Diskussion av genomförande

Under studies gång har det uppkommit flera diskussionspunkter gällande genomförandet, vilket tas upp och diskuteras i detta delkapitel. Den teori som presenterades anses vara relevant för alla delar av studien eftersom teorin flera gånger har överensstämt med verkligheten som upplevs hos Kjell & Company. Ett sådant exempel är teori och

beskrivningar kring logistiska processer som presenterats. Dessa logistiska processer har kunnat identifieras hos Kjell & Company vilket i sin tur har kunnat generera

rekommendationer kring dessa. Valet av metod för den datainsamling som skulle göras föll på enkät och intervju. I förhållande till syftet har valet av metod i efterhand känns som, i stora drag, rätt val av metod.

Metoderna har inbringat den data som önskats till stor del bortsett från enkäten som skickades ut till kunder. Anledningen varför kundenkäten inte inbringade ett större antal svar än väntat var på grund av sättet den distribuerats till kunderna. Som forskare fanns ingen möjlighet till påverkan på hur Kjell & Company distribuerade enkäten till kunderna. Företagets Customer relationship management-avdelning konstruerar personanpassade nyhetsbrev där enkäten fick ett visst utrymme tillsammans med annan information, något som möjligtvis har gett enkäten mindre uppmärksamhet än avsett. Dock är detta ett befogat tillvägagångssätt eftersom Kjell & Company vill sköta intressentdialogen med kunder så friktionsfritt som möjligt. Hade

utskicket varit mer påtryckande hade det möjligtvis skadat några kundrelationer, något som inte ansågs vara ett alternativ bara för att få in data till studien. Något som hade kunnat inbringa mer enkätsvar från kunderna var tydligare marknadsföring gällande utlottningen av presentkort. Möjligheten att vinna presentkort presenterades inte direkt i utskicket utan introducerades först när kunden hade klickat in på enkätlänken. Hade denna information presenterats i utskicket anser vi, utifrån presenterad teori i kapitel 3.3, att chansen att fler hade klickat in på länken hade ökat. Samtidigt är bra att den informationen presenterades först i själva enkäten eftersom motivationen till att svara på enkäten bör vara chansen att påverka företaget och få sin åsikt hörd och inte chansen att vinna pengar. Detta anses mer lämpligt

72

eftersom ett fåtal svar av engagerade respondenter är viktigare än många svar från oengagerade respondenter.

Den insamlade data från intressentdialogen presenteras sedan i en innehållsanalys vilket ger en tydlig och övergripande bild av nuläget och även en inblick i framtiden för Kjell & Company. Av den anledningen anses denna metod ha varit lämplig i studien. Vid en jämförelse med tidigare studier, visar Altkvist och Richardsson (2012) att det är viktigt att identifiera vilka hållbarhetsarbeten som är viktiga för intressenter för att därefter utforma grunden för en hållbarhetsredovisning. Detta kan relateras till denna studie i och med att en intressentdialog har genomförts med kunder, anställda och ägare i syftet att ta fram

intressenternas åsikter gällande Kjell & Companys hållbarhetsarbeten, vilket i sin tur ska användas för att Kjell & Company ska belysa rätt arbeten i sin framtida

hållbarhetsredovisning. I rapporten av Pahlberg och Gustafsson (2019) utgår forskarna från ett företag som redan initierat hållbarhetsredovisning och förklarar att hållbarhetsredovisning är viktigt. Denna studie riktas däremot till ett företag som inte har någon hållbarhetsredovisning men bevisligen är detta viktigt och något som Kjell & Company bör initiera, därmed är studiens genomförande av stor betydelse. De flesta rekommendationer i denna studie grundar sig i att Kjell & Company ska fortsätta med sina hållbarhetsarbeten och att redovisa dessa för att göra både kunder, anställda, ägare och andra aktörer medvetna och nöjda.

Intervjuerna hölls över dataprogrammet Microsoft Teams, något som underlättade arbetet eftersom inga resor behövde göras för att hålla intervjuerna. Detta gav möjligheten att utföra fyra intervjuer, vilket anses gav tillräckligt mycket information för studiens syfte. Nackdelen med att genomföra intervjuer över internet är att det blir svårare att se och tolka informantens kroppsspråk och sinnesnärvaro. Något som gör att vi som forskare kanske inte ställer frågor på mest lämpligt sätt eller styr samtalet på rätt sätt för att få den information som önskas. Något som möjligtvis hade gett ännu bättre utfall rörande intervjuerna var om frågorna hade skickats till informanterna i förväg. Enligt presenterad teori i kapitel 3.2 kan det vara

fördelaktigt att skicka intervjuguiden till informanten redan innan intervjun för att ge informanten chansen att förbereda sig. Detta valdes att inte göra eftersom syftet med

intervjuerna vara att låta informanterna relativt fritt tala om hållbarhet varefter vi som forskare försökte identifiera vilka hållbarhetsarbeten som ansågs viktiga. I efterhand är det rimligt att anta att svaren hade varit mer genomtänkta om informanterna hade fått ta del av

intervjuguiden innan intervjun. Detta eftersom vi som forskare var tvungna att styra samtalsämnet lite mer än önskat.

Ställs frågan om enkäterna och intervjuerna gav svar på det studien är ämnad för anses svaret vara ja. Både enkäterna och intervjuerna har gett en tydlig bild av vad intressenterna tycker är viktigast att Kjell & Company fokuserar på i sitt hållbarhetsarbete. Detta är sant i stora drag men kan vid enskilda frågor ifrågasättas. Exempelvis gav många testrespondenter åsikter kring enkätfrågor som berör lagar och regler. Testrespondenterna besvarade frågorna utifrån om Kjell & Company skulle exempelvis betala skatt i tid eller inte, vilket inte var syftet med frågan. Syftet med frågan var om det var ett viktigt hållbarhetsarbete eller inte och besvarar således Kjell & Companys frågeställning om detta ska vara ett fokus i deras

hållbarhetsredovisning eller inte. Detta ger misstankar om att frågor som denna har besvarats utan att grundtanken med frågan han förståtts, något som kan ge ett annorlunda svar. Att kunna lita på de svar som lämnats är också något som kan diskuteras. Det är svårt att säkerställa hög reliabilitet i enkätsvaren på dessa frågor eftersom enkäten är anonym.

73

Anonymitet kan antingen leda till att respondenten inte svarar seriöst eftersom det anses enklare att ljuga vid anonymitet eller kan anonymitet bidra till att respondenten faktiskt vågar svara sanningsenligt. Det finns alltså två sidor av anonymitet och vi kan inte garantera varken det ena eller det andra, därmed är det svårt att säkerställa hög reliabilitet i enkätsvaren. Utifrån den information som Microsoft Forms presenterar gällande enkätsvaren i form av diagram, fritextsvar och genomsnittlig tid för respondenterna att genomföra enkäten verkar dock enkätsvaren vara trovärdiga. Som tidigare nämnt kan det i värsta fall vara personer som gör enkäten bara för att ha chans att vinna pengar och klickar sig igenom enkäten så snabbt som möjligt. Detta kan dock delvis dementeras eftersom Microsoft Forms ger information om hur lång tid det tagit respondenten att svara. Tiden det tagit att svara på enkäten låg mellan 6–15 minuter, vilket anses stärka tron på att respondenterna inte bara klickade sig snabbt igenom enkäten till slutet. Detta gör att vi antar att respondenterna faktiskt tänkt igenom sina svar och svarat på vad de tycker är viktigast, något som ger stärkt reliabilitet. För intervjusvaren är det även svårt att säkerställa hög reliabilitet eftersom informationen enbart kommer från det informanten säger. Vi har valt att helt lita på det informanterna berättat eftersom de är högt uppsatta i företagsstrukturen och inte borde se någon vinning i att ljuga. Dock hade aktiviteter för att åtminstone höja reliabiliteten kunnat utföras. För det första kunde en mer grundlig bakgrundskontroll göras för att ta reda på var informanternas intresse låg och således vara mer kritiska till information som presenterades. Sedan hade en avstämning mot en annan källa kunnat göras för att bekräfta att den information som uppgavs i intervjuerna faktiskt stämde.