Gatukontoret har utvecklat två återkommande arbetssätt för att inhämta synpunkter från Malmöborna; Veckans park och Hejprojekten. Inför varje Veckans park bjuder man in via annons i dagspress, flygblad i närområdet och en stor tygvepa i den park det gäller. Under evenemanget, finns tjänstemän på plats i parken för att ta emot synpunkter. Mellan 30 och 100 synpunkter per park har kommit in på detta sätt. Till arrangemanget hör också underhållning, ofta i form av musik, och servering av fika eller mat.
Hej-projekten är ett sätt att kommunicera på plats med boende i en stadsdel i taget och fånga in idéer och uppslag på hur den lokala miljön kan utvecklas. De utförs i sam- arbete med den aktuella stadsdelsförvaltningen och polisen. I vissa stadsdelar är även det kommunala bostadsbolaget MKB med. Syftet är att fånga upp synpunkter och därefter göra insatser så snabbt som möjligt. ”Idén då när vi startade hejprojekten var att vi skulle åka ut ganska förutsättningslöst. Vi har inga svar, utan försöker fånga upp stämningar”, förklarar en tjänsteman på gatukontoret.
Fosie Stadsdelsförvaltning har tillsammans med unga invånare öppnat mötesplatsen Lilla växthuset. Verksamheten diskuterades fram via metoden framtidsverkstad, där unga invå- nare beskrev sina önskemål och idéer. De unga är också med och driver verksamheten. Den här eller motsvarande former av delaktighet, där boende är med både i framtagandet av idén och i genomförandet, bedöms av en tjänsteman som en central framgångsfaktor. En annan orsak till framgång menar han är kontinuitet. Genom att ta tillvara erfarenheter från tidigare satsningar, analysera vad som fungerat och inte, har han kunnat vidareutveckla arbetet.
Sommarscen Malmös dialogarbete försiggår dels under själva evenemangen, dels efter. Under evenemangen, på olika spelplatser, har man värdar på plats vars uppgift är att välkomna besökare och få dem att känna sig väl tillrätta. En representant för verksamheten betonar vikten av att vara tydlig avsändare, skapa nyfikenhet och ”att välkomna med öppna armar” Gemensamt för Veckans park, Hej-projektet och Sommar- scen är att de, åtminstone delvis, utförs på den plats det berör. Att finnas på en plats för att inhämta synpunkter om just den platsen innebär att platsen och dialogen synliggörs genom varandra. Arbetssättet innebär också ett stort mått av tillgänglighet.
Samverkan
I strävan efter att utveckla mötesplatser samarbetar olika aktörer i Malmö med varandra. Det rör sig om såväl formaliserade som informella samarbeten. Samarbetena uppstår ofta genom en förvissning om konkreta ”vinna-vinna-situationer” och sker mellan förvalt- ningar och med aktörer inom privat och ideell sektor.
Ett exempel på kontinuerligt strategiskt samarbete kring mötesplatser inom Malmö stad är MINT-gruppen. Åtskilliga tjänstemän hänvisar till den som en viktig funktion för dialog och samverkan. Här träffas chefstjänstemän från olika förvaltningar för att upp- datera varandra och arbeta strategiskt med Malmös utveckling, bland annat med fokus på mötesplatser. De som sitter i MINT-gruppen arbetar strategiskt med utvecklings- och policyfrågor gällande marknadsföring och turism. En representant beskriver att konstel- lationen dels ger större kraft när det gäller att resonera kring olika frågor, dels är ett sätt att frigöra sig från att tänka i traditionella banor. En annan representant betonar vikten av den tvärsektoriella sammansättningen:
”Där sitter man egentligen och jobbar med Malmö som mötesplats, Malmö som attrak tiv plats att bo och jobba i. Det är ett jätteviktigt sammanhang för att det går på tvärs. Inte minst för att vi träffas och pratar om viktiga strategiska frågor.(…) För varje för valtning är ändå så stor att det är lätt att bli lite hemmablind. På det här sättet får man in andra aspekter. Alla brukar vara där, så det är väl ett mått på hur viktigt vi tycker att det är.”
Malmö Citysamverkan är en organisation vars syfte är att utveckla stadskärnan. Organi- sationen är trepartsägd; Malmö stad, fastighetsägare och näringsidkare äger en tredjedel var. Ägarskapet leder i sig till en tät dialog och samverkan mellan parterna. En represen- tant för Citysamverkan menar att den välfungerande dialogen är grunden och den mest avgörande framgångsfaktorn för deras arbete:
”Det är ett väldigt starkt samarbete och det möjliggör vårt övriga arbete. Hade vi inte haft det starka samarbetet och den förståelsen hade vi inte kunnat göra allt det andra. Det som också är viktigt är förståelsen mellan de tre olika ägarparterna. Man kan inte alltid få sin vilja igenom. Det som gagnar en kanske inte gagnar alla omedelbart men det gagnar alla på sikt. Det råder en osjälviskhet i det här samarbetet. Man förstår att det ena ger det andra.”
I sitt konkreta arbete i Malmö samarbetar Malmö Citysamverkan tätt med gatukontorets arrangemangsenhet. Här diskuterar man till exempel när planerade arrangemang kom- pletterar och förstärker varandra och därför bör förläggas till samma plats, och när de bör förläggas till olika platser. När det gäller evenemang samarbetar man även med olika ideella föreningar och studieorganisationer/skolor.
Ibland kan ett lyckat samarbete kring en plats leda till att aktörer som tidigare ställt sig utanför samarbete blir positiva till liknande samarbeten kring andra platser. När gatukontoret frågade berörda näringsidkare och fastighetsägare kring Lilla torg om de var intresserade av att samarbeta kring och medfinansiera en upprustning och utveckling av torget, avstod fastighetsägarna medan krögarna ställde sig positiva. Upprustningen och utvecklingen blev en framgång som gatukontoret kunde mäta i enkätresultat och näringsidkare i ökat klirr i kassorna. Detta blev till en lärdom som gjorde att fastighets- ägarna ville vara med i kommande samarbeten, och när det gällde gågatorna var de med och finansierade upprustningen.