Försäkringskassans administration av assistansersättning

Uppföljning och tillsyn av assistansersättning

Sedan den 1 januari 2005 bildar det tidigare Riksförsäkringsverket och de tidigare försäkringskassorna en gemensam myndighet, Försäkringskassan.

Försäkringskassan har inget tillsynsansvar utan granskning av behovsbedömningar och ekonomihantering är istället en fråga för intern kvalitetskontroll. Den formella tillsynen över Försäkrings-kassans handläggning ansvarar Justitieombudsmannen, JO, för.

Om en enskild anser att han eller hon blivit utsatt för ett skadeståndsgrundande fel genom Försäkringskassans myndighets-utövning och genom detta orsakats ekonomisk skada kan han eller hon begära ersättning i motsvarande mån. Ett skadeståndsanspråk hanteras av Justitiekanslern (JK) eller efter överlämnade av JK av Försäkringskassan.

Försäkringskassan har en internrevision som är en oberoende, objektiv, gransknings- och rådgivningstjänst som ska förbättra verksamheten i Försäkringskassan. Den ska granska intern styrning och kontroll samt IT-utvecklingen.

Sedan år 1997 genomför Försäkringskassan en årlig kundunder-sökning för att fånga upp vad de enskilda som varit i kontakt med Försäkringskassan anser om myndighetens service. Försäkrings-kassan har dessutom sedan år 2004 samlat in enskilda kundsynpunkter. Enskilda kan lämna synpunkter på Försäkrings-kassans bemötande eller handläggningen via besök, telefon eller e-post.

LASS-ärenden ingår i Försäkringskassans kontinuerliga kvalitetsäkringsprogram, Qben II. Syftet med kvalitetskontrollen är att mäta om det finns tillräckligt beslutsunderlag i de granskade ärendena för att kunna fatta ett korrekt beslut. Det görs även en kontroll om rätt beslut är fattat och om verkställigheten av

beslutet. Varje månad omgranskas ett urval av ärenden av annan handläggare än den som handlagt det granskade ärendet.

Som stöd i arbetet med att fatta beslut kan Försäkringskassan besluta om en föreskrift (jfr RFFS 1993:244 om assistans-ersättning). Utöver föreskriften kan Försäkringskassan besluta om allmänna råd (jfr RAR 2002:6 om assistansersättning). Allmänna råd är inte bindande. De är generella rekommendationer om tillämpningen av en bestämmelse och anger hur handläggaren kan eller bör handla i ett visst avseende. Försäkringskassan kan också ge ut vägledningar, och har gjort detta när det gäller assistans-ersättning (2003:6, version 1). Vägledningen innehåller en samlad information om vad som gäller inom försäkringsområdet. Försäkr-ingskassan har även möjlighet att besluta om rättsliga ställnings-taganden i syfte att åstadkomma en enhetlig och likformig rättstillämpning inom Försäkringskassan. Rättsliga ställnings-taganden görs i principiella frågor när svar saknas i en rättsfråga eller när rättsläget är oklart. Internt blir alla ställningstaganden som myndigheten gör i rättstillämpningsfrågor bindande. Försäkrings-kassans rättsliga ställningstaganden är däremot inte bindande för t ex domstolar.

Försäkringskassan har, i fråga om assistansersättning, beslutat om rättsliga ställningstaganden gällande

• beräkning av tid för att tillgodose de grundläggande behoven inom assistansersättningen,

• regelbundet återkommande behov inom assistansersättningen,

• sambor likställs med makar inom assistansersättningen.

Försäkringskassan kan också besluta om interna meddelanden, IM, om hur handläggningen på Försäkringskassan ska ske. Försäkrings-kassan har bland annat beslutat om ett IM angående steg i bedömning av assistansersättning.

Utöver dessa styrdokument har Försäkringskassan tagit fram en processbeskrivning, så kallad ENSA-process, som stöd i handlägg-ningen av assistansersättning. Processens syfte är att effektivisera handläggningen och göra rättstillämpningen mer enhetlig.

En enskild som fått ett beslut om assistansersättning som hon/han är missnöjd med kan begära att Försäkringskassan omprövar beslutet. Omprövningsärenden utifrån att den enskilda är missnöjd med Försäkringskassans ursprungliga beslut handläggs

på fyra orter i Sverige. Om den enskilde är missnöjd även med resultatet av omprövningen så kan han/hon överklaga beslutet till domstol.

Inom Försäkringskassan finns ett allmänt ombud. Allmänna ombudet utses av regeringen och har till uppgift att överklaga Försäkringskassans beslut till domstol, antingen det krävs för att få fram ett prejudikat eller för att få till stånd en mer enhetlig rättstillämpning. Det allmänna ombudet kan överklaga såväl till fördel som till nackdel för den enskilde.

Försäkringskassans kontroll över användningen av assistansersättningen

Försäkringskassan kontrollerar användningen av assistans-ersättningen genom att den assistansberättigade redovisar hur många assistanstimmar den använt, vem som arbetat som personlig assistent och till vilka kostnader ersättning som utgått med förhöjd ersättning använts. Varje månad lämnar den assistansberättigade in två sammanställningar till Försäkringskassan. Det är en redovisning av vilka personliga assistenter som arbetat. Den skrivs under av de berörda assistenterna. Dessutom redovisas hur många timmar som använts (räkning). Räkningen skrivs under av den assistans-berättigade. Räkningen används som ett underlag för kommande månadsutbetalning. Det är mot räkningen som Försäkringskassan gör den månatliga avräkningen och slutavräkningen. Avräkningarna syftar till att kontrollera hur många assistanstimmar den assistansberättigade använt under en månad och under tidsperioden som kan vara längst sex månader. Den som beviljats förhöjd ersättning ska i samband med slutavräkningen även redovisa vilka kostnader ersättningen använts till.

Från och med den 1 juli 2008 ska Försäkringskassan även kontrollera att hela assistansersättningen använts antingen till köp av personlig assistans från annan fysisk eller juridisk person eller för att avlöna personliga assistenter.

Arbete med kontroll av oegentligheter och misstänkt brott Försäkringskassan har vidtagit en rad åtgärder för att minska risken för oegentligheter. Bland annat måste alla utbetalningar över-stigande 40 000 kr dubbelattesteras och en efterkontroll av om detta är gjort ska göras. Resultatet av efterkontrollen ska månadsvis rapporteras till huvudkontoret.

I augusti 2007 trädde bidragsbrottslagen i kraft. Den omfattar bl.a. assistansersättningen. Försäkringskassan utreder i första hand rätten till assistansersättning och om den ska krävas tillbaka. Om återkravsskyldighet anses föreligga kan det finnas skäl för att Försäkringskassan vid misstänkt brott göra en polisanmälan.

Under första halvåret 2007 polisanmäldes sex fall gällande assist-ansersättning. Inget ärende gällande assistansersättning har lett till påföljd.

År 2007 lämnade Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen) en rapport angående omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen.⁵⁷ FUT-delegationen bedömer att 10,9 procent av assistansersättningen har betalts ut på felaktiga grunder. Det innebär att assistansersättningen hamnar på femte plats bland trygghetssystemen och att 1 241 miljoner kr betalts ut felaktigt från staten under år 2005. De felaktiga utbetalningarna bedöms vara orsakade av fel bl.a. i tidsredo-visningar och räkningar, otydligt definierade boendeformer, ändrade förhållanden som inte anmäls och tvåårsomprövningar som inte genomförs.

Den 1 juli 2008 trädde nya regler angående kostnader för personlig assistans i kraft. Reglerna innebär att det lagregleras att assistansersättningen endast får andvändas till köp av personlig assistans eller till kostnader för personliga assistenter. För Försäkringskassan innebär regelförändringen att den ska kontrol-lera att den assistansberättigade har använt ersättningen antingen till köp av personlig assistans från annan fysisk eller juridisk person eller för att avlöna personliga assistenter.

57 FUT-delegationen (2007). Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen, Rapport nr 7.