Nedan presenteras ett antal mötesplatser i Norrköping. Urvalet är gjort på två grunder, dels har en genomgång gjorts av informationsmaterial från kommunen på jakt efter platser som kommunen själv ser som mötesplatser, dels har intervjupersonerna ombetts ange platser som de upplever som viktiga.
Industrilandskapet
Det var Motala ström som gav förutsättningar för Norrköpings storhet som industri- stad. Under 1800-talet andra halva blev strömmen centrum för den snabba industriella tillväxten. Norrköping kom att ta rollen som Sveriges näst största industristad. Längs stränderna och ut i strömfåran byggdes fabriksbyggnader, många karaktäriserade av manifik arkitektur.
Under 1960- och1970-talet drabbades Norrköping av industrikrisen, och under en re- lativt kort tid förlorade Industrilandskapet sin ekonomiska roll. Ett strategiskt men svårt beslut, som intervjupersonerna i dag lovordar, var att bibehålla bebyggelsen och att söka nya användningsområden. I dag rymmer området flera museer, Campus Norrköping är också samlat här, liksom ett flertal it- och andra kunskapsföretag. I Industrilanskapet ligger också Louis De Geer konsert & kongress i ett byggnadskomplex som tidigare rymde papperstillverkning. Här finns utrymmen för allt från stora och små konferenser till utställningar, middagar, utställningar, konserter och banketter.
Skvallertorget
Skvallertorget är ett torg i korsningen av Kungsgatan och Bredgatan i centrala Norr- köping. Korsningen var länge en huvudvärk för planerare, köande bilister och fotgängare med ambitionen att oskadda korsa torget. Skvallertorget var en femvägskorsning som passerades av 20 000 bilar per dygn, och som väntades få en rejäl ökning av cyklande och gående i samband med anläggandet av Campus Norrköping. Platsen var reglerad med trafikljus och diverse trafikskyltar. Femvägskorsningen byggdes om till en trevägs-
korsning och trafiksignaler och skyltar togs bort. I dag finns bara en skylt kvar; en som rekommenderar max 30 km/tim. Körbanemarkeringarna togs bort och torget fick en upphöjning och ny beläggning i form av smågatsten som tydligt markerade för trafikan- terna att här börjar något nytt. Skvallertorget ses i Norrköping som ett exempel på att bi- lister, cyklister, mopedister, gående och motorcyklister klarar sig utan trafiksignaler och skyltar. När torget byggdes om fanns farhågor om trafikkaos och olyckor. Inga av dessa har besannats, utan tvärtom så flyter trafiken bättre än förr och olyckorna har inskränkt sig till lindriga skador.
Men den kanske viktigaste effekten av förändringen är inte den trafikmässiga. Från att ha varit en plats som få hade positiva associationer till, har Skvallertorget förvandlats till en av Norrköpings mötesplatser. Området runt torget har blivit ett centrum för möte, nöjen och umgänge kantat med caféer, restauranger och klubbar. År 2004 förärades Skvallertorget Vägverkets ”Vackra vägars pris” I juryns motivering konstaterades att Skvallertorget omvandlats från ”en trafikplats till en plats för stadsliv. Genom skicklig organisation och utformning av stadsrummet hanteras mötet mellan gående och bilister utan trafikljus, skyltar och övertydliga anvisningar. Den djärva förnyelsen inspirerar till fortsatt utveckling av attraktiva urbana miljöer; platser som speglar det offentliga livets krav på hänsyn till och respekt för medmänniskor.”
Köpcentra
Norrköping City inkluderar de tre köpcentrumen Spiralen, Linden och Galleria Domino. Tillsammans erbjuder de över 140 butiker, caféer och restauranger. Galleria Domino är belägen i centrala Norrköping. Spiralen ligger också mitt i centrala Norrköping och erbju- der ett stort utbud av butiker inom hem, fritid, mode och beklädnad samt ett antal restau- ranger och caféer. Köpcentret Linden rymmer ett 60-tal butiker, caféer och restauranger. I intervjuerna understryks bedömningen att norrköpingsbons inställning till handel och shopping förändrats över tid. Tidigare var att handla starkt förknippat med inköp av en viss vara, men i dag är det som nu kallas shopping ofta också förknippat med upple- velse och umgänge. Att handla är inte alltid det direkta målet med besöket utan det kan vara att ”fönstershoppa” och gå på café med bekanta. Intervjupersonernas synpunkter kan sammanfattas i två punkter. För det första, att köpcentrum för många människor har en betydelse som går långt längre än bara inköpet av en vara. För många är shopping och besöket i köpcentret ett sätt att mötas och umgås med andra. För det andra bedö- mer intervjupersonerna att det tidigare ofta funnit en lätt nedvärderande attityd till de sociala möten som genereras i samband med shopping. Den kommersiella grunden för mötet mellan människor har gjort att detta klassats som varandes av sekunda kvalitet i jäm förelse med möten som sker utan koppling till kommersiella intressen. Intervjuper- sonerna menar att det finns skäl att tänka om. Snarare än att ringakta det möte som sker i samband med shopping, finns skäl att fundera om detta möte kan förstärkas genom åtgärder som kompletterar mötet som grundats i shopping. Det kan handla om att inte- grera kulturella mötesplatser av olika slag i den kommersiella miljön, men det handlar också om att skapa stråk som förbinder den kommersiella mötesplatsen med mötesplat- ser av annan karaktär.
Nyårsvandring
Begreppet mötesplats associeras ofta till en aktivitet som är knuten till en specifik plats. I Norrköping har detta perspektiv utmanats. En mötesplats som intervjupersonerna refererar till som viktig är den så kallade nyårsvandringen. Denna vandring går nu in på sitt tionde år och har under åren haft en något varierad inriktning. Grunddragen är dock att klockan 16.00 samlas ett par tusen norrköpingsbor för att tillsammans vandra genom staden. Den utvalda vägen för nyårsvandringen är kantad av marschaller och andra ljuspunkter, exempelvis i form av brinnande skulpturer och upplysta broar, statyer och byggnader. Under vandringsvägen bjuds på underhållning i form av sång, dans och andra uppvisningar. Vandringen avslutas med tal och fyrverkerier vid strömmen.
Nyårsvandringen betraktas i Norrköping som ett värdefullt tillskott till det sätt på vilket man traditionellt betraktat mötesplatser. I det sammansatta ordet mötesplatser har man tagit fasta på det första ledet; möten. Man menar att här ligger Nyårsvandring- ens stora förtjänst, den erbjuder olika typer av möten. För vissa är Nyårsvandringen en aktivitet man deltar i med redan bekanta. Vänner möts för att tillsammans uppleva vandringens attraktioner. Men Nyårsvandringen står också för andra möten. Många gör nya bekantskaper som man upplever vandringen i sällskap med. Dessa kontakter är ofta tillfälliga, man möts av en slump och delar en upplevelse. Men ibland kan de vara ett första möte som leder till framtida kontakter.