En något modifierad och översatt enkätundersökning, men med samma avsikt som den som hade skickats till de finskspråkiga stiftens kantorer i februari, postades i slutet av mars 1973 till kyrkomusikerna i Borgå stift. Av slutrapporten framkommer att Gunvor Helander hade översatt enkätfrågorna och som sekreterare i Kyrkomusikerföreningen hade hon tillgång till namn- och adresslistor så att musikkommittén också kunde få en uppfattning om vad de finlandssvenska kyrkomusikerna tänker om Finska Missionssällskapets erbjudanden och frågeställningar.94
I slutet av maj 1973 hade 22 svar erhållits från kantorer som representerade följande för-samlingar: Borgå, Brändö, Dragsfjärd, Eckerö, Ekenäs, Esse, Houtskär, Ingå, Jakobstad, Kum-linge, Larsmo, Lukas (Helsingfors), Matteus (Helsingfors), Nedervetil, Närpes, Pedersöre,
92 FMSA Kauppinen ”KERTOMUS LÄHETYSJOHTAJALLE SUOMEN LÄHETYSSEURAN MUSIIKKITOIMIN-NASTA KOTIMAASSA 1973”.
93 Hos förf. Intervjuer med Gunvor Helander 29.7.2012 och 7.7.2013; Intervjun med Rainer Holmgård 25.7.2012.
94 FMSA Rapporten saknar datum och underteckning men går under namnet Kysely Porvoon Hippakunnan kirk-komuusikoille, s. 1‒3 och finns som Liite 3, i ”KERTOMUS LÄHETYSJOHTAJALLE SUOMEN LÄHETYSSEURAN MUSIIKKITOIMINNASTA KOTIMAASSA 1973”,
Pörtom, Sibbo, Tomas (Helsingfors), Terjärv, Vanda och Vörå. Svarsprocenten ansågs enligt rapporten vara 26,7 %.95
Rapporten omfattar också olika körer, kvartetter, stråkorkestrar och andra orkestrar, voka-lister och instrumentavoka-lister som fanns i de 22 församlingarna som hade bemödat sig om att skicka respons. Det var vanligtvis kantorns uppfattning, som i slutrapporten rapporterades som församlingens åsikter. En av kantorerna ville inte ha med programutbudet att göra och en annan kantor lät förstå att det inte fanns något behov av extra program. Av de 22 kantorerna som skickat respons ville 20 samarbeta med Finska Missionssällskapet, vilket utgör 90,9 % av de kantorer som svarat. De flesta kantorerna i Svenskfinland önskade att information skulle skickas till hemadressen. Nästbästa alternativet var att skicka information via fackets tidning.
Besök av Missionssällskapets eller fackföreningens representant ansågs inte nödvändigt. Post förmedlad via pastorskansliet fick föga förtroende och överensstämmer med de finskspråkiga kantorernas syn på hur de ville bli kontaktade.96
Enkäten inkluderar även julsångevenemanget, som i den finskspråkiga rapporten kallas för Kauneimmat Joululaulut, men som i rapporten över finlandssvenska kantorers önskemål heter
”Musiikkitapahtuma” dvs. musikevenemanget. Åtta församlingar hade lämnat obesvarat eller satt ett frågetecken vid frågan om församlingen ville delta i musikevenemanget och dessa församlingar var: Eckerö, Houtskär, Jakobstad, Larsmo, Matteus, Terjärv, Vanda och Vörå.
Dessutom informerade två församlingar att de inte kunde delta. Den ena meddelade ”inte tredje advent, men nog vid någon annan tidpunkt”, vilket egentligen kan ses som ett positivt svar. Den andra som tvekade var Lukas församling i Helsingfors. Gunvor Helander känner dock till att musikevenemanget genomfördes i Lukas, eftersom hon blev kantor i församlingen sommaren 1973.97
Elva församlingar lät förstå att de tänkte delta i musikevenemanget och dessa finns i alfa-betiskt ordning omnämnda i det finska informationshäftet 1973. Församlingarna är: Borgå, Brändö, Dragsfjärd, Ekenäs, Ingå, Kumlinge, Nedervetil, Närpes, Pedersöre, Pörtom och
95 FMSA ”Liite 3, Kysely Porvoon hiippakunnan kirkkomuusikolle”, s. 1, och som ingår i ”KERTOMUS LÄHETYS-JOHTAJALLE SUOMEN LÄHETYSSEURAN MUSIIKKITOIMINNASTA KOTIMAASSA 1973”. Troligen är respons-aktiviteten, som rapporterades vara 26,7 %, ett litet misstag eller så ansågs Borgå stift bestå av 82,4 församlingar.
Om stiftet bestod av 83 församlingar blir procentandelen 26,5 %. Tyska församlingen i Helsingfors hörde till Borgå stift sedan 1.1.1973 men kan eventuellt ha negligerats när det gällde svenskspråkiga enkätundersökningar.
96 FMSA ”Liite 3, Kysely Porvoon hiippakunnan kirkkomuusikolle”, s. 3, som ingår i ”KERTOMUS LÄHETYS-JOHTAJALLE SUOMEN LÄHETYSSEURAN MUSIIKKITOIMINNASTA KOTIMAASSA 1973”; Jfr med kapitel 2.5.
97 Hos förf. Eftersom enkätsvaren hade dryftats i april så tyckte Gunvor Helander att hon inte kunde svara för varken Åbo svenska församlings eller Lukas församlings del. I slutet av kapitel 3.4 skildras hur Helander löste julsångsevenemanget i Lukas församling.
Sibbo.98 Tretton församlingar ville delta om de räckte med att samla in kollekt och ifall pro-grammet fick väljas fritt kunde tolv församlingar tänka sig att delta i musikevenemanget. En tryckt affisch önskades av elva församlingar, medan fyra ville göra sina egna annonseringar.
Tre församlingar tyckte att en frivillig inträdesavgift kunde vara lämplig. Därutöver tyckte tre församlingar att tredje advent var en olämplig tidpunkt för att pröva på något nytt för missionen.
Tredje advent firades traditionellt som församlingens julfest. En församling tyckte att någon advents- eller julmusik vid en annan tidpunkt än 3:e advent kunde användas genom att låta intäkterna gå till missionen.99
Slutet av rapporten omfattar olika förslag som kantorerna önskade att musikbyrån skulle skaffa fram såsom: kassetter och skivor med gudstjänstmusik; eller andlig musik från olika missionsfält, som kunde spelas samtidigt som diabilder förevisades. Kantorerna ville också i fortsättningen erhålla information om mission, medan en kantor tyckte att evenemang, där inslag av musik och mission sammanförs kan ordnas av församlingar som är intresserade och har sådana resurser. En annan kantor påminde om att missionens uppgift är att framföra sånger som har ett kristligt budskap, både i hemlandet och på missionsfältet. Där var kantorns arbete ansågs som en sidouppgift hjälpte kantorn gärna till vid större festligheter, men kunde inte lova att församlingen skulle binda sig till något större årligen återkommande musikevenemang.100 Trots att både svensk- och finskspråkiga kyrkomusiker var eniga om hur det såg på kyrkan som informationsförmedlare så kan traditions- och kulturskillnader skönjas främst mellan Borgå stift och de övriga finskspråkiga stiften, men också överlag i de olika finlandssvenska försam-lingarna. I en finlandssvensk församling ansågs kantorns tjänst endast som en bisyssla och där-för var det svårt att kunna upprätthålla kontinuerlig musikverksamhet i där-församlingen. Den störs-ta skillnaden som framgår av de båda enkäterna från våren 1973 är att finskspråkiga församlin-gar sökte efter något som skulle inspirera församlingsmedlemmarna under 3:e och ibland 4:e söndagen i advent – medan Borgå stifts församlingar vanligtvis var upptagna med egna jul-musiktraditioner eller julfester just då.
98 Kauneimmat joululaulut 1973, 13‒14. Jfr med kapitel 2.6.
99 FMSA ”Liite 3, Kysely Porvoon hiippakunnan kirkkomuusikolle”, s. 4‒5, som ingår i ”KERTOMUS LÄHETYS-JOHTAJALLE SUOMEN LÄHETYSSEURAN MUSIIKKITOIMINNASTA KOTIMAASSA 1973”; Den sista meningen tyder på att det kunde vara Borgå svenska domkyrkoförsamlingens Julmusik på juldagskvällen. Jfr med kapitel 3.4 och texten som refererar till fotnot 132.
100 FMSA ”Liite 3, Kysely Porvoon hiippakunnan kirkkomuusikolle” s. 5, som ingår i ”KERTOMUS LÄHETYS-JOHTAJALLE SUOMEN LÄHETYSSEURAN MUSIIKKITOIMINNASTA KOTIMAASSA 1973”.