websidorna Kauneimmat Joululaut sedan 2012 ger ofta generaliserad och felaktig information om evenemangets början och som resulterat i illusioner om den nuvarande situationen.

Resultat baserat på respons från Borgå stifts församlingar julen 1974

När det gäller julen 1974 hittades 21 returnerade responsblanketter från Borgå stifts församlin-gar i musikkommitténs arkivmaterial. Ovetande av varandras respons hade från en och samma församling skickats två olika blanketter. Båda var eniga om att församlingen inte deltagit i eve-nemanget, fastän den ena hade uppgett ett datum om en kvälltillställning, som var ”gratis”.

Båda uppger att andra julmusiktraditioner hindrat dem från att delta men den ena kantorn ville delta julen 1975. Trots att 21 olika svar hade erhållits är det 20 församlingar som har skickat respons. En församling hade glömt att nämna församlingens namn, men av platserna där evene-manget hade anordnats kunde församlingen fastställas. En församling hade uppgett att kollekten delats men av responsen framgår inte hur stor del som tillföll Finska Missionssällskapet. Tve-tydig information försvårar sammanställningen av tillförlitlig statistik. En del respons tyder på någon slags indolens medan andra församlingar, visar tydlig entusiasm och är sakligt inriktade till julsångsevenemanget.

Från 12 församlingar kom respons om att de inte hade deltagit 1974. Församlingarna var:

Dragsfjärd, Esse, Hitis, Jomala, Korpo, Larsmo, Markus (H:fors), Matteus (H:fors), Munsala, Oravais, Snappertuna och Södra svenska (H:fors). Fyra av de ovannämnda församlingarna på-står att praktiska orsaker hindrat dem från att delta. Sex församlingar indikerade att deras jul-musiktradition var av annat slag och två församlingar meddelade att ”andra orsaker”, förorsa-kade att de inte tagit del av ”Missions-Musik händelsen”. De församlingar som däremot bemö-dat sig om att rapportera och dessutom anordnat julsångsevenemanget var: Karleby, Kimito, Korsholm, Korsnäs, Mariehamn, Närpes, Pörtom och Vasa svenska församling.

För att hålla uppgifterna konfidentiella, har församlingarnas och personernas namn lämnats bort och ordningsföljden nedan har kastats om i kommentarerna från årsskiftet 1974‒75. En

1.1.1973. Julsångsevenemanget hade existerat lika länge som Tyska församlingen hade ingått Borgå stift. Då undersökningen gjordes, hade både julsångsevenemanget och Tyska kyrkan ingått i Borgå stift i fem år, men när skriften publicerades hade aktiviteterna redan pågått i åtta år utan att tangeras. Inte togs julsångsevenemanget heller i beaktande av Lindqvist m.fl. 1977, s. 216, men Mondulikören finns nämnd som ett led i ”Missio 76”. Jfr med kap. 4.3 i avsnittet ”Gemensam Adventsmusik...”, som kallas Helsingforssatsningen i kapitel 4.4 i avsnittet

”Brev till församlingarna...”.

församling firade epifania som ”De kända julsångerna”, med inslag av J. S. Bach, V. Lübeck och D. Buxtehude. Deltagarantalet på 75 personer var det lägsta, bland de församlingar som hade skickat respons, men församlingen åstadkom den största kollekten på 698,63 FIM. En församling ordnade kaffeservering vid andelshandeln på Luciadagen och nettointäkten blev 300 FIM. Luciatåget fanns med på programmet, men församlingen vågade inte lova något evene-mang för julen 1975. Ca 550 personer hade deltagit i en tillställning med ”Carols vid Bethle-hem”. Kollekten delades mellan missionen och musikskolan och blev 330FIM. Advents- och julmusik ordnades i två olika kyrkor med tillsammans 160 deltagare och en kollekt på 475FIM insamlades. En samling på 150 personer hade njutit av kör- och solosånger, samt orgelmusik och därtill tal av en missionär från Västafrika. Evenemanget var ursprungligen planerat för julen 1973 men måste uppskjutas till julen 1974 och kollekten blev 310,25 FIM. I en folkskola hade 100 deltagare sjungit julsånger och samlat en kollekt på 230 FIM. En församling hade bifogat ett programblad och 250 personer hade samlat en kollekt på 375FIM. En församling ansåg att det var säkrast att säga ”nej” också inför nästa år, men fortsatte: ”Vi kanske får en ny kyrkoherde – så kanske”. Detta kan tolkas på flera sätt, som bl.a. att kyrkoherden utgjorde ett hinder eller att resursbrister gjorde evenemanget omöjligt. Den undertecknade hälsade Gunvor Helander välkommen till församlingen för att endera sjunga med eller ackompanjera psalmer. Ett evene-mang genomfördes med solosång, barnkör och orgelmusik, där 700 personer beräknas ha del-tagit och samlade en kollekt på 187,54 FIM.¹⁶³ Det framgår inte om församlingen hade delat kollekten med andra organisationer, då deltagarantalet var det största medan den kollekt för-samlingen meddelade var den lägsta bland de församlingar som meddelat att de deltagit 1974.

Av de 20 församlingarna, som hade skickat respons från Borgå stift, bekräftade åtta, dvs. 40 % att de anordnat ett julsångsevenemang, högst två, per församling. Aktivitetsprocenten blir 23,8

% då det fanns 84 församlingar i Borgå stift, inkluderat den tyska församlingen i Helsingfors.

De församlingar som hade bemödat sig om att skicka respons om deltagande i evenemanget 1974 utgjorde endast 9,5 % av Borgå stifts församlingar. Församlingarna i Karleby, Kimito, Korsholm, Korsnäs, Mariehamn, Närpes, Pörtom och Vasa svenska församling hade tillsam-mans anordnat nio evenemang. Den gemensamma ekonomiska behållningen från dessa försam-lingar som bemödat sig om att meddela kollekterna blev intäkterna 2 906,42 FIM. En av för-samlingarna kunde inte ange deltagarantalet. I sju församlingar hade 1 985 personer deltagit,

163 FMSA Responsblanketter och brev från Borgå stifts församlingar, som kommenterar genomförd ”Missions-Musik händelser” under advents- och jultiden 1974, inkluderat trettondagen 1975.

men högst troligt låg verkligheten något högre.¹⁶⁴ I t.ex. Borgå domkyrkoförsamlings guds-tjänstdagbok bekräftas att en kollekt på 379 FIM uppbars till Finska Missionssällskapet under Julmusiken 25.12.1974 och att 400 personer deltagit.¹⁶⁵ Något liknande kunde mycket väl ha hänt i Pedersöre eller Lukas församling, såväl som andra församlingar, trots att de inte skickat skriftlig respons för julen 1974.

Avsikten med julsångsevenemanget samt insikter om kollektdelning

Musikkommittén uppmuntrade församlingarna att ta del av Adventsinsamlingen, som redan hade pågått i sju år.¹⁶⁶ Julsångsevenemanget var inte tänkt som en medelinsamlingskampanj.

Däremot skulle kantorerna och församlingarna aktiveras för mission. Finska Missionssällska-pets musikkommitté erbjöd konkreta möjligheter till kantorerna, som genom musiken kunde aktivera församlingslivet.¹⁶⁷

Musikkommittén hade dock förväntat sig att de under julsångevenemanget insamlade med-len skulle tillskrivas Finska Missionssällskapet. Faktum var dock att kollekterna delades så att vissa församlingar donerade endast hälften eller rentav inget alls av det som insamlats till Mis-sionssällskapet. I vissa finskspråkiga församlingar kunde kollekten delas på upp till fem olika missionsorganisationer, så att endast 1/5 del, dvs. 20 % kom Finska Missionssällskapet till godo. Musikkommittén fick enligt protokollet 6.1.1975 i uppdrag att utreda varför vissa för-samlingar överlämnade de från julsångsevenemanget insamlade kollektintäkterna till andra missionsorganisationer.¹⁶⁸

Efter att Gunvor Helander tog över musiksekreterartjänsten 1.2.1975 visade hon en mycket större fördragsamhet när det gällde delandet av kollektintäkter med andra missionsorganisatio-ner. Helander ser på kollektintäkterna från julsångsevenemanget som en positiv ”biprodukt”, eftersom det inte var pengar ‒ utan spridning av julbudskapet, genom musik och missionsinfor-mationen, som blev Finska Missionssällskapets nya hemlandsverksamhet.¹⁶⁹ Helander påstår att under hennes tid som musiksekreterare grälade hon aldrig på en församling ifall kollekter

164 FMSA Mina uträkningar från 20 olika församlingar, där 21 personer hade skickat kommentarer julen 1974.

Responsen om julen 1974 skickades endera på blanketter, kort eller i brev.

165 BSDA II Staden A.f:1‒2, Dagböcker över gudstjänster 1963‒1987.

166 Jfr med tabell 1 i kapitel 2.2 och tabell 3 i kapitel 4.8, samt i tabell 7 i kap. 5.4.

167 Hos förf. Intervju med Gunvor Helander 29.7.2012 och 7.7.2013. FMSA Helanders brev daterat 4.2.1975.

168 FMSA Musikkommittén protokoll, Kauppinen 6.1.1975.

169 Hos förf. Intervjuer med Gunvor Helander 29.7.2012 och 7.7.2013; De vackraste julsångerna 10 år (1982), s.

16; Mission 11/1993, s. 18; De vackraste julsångerna 1988, s. 18.

från julsångsevenemanget tillföll andra missionsorganisationer. Hon ansåg att det var försam-lingarnas angelägenhet att bestämma hur fördelning av kollekterna utövades – när det tydligt och klart angetts att evenemanget går i Finska Missionssällskapets regi. För Helander gäller dock ”mission som mission”.¹⁷⁰