Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) inrättades 2018 med uppgift att ansvara för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen. Därtill ingår i
myndighetens uppgifter att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig, samt att bistå regeringen med underlag för utveckling av digitaliseringen av den offentliga förvaltningen.44 Genom att skapa DIGG gav regeringen en hemvist för frågorna om digitaliseringen av den offentliga förvaltningen.
På DIGG finns ett rådgivande organ samt en expertgrupp. Det rådgivande organet ska bistå myndigheten med råd i strategiska frågor som rör myndighetens
verksamhetsområde förutom när det gäller digitala investeringar av större eller strategisk karaktär där expertgruppen är rådgivande. Både det rådgivande organet
41 I MSB:s regleringsbrev framkommer att avgiften är undantagen kravet på full kostnadstäckning. Undantaget medger att avskrivningar på anslagsfinansierade tillgångar inte ska ingå i underlaget för beräknande av avgifter för Rakel. Utöver det finns en viss finansiering av kommunernas kostnad som subventioneras via anslag.
42 Ibid. s. 39.
43 https://www.msb.se/sv/verktyg--tjanster/rakel/priser-och-villkor/ 2020-06-05.
44 Förordning med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning, SFS 2018:1486. Med den offentliga förvaltningen avses i instruktionen för Myndigheten för digital förvaltning, kommuner, regioner och statliga myndigheter, med undantag för Regeringskansliet, Säkerhetspolisen, Fortifikationsverket, Försvarshögskolan samt myndigheter som hör till Försvarsdepartementet.
STYRNING OCH FINANSIERING AV FÖRVALTNINGSGEMENSAM DIGITAL INFRASTRUKTUR - EN NULÄGESBILD
och expertgruppen består av myndighetschefen, som är ordförande, och högst nio andra ledamöter.45
I december 2019 gav regeringen DIGG, Bolagsverket, Domstolsverket,
E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riksarkivet samt Skatteverket i uppdrag att tillsammans etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte. DIGG fick i uppdrag att leda arbetet. I uppdraget ingick att, den 1 mars 2020, lämna en
delredovisning innehållande en första övergripande version av en långsiktig plan för arbetet med etableringen av infrastrukturen.
I planen har en övergripande bedömning av kostnaderna förknippade med att utveckla och förvalta de olika byggblocken lämnats för åren 2021–2023. Man har vidare gjort en bedömning av kostnaderna för att etablera och upprätthålla den struktur där myndigheterna tillsammans hanterar utveckling och förvaltning av infrastrukturen. Med utgångspunkt från delrapportering har regeringen lämnat ett förslag i budgetpropositionen 2021 om att tilldela DIGG ett anslag. Anslaget får användas för utgifter för styrning, samordning och uppföljning av digitaliseringen av den offentliga förvaltningen, samt för den förvaltningsgemensamma digitala
infrastrukturen och andra förvaltningsgemensamma tjänster och funktioner.
När det gäller frågan om den förvaltningsgemensamma digitaliseringen har DIGG en roll att samordna och stödja. Det finns dock en mängd andra aktörer inom den offentliga förvaltningen som både har ett intresse av, men också mandat att
självständigt genomföra utveckling inom området; myndigheter kan utveckla inom ramen för sina uppgifter och kommuner och regioner inom ramen för deras syften.
DIGG har inte ett mandat att styra andra aktörer i den offentliga förvaltningen.
Myndigheten ska dock bistå regeringen med underlag för utvecklingen av den offentliga förvaltningen. I årsredovisningen för 2019 bedömer DIGG att det finns ett behov av en tydligare styrning för digital strukturomvandling, en förbättrad
förvaltningsgemensam digital infrastruktur, bättre förutsättningar för digital innovation och samutveckling samt en ökad digital kompetens.46
DIGG disponerar idag anslag för myndighetens förvaltningsutgifter samt ett anslag för förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte. Myndigheten förfogar också över låneram och räntekontokrediter. I årsredovisningen för 2019 redovisar också myndigheten intäkter av avgifter av andra ersättningar samt intäkter av bidrag, dessa utgjorde 2019 ungefär 12 procent av myndighetens totala intäkter.
Bidragsintäkterna var drygt dubbelt så stora som avgiftsintäkterna. DIGG får ta ut
45 12 och 13 § förordning med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning, SFS 2018:1486.
46 Årsredovisning 2019, Myndigheten för digital förvaltning, dnr 2020-139, s. 6 f.
STYRNING OCH FINANSIERING AV FÖRVALTNINGSGEMENSAM DIGITAL INFRASTRUKTUR - EN NULÄGESBILD
avgifter av de myndigheter som har anslutit sig till valfrihetssystem för säker elektronisk identifiering enligt och för utbildningsverksamhet.47
De digitala tjänster som DIGG för närvarande ansvarar för är att tillhandahålla en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser från myndigheter till enskilda (digital post) samt för de svenska förbindelsepunkterna (noderna) för gränsöverskridande elektronisk identifiering i enlighet med
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering.48
4.3.1 DIGG:s erfarenheter av övertagande av digitala tjänster I uppdraget ingår att ESV ska undersöka och föreslå när det är lämpligt att en förvaltningsgemensam digital tillgång kan föras över till DIGG. ESV har i kontakten med DIGG bett myndigheten att redogöra för sina erfarenheter vid övertagande av digitala tjänster från en annan myndighet. Exempel på tjänster som DIGG har tagit över förvaltningen för är Mina meddelanden (från Skatteverket) inklusive Min myndighetspost.
4.3.1.1 Förutsättningar och framgångsfaktorer för en lyckad överföring DIGG menar att en avgörande framgångsfaktor för att det har varit möjligt att överta tjänsterna är att det har funnits en stor samarbetsvilja mellan myndigheterna på alla funktioner och alla nivåer i de olika organisationerna. Detta, menar DIGG, är en grundläggande förutsättning för att en förvaltningsgemensam digital tillgång ska kunna föras över från en myndighet till en annan.
Om offentlig förvaltning ska kunna samverka kring ett ekosystem av
förvaltningsgemensamma byggblock behöver ett antal grundläggande förutsättningar finnas etablerade hos både samverkande myndigheter och departement. Det behöver definieras vad ansvar innebär och vilket ansvar som ingår i att tillhandahålla en förvaltningsgemensam komponent. Detta ligger sedan till grund för hur ansvaret i praktiken kan tas över samt vilken förmåga som den mottagande myndigheten måste ha, eller ges möjlighet att utveckla, både vad det gäller praktiska och finansiella kompetenser.
Ytterligare en förutsättning som DIGG pekar på är att arbeta för en gemensam terminologi där ord och begrepp har samma innebörd. Vidare behöver det finnas tydliga mandat om vad som får beslutas om på myndighetsnivån och vilka beslut som behöver fattas på högre nivå.
47 18 § förordning med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning, SFS 2018:1486.
48 3 och 4 § förordning med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning, SFS 2018:1486.
STYRNING OCH FINANSIERING AV FÖRVALTNINGSGEMENSAM DIGITAL INFRASTRUKTUR - EN NULÄGESBILD
Man pekar vidare på att det också behöver finnas en förståelse för komplexiteten i ett övertagande. Att ha en uppfattning om både tidsåtgång och kostnader är också viktigt för välgrundade beslut. Grundliga analyser av teknik och verksamhet är viktiga för att fatta bra beslut och förståelsen för komplexiteten, vid ett övertagande, är viktig att ha både på departements- och myndighetsnivå.
Slutligen pekar DIGG på att det är av betydelse att det finns en tydlighet i styrningen av övertagandet så att olika myndigheter och andra som är inblandade har samma förväntansbilder och samma prioriteringar. Då myndigheter använder olika styrstrukturer, ramverk och utvecklingsmodeller behöver ledning och styrning situationsanpassas utifrån vilka som deltar i samverkan. Att etablera former för ledning och styrning är ett arbete som behöver göras i ett tidigt skede för varje övertagande eller samarbete för förvaltningsgemensamma komponenter. Man pekar på att om det förekommer olika modeller och styrformer kommer det att vara kostnadsdrivande, oavsett om det gäller it-utveckling, affärsmodell,
projektstyrningsmodell eller liknande.
4.3.1.2 Utmaningar med överföring av digitala tjänster
De utmaningar som DIGG har erfarit vid övertagandet av digitala tjänster har varit att besluta var it-drift och applikationsdrift ska ske. Myndigheten pekar också på en problematik med att båda tjänsterna Mina meddelanden och Min Myndighetspost hade en stor teknisk skuld vilket medförde att de behöver byggas om/byggas på nytt i ny miljö med modern teknik. Med den erfarenhet som finns idag, kan man konstatera att denna analys borde ha gjorts innan ett beslut om övertagande fattades, för att säkerställa att uppdraget innehöll alla delar som måste tas omhand.
4.3.1.3 Sammanfattande bild av DIGG:s erfarenheter av övertagande av digitala tjänster
Utifrån den bild ESV har fått är det en stor utmaning att föra över en digital tjänst från en organisation till en annan. Skälen till det handlar bland annat om att varje organisation har en unik miljö för ledning och för driftsättning av de digitala
tjänsterna. Det gör att en tjänst som har utvecklats i en organisation har anpassats till de specifika förutsättningarna som finns i just den organisationen. Vid en flytt behöver anpassningar göras för att tjänsten och driftsättningen av den ska fungera i den nya miljön.
ANALYS
5 Analys
I budgetpropositionen för 2021 beskriver regeringen åtgärder som behöver göras för att säkerställa framtidens välfärd. Bland annat krävs en ökad digitalisering av den offentliga sektorn. För att åstadkomma detta krävs långsiktiga investeringar i digital