Mötesplatser kan skapas genom att en plats tillförs form, funktion eller upplevelser som innebär att människor vill vistas på platsen tillsammans. Mötesplatser bidrar till identi- tetsskapande processer; för orten, platsen och användarna. En mötesplats kan spegla det planerare och beslutsfattare vill lyfta fram som ortens eller stadsdelens identitet. Den kan också, genom inte bara form och funktion utan också användning, utveckla en stark identitet i sig. De som använder en mötesplats kan präglas av platsens identitet i sin roll som användare. Men de är också med och präglar mötesplatsen. Mötesplatser bidrar således till identitetsskapande processer där utbyte sker mellan ort, stadsdel/område, plats och användare. Det finns starka skäl att utveckla insikt och kunskap om mötesplat- sens roll som identitetsskapare. Det handlar både om dess betydelse för den enskilda individen, men också om dess roll som marknadsförare av kommunen/platsen. Dessa två aspekter har starka kopplingar. ”Invånarna är kommunens viktigaste marknadsförare” är ett utryck inom platsmarknadsföringen, som pekar på betydelsen av lokal förankring som bas för kommunens externa marknadsföring. Genom att fördjupa kunskapen om de identitetsskapande processerna höjer man inte bara omvärldskunskapen och den därpå följande analysen, utan också kommunens medvetenhet om sin egen och andras roller i att utveckla långsiktigt hållbara mötesplatser. Alla orter har allt att vinna på att ta tillvara identiteten i flera sammanhang vad gäller mötesplatser, och då inte bara som statisk faktor, utan som process.
Det är tydligt att fler och fler kommuner i allt större utsträckning uppmärksammar mötesplatsernas betydelse för ortens utveckling. Kommunen har en viktig roll i att ge grundförutsättningar för mötesplatser att skapas eller utvecklas. Arbetet med att skapa, möjliggöra och tillåta mötesplatser kan utvecklas och ges större dignitet. Det handlar om planeringsinitiativ både på strategisk nivå och på detaljnivå. Vi kan dock inte lita till att den fysiska planeringen av ett rum ska leda till att människor möts. Kommunen kan genom övergripande planering se till att verksamheter placeras så att strömmar uppstår och så att det kan skapas platser i den offentliga strukturen.
Viktigt är också att hela tiden upprätthålla ett offentligt samtal om mötesplatser i sta- den. Den här rapporten kan i linje med det ses som ett kunskapsunderlag och ett inlägg i ett viktigt arbete för att utveckla kvaliteter som människor uppfattar som angelägna och som också är viktiga för att stärka kommunens attraktivitet.
Litteratur
augé, M. (1995) Non-places. Introduction to an anthropology of supermoder- nity, London & New York: Verso. Bergman, B. (2003) Handelsplats, shopping,
stadsliv: en historik om butiksformer, säljritualer och det moderna stadslivets trivialisering, Stockholm: Symposion. Bergström, G. (2009) ”Tre praktiker, tre
frågor”, tidningen Miljöforskning, april 2009.
Book, K. & Eskilsson, L. (2007) ”Homosex and the city”, i Ek, r. & Hultman, J. (red.) Plats som produkt: kommersialisering och paketering, Lund: Studentlitteratur. Boverket (2004) Hållbara städer och tät-
orter i Sverige – förslag till strategi, Karlskrona: Boverket.
Cars, G. (2005) Kultur, turism och stads- attraktivitet – Kultur som attraktion och värdeskapare, Stockholm: KtH, Forskningsrapport.
Cars, G. (2008) Visionsarbete för Kista Science City, Stockholm, Kista: Kista Science City aB. Cars, G., Healey, p., Madanipour, a. & de
Magalhães, C. (2002) Urban Governance, Institutional Capacity and Social Mi- lieux, aldershot: ashgate.
Castells, M. (1997) The Information Age: Economy, Society and Culture, Massa chusetts: Blackwell publishers Inc; oxford: Blackwell publisher Ltd.
Dannestam t. (2009) Stadspolitik i Malmö: politikens meningsskapande och materialitet, Lund: Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. de Certeau, M. (1984) The practice of
everyday life, Berkeley: University of California press.
Engström, C.J. (2008) ”Kunskapsdriven näringsutveckling och stadsomvand- ling”, i Cars, G. & Engström, C.J. (red.) Stadsregioners utvecklingskraft – trender och nya perspektiv, Stockholm: KtH, Forskningsrapport.
Florida, r. (2002) The rise of the creative class: and how it’s transforming work, leisure, community and everyday life, New York: Basic Books.
Fraser, N. (1992) ”Rethinking the public sphere: a contribution to the critique of actually existing democracy”, i Calhoun, C. (red.) (1992) Habermas and the public sphere, Cambridge, Mass.: MIt press.
Bellman, C M (1790) Fredmans epistlar Gehl, J. (1971) Livet mellem husene, Køben
havn: arkitektens forlag.
Hajer, Maarten & reijndorp, arnold (2001) In search of new public domain. Analysis and strategy, Nai publishers.
Hassan HosseiniKaladjahi (2002) Stora fiskar äter fortfarande små fiskar: helhets- utvärdering av storstadssatsningen i Botkyrka kommun, tumba: Mångkultu rellt centrum.
Högdahl, E. (2003) Göra gata: om gränser och kryphål på Möllevången och i Kapstaden, Hedemora: Gidlund. Högdahl, E. (2007) På andra sidan Träd-
gårdsgatan: om Norr och Söder i för- ändringens Helsingborg, Helsingborg Helsingborgs stad och Lunds universitet, Campus Helsingborg.
Jacobs, J. (1961) The Death and Life of Great American Cities, New York: Vintage.
Jergeby, U. (1996) Offentlig miljö som arena och kuliss: att se, bli sedd och mötas på stadens offentliga och bo- stadsnära platser, Uppsala: Univ. Klein, B. (red) (1995) Gatan är vår! Ritua-
ler på offentliga platser, Stockholm: Carlsson.
Law, C. M. (2002) Culture, entertainment, sports and special events, in Law, C. L. Urban Tourism. The Visitor Economy and the Growth of Large Cities. London, New York: Continuum. Lidskog, r. (2006) Staden, våldet och trygg-
heten. Om social ordning i ett mång- kulturellt samhälle, Stockholm: Daidalos. Lieberg, M. (1992) Att ta staden i besitt-
ning: om ungas rum och rörelser i offentlig miljö, Lund: Institutionen för byggnadsfunktionslära, Univ.
Mitchell, D. (2003) The right to the city. Social justice and the fight for public space, New York and London: the Guilford press.
Nylund, K. (red.) (2007) Periferin i centrum: gränsöverskridande praktiker i Stockholms offentliga rum, Göteborg: Daidalos.
oldenburg, r. (1989) The Great Good Place: cafés, coffee shops, community cen- ters, beauty parlors, general stores, bars, hangouts, and how they get you through the day, New York: paragon House.
olsson, K. (2005) Bilden av Ystad – En studie av värderingar kring Ystads bebyggelsemiljöer, Stockholm: tekniska Högskolan. rapport
olsson, S. (1998) Det offentliga stadslivets förändringar, Göteborg: Centrum för Byggnadskultur i västra Sverige, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet.
regionplane och trafikkontoret (2008) Socialt kapital i regional utvecklings- planering, rapport 2008:14, Stockholm: regionplane och trafikkontoret och Stockholms läns landsting
regionplanekontoret (2009) Guide till Regio nal utvecklingsplan för Stock- holmsregionen. RUFS i stora drag. RUFS 2010 utställningsförslag, Stockholm: regionplanekontoret och Stockholms läns landsting
Sandercock, L. (1998) Towards Cosmopolis: planning for multicultural cities, Chichester: John Wiley & Sons.
Sorkin, M. (ed) (1992) Variations on a theme park. The new American city and the end of public space, New York: Hill and Wang.
Stigendal, Mikael (2008) Biblioteket i sam- hället – en gränsöverskridande mötes- plats?, Lund: BtJ Förlag.
tunström, M. (2009) På spaning efter den goda staden. Om konstruktioner av ideal och problem i svensk stads- byggnadsdiskussion, Örebro: Örebro universitet.
Wikström, t. (2007) ”Restytor och gränsö- verskridande rumsliga praktiker i Flemingsberg”, i Nylund, K. (red.) (2007) Periferin i centrum. Gränsöverskridan- de praktiker i Stockholms offentliga rum. Göteborg: Daidalos.