Differentierat timbelopp – konstruktion, effekter och kontrollmöjligheter

Arbetstidens förläggning

Förslaget innebär att assistansersättningen ska differentieras utifrån när assistansen utförs. 52 procent av veckans timmar infaller under den tid som skulle berättiga till den högre ersättningen (kl. 22.00–

06.00 på vardagar samt helger).

En genomsnittlig assistansberättigad beräknas i slutet av år 2008 vara berättigad till knappt 108 timmars assistans i veckan. En del av dessa 108 timmar är dubbelassistans då flera assistenter arbetar samtidigt för en assistansberättigad. Om man antar att tiden med dubbel assistans är förlagd på ett motsvarade sätt som övrig assistans innebär det att varje assistansberättigad har assistans cirka 100 timmar per vecka. Om den assistansberättigade har förlagt sin assistans lika över veckans alla dagar innebär det att hon/han har assistans cirka 28 timmar per helg. Då kvarstår cirka 72 timmar till vardagarna. Om den assistansberättigade har förlagt assistansen från kl. 08.00 så har hon/han i genomsnitt assistans fram till kl. 22.00 En person som har assistans enligt ovan har cirka 28 procent av sin assistans på tid som i förslaget skulle berättiga till den högre ersättningen.

Vi har undersökt hur stor andel av assistansen som utförs på vardagar mellan kl. 06.00–22.00 hos ett antal assistansanordnare.

Kartläggningen visar att mellan 50–75 procent av assistansen utförs under denna tid. Skillnaden är relativt stor mellan de olika anordnarna. I viss mån påverkas detta av i vilken omfattning de assistansberättigade som valt anordnaren har rätt till andra insatser (daglig verksamhet och skola), tid för vilken assistansersättning enligt huvudregeln inte beviljas. De assistansanordnare som har många sådana brukare har en lägre andel assistans på dagtid än andra anordnare.

Nivån på de olika schablonerna

I de flesta avtal utgår OB-ersättning mellan kl. 19.00-06.00 på vardagar, samt för all tid på helger och storhelger. OB-ersättningen är förhållandevis låg mellan kl. 19.00-22.00 på vardagarna. De flesta avtal reglerar OB-ersättningen i fasta krontal men om man räknar om OB-ersättningen till procent av en genomsnittlig lön enligt

Försäkringskassans beräkning blir ersättningen enligt vad som framgår av tabell 6.11.⁵³

Tabell 6.11 OB-ersättning i procent Vardagar kl. 06.00–19.00 0 Vardagar kl.19.00–22.00 15 Vardagar kl. 22.00–24.00 30 Vardagar kl. 00.00–06.00 30 Helger och storhelger 37 Källa: Försäkringkassan.

Vi har räknat på ett förslag som innebär att ersättningen för tiden kl. 06.00-22.00 på vardagar har en schabloniserad OB-ersättning på 3,5 procent. Övrig tid har en schabloniserad OB-ersättning på 26,5 procent.

Detta innebär två olika nivåer för år 2009. En på 235,50 kr och en på 275,50 kr (Schablonen för 2009 är beslutad till 247 kr per timme).

I vårt första delbetänkande (SOU 2005:100) lämnade vi ett förslag om att 85 procent av schablonen ska användas till löne- och lönebikostnader. Försäkringskassan förslag på schablon bygger på samma antagandet att 85–87 procent av schablonen används löne- och lönebikostnader. Om man utgår från den av Försäkringskassan beräknade timlönen innebär förslaget på differentierad schablon att den assistansberättigade får över olika mycket per assistanstimme beroende på när i veckan och när på dygnet assistansen utförs.

Detsamma gäller i dagens system.

I tabell 6.12 redovisas hur mycket löne- och lönebikostnader motsvarar i procent av schablonen om lönen motsvarar den lön som beräkningen av schablonen utgår från.

53Avser den av Försäkringskassan beräknade genomsnittslönen för 2008 samt avtalen gällande from juni 2008 och Försäkringskassans beräknade timlön för 2009.

Tabell 6.12 Löne- och lönebikostnaders andel av schablonen

Förslag I dag

Vardagar kl. 06.00–19.00 82 77 Vardagar kl. 19.00–22.00 95 89 Vardagar kl. 22.00–06.00 92 101

Helger 97 107

Löne- och lönebikostnader motsvarar minst andel av schablonen om assistansen utförs på vardagar mellan kl. 06.00–19.00. Förslaget med differentierad schablon innebär att schablonen täcker löne- och lönebikostnader under veckans alla timmar. Dagens schablon täcker inte löne- och lönebikostnader för assistans som utförs på vardagar mellan kl. 22.00–06.00 eller på helger.

Om man utgår från att en assistansberättigad som är beviljad 108 timmars assistans i veckan (åtta av dessa timmar är dubbel assistans) får sin assistans enligt följande tider: vardagar kl. 08.00–

22.00 och helger kl. 09.00–23.00 så motsvarar löne- och lönebi-kostnader cirka 87 procent av schablonen. I dag motsvarar löne- och lönebikostnader knappt 89 procent av schablonen för samma person.

Ekonomisk effekt av förslaget

Om en person har minst 50 procent av sin assistans på OB-tid kan hon/han i dag beviljas förhöjd ersättning från Försäkringskassan.

Kostnaden för den förhöjda ersättningen är cirka 1 procent av den totala assistanskostnaden. Det finns flera skäl till varför förhöjd ersättning kan beviljas. Hur mycket av den förhöjda ersättningen som beviljats på grund av OB-tid vet vi inte men om vi antar att cirka 50 procent av den förhöjda ersättningen beror på OB-tid blir kostnaden för detta år 2008 cirka 90 miljoner kr.

Vi har, utifrån det material som är tillgängligt, uppskattat att cirka 33 procent av all assistans utförs på tid som skulle berättiga till en högre ersättningen. Detta innebär att förslaget innebär en kostnadsminskning med cirka 180 miljoner inklusive minskningen av den förhöjda ersättningen, beräknat på 2009 års siffror.

Tabell 6.13 visar kostnadseffekterna av en differentierad scha-blon utifrån när assistansen utförs.

Tabell 6.13 Kostnadseffekter av en differentierad schablon utifrån när assistansen utförs

Summa i miljon Procent 50 procent av assistansen utförs på OB-tid + 412 2 45 procent av assistansen utförs på OB-tid +164 0.8 40 procent av assistansen utförs på OB-tid +82 0,4 35 procent av assistansen utförs på OB-tid 0 0 30 procent av assistansen utförs på OB-tid 164 0,08 Källa: Egna beräkningar.

Som framgår av tabellen är förslaget kostnadsneutralt om 35 procent av den utförda assistansen utförs under den tid som berättigar till den högre ersättningen i förslaget. Om mindre än 35 procent av assistansen utförs under denna tid innebär förslaget att kostnaden för assistansen minskar. Om mer än 35 procent av assistansen utförs under den tid om berättigar till högre ersättning ökar kostnaden för assistansen.

Hur ska Försäkringskassan besluta om vilken av schablonerna som ska betalas ut?

Utbetalning av assistansersättning

Assistansersättningen betalas ut i förskott. I samband med slutav-räkningen (vanligtvis efter sex månader) får den assistans-berättigade betala tillbaka ersättningen för de timmar som inte nyttjats.

Förslaget med en differentierad schablon innebär att Försäkringskassan vid utbetalningstillfället måste besluta vilken av schablonerna, den lägre eller den högre, som ska betalas ut. Enligt förslaget ska två krav vara uppfyllda för att den utförda assistanstimmen ska berättiga till den högre ersättningen.

Assistansen ska vara beräknad att utföras under tid som berättigar till en högre ersättningen och den personliga assistenten ska ha fått OB-ersättning för sitt arbete.

När assistansen är utförd

Försäkringskassan bör också besluta om med vilken schablon assistansersättningen ska utbetalas. Det kan vara enligt bara en nivå eller blandat. Utgångspunkten är naturligtvis vid vilken tidpunkt stödbehovet finns. Den assistansberättigade/assistansanordnaren bestämmer sedan när assistansen i praktiken ska utföras under en ersättningsperiod. Om Försäkringskassan exempelvis bedömt att stödbehovet finns mellan kl. 08.00–09.00 men brukaren i stället väljer att få assistansen utförd mellan kl. 23.00–24.00 så ersätts brukaren ändå bara med den lägre schablonen, trots att assistansen utförs på tid som berättigar till en högre ersättning.

Kontroll av om den personliga assistenten fått OB-ersättning

Frågan om den personliga assistenten fått OB-ersättning eller inte medför att två frågor måste lösas:

• Vad menas med att den personliga assistenten fått OB-ersättning?

• Hur ska Försäkringskassan kontrollera att OB-ersättningen är utbetald?

När har den personliga assistenten fått OB-ersättning?

De avtal som reglerar arbetsförhållanden för personliga assistenter ger den personliga assistenten rätt till OB-ersättning om hon/han arbetar obekväm arbetstid. Ett undantag är PAN-avtalet.⁵⁴ Enligt detta avtal har anhöriga till den assistansberättigade inte rätt till OB-ersättning.

Vissa företag/brukare använder sig av metoden att OB-ersätt-ningen schabloniseras och slås ut över den personliga assistentens samtliga arbetade timmar. Assistenten får samma timlön oavsett när hon/han arbetar. Lönen är dock något högre än assistentens grundlön. Detta kan gälla alla personliga assistenter hos företaget/

brukaren eller vissa av de personliga assistenterna.

54 PAN-avtalet reglerar arbetsförhållanden för personliga assistenter som anställs på anmodan av den enskilde assistansberättigade eller personliga assistenter som lever i hus-hållsgemenskap med den enskilde assistansberättigade och som är anställda av kommunen.

Förslaget om differentierad schablon innebär inte någon reglering av de personliga assistenternas löner utan reglerar bara att OB-ersättning ska ha betalts ut till assistenten för att utförd assistans ska kunna ersättas med den högre schablonen.

I detta fall avser OB-ersättning att assistenten fått ersättning utöver sin grundlön för det utförda arbetet.

Hur ska Försäkringskassan kontrollera att OB-ersättning betalas ut?

Frågan måste lösas på ett enkelt sätt. Denna kontroll måste kräva minimal administrationsinsats såväl för Försäkringskassan som för assistansanordnaren. Då det är assistansanordnaren som är betalningsmottagare av assistansnersättningen är det assistans-anordnaren som är ansvarig för redovisningen till Försäkrings-kassan. Under vilken tid som assistenten utförs och vem som arbetat framgår av de tidrapporter som ska lämnas in till Försäkr-ingskassan. Dessa rapporter behöver kompletteras med en uppgift angående om den personliga assistenten fått OB-ersättning eller inte. Om det sedan vid en uppföljning och kontroll från Försäkr-ingskassan framkommer att OB-ersättning inte betalas ut i den omfattning som det skulle gjorts så bör det leda till såväl åter-betalningsskyldighet som utredning om bidragsbrott förekommit.

Återbetalning av ersättning

Om OB-ersättning inte betalats ut i den omfattning som det skulle gjorts för rätt till den högre schablonen uppstår återbetalnings-skyldighet enligt reglerna för detta.