Logistik och hållbarhetsarbete

Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap

Linköping University Linköpings universitet

g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 n e d e w S , g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 -E S

LiU-ITN-TEK-G--20/062--SE

Logistik och

hållbarhetsarbete

Mattias Bachstätter

Michelle Jasinski

2020-06-10

LiU-ITN-TEK-G--20/062--SE

Logistik och

hållbarhetsarbete

Examensarbete utfört i Logistik

vid Tekniska högskolan vid

Linköpings universitet

Mattias Bachstätter

Michelle Jasinski

Handledare Stefan Engevall

Examinator Micael Thunberg

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –

under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga

extra-ordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,

skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för

ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten

vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av

dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,

säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ

art.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i

den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan

beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan

form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära

eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se

förlagets hemsida

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible

replacement - for a considerable time from the date of publication barring

exceptional circumstances.

The online availability of the document implies a permanent permission for

anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to

use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.

Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses

of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The

publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,

security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to be

mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected

against infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Press

and its procedures for publication and for assurance of document integrity,

please refer to its WWW home page:

i

Förord

Detta examensarbete är utfört i samarbete med Kjell & Company och deras hållbarhetschef Igor Pastuhovic som kontaktperson. Vi vill tacka Igor för hans engagemang kring denna studie och all den hjälp vi fått under studiens gång. Han har alltid varit tillgänglig och haft en löpande dialog med oss för att studiens genomförande skulle bli så bra som möjligt, något vi värdesatt högt. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Stefan Engevall för den tid han avvarat för att ge oss noggrant utvald feedback och guidat oss mot studiens mål.

Vi skulle även vilja tacka de respondenter och informanter som deltagit i studien med åsikter angående Kjell & Companys hållbarhetsarbete. Utan er hade inga åsikter kunnat analyseras och således hade inget resultat kunnat presenteras.

Mattias Bachstätter & Michelle Jasinski Linköpings universitet, Campus Norrköping Juni 2020

ii

Sammanfattning

I dagens samhälle är hållbarhetsarbete en viktig faktor i företagande. Företag och konsumenter är medvetna om att de måste leva hållbart för att erhålla en hållbar framtid. Inom hållbar utveckling brukar man tala om tre olika dimensioner vilket är ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling. Denna studie berör hållbar utveckling kopplat till Kjell & Company och dess intressenters åsikter rörande hållbarhet. Kjell & Company har i nuläget initierat 20

hållbarhetsarbeten men har inte klart för sig vilka som är viktiga för företagets intressenter.

Intressenterna som deltagit i intressentdialogen i denna studie är kunder, anställda och ägare och är således dessa tre grupper som datainsamlingen utförts på. Ytterligare ett problem är att Kjell & Company inte haft något sätt att visa för sina intressenter vad för slags hållbarhetsarbeten företaget faktiskt bedriver i dagsläget. Studiens mål är därför att presentera vilka hållbarhetsarbeten Kjell & Companys intressenter tycker är viktiga för att företaget ska kunna fokusera extra mycket på dessa och i sin tur presentera och belysa dessa hållbarhetsarbeten i en hållbarhetsredovisning. Dessutom ska rekommendationer kring hållbarhetsarbeten som uppfyller kraven (1) hållbarhetsarbete är viktigt för intressenterna (2) hållbarhetsarbete påverkar företagets logistik presenteras. Syftet med studien är således att ge Kjell & Company information om vilka hållbarhetsarbeten de ska

fokusera på. Studien fördjupar sig även i de hållbarhetsarbetena som påverkar företagets logistik. Detta eftersom effekten av effektivare och mer hållbara logistiska processer bidrar till flera fördelar för företaget, där bland lägre kostnader för företaget och större möjligheter att fortsätta utvecklas.

De metoder som har använts i studien är litteraturstudie, enkät, semi-strukturerade intervjuer och innehållsanalys, och har på olika sätt bidragit till det resultat som presenteras i studien.

Enkätsvaren resulterade i 89 svar från anställda, 8 svar från kunder och 2 svar från ägare, och därmed är endast de anställdas svar representativt och de andra två intressentgruppernas svar endast indikatorer till vad som verkar vara viktigast för dessa. De hållbarhetsarbeten som visat sig viktiga för intressenterna utifrån enkätsvaren presenteras nedan:

• Anställda ansåg att ”Förpackningsval hos egna varumärken”, ”Jämställdhet, mångfald

och icke-diskriminerande” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension.

• Kunders enkätsvar indikerar att ”Avfall, återvinning och återbruk”, ”Hälsa och säkerhet”

och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive

hållbarhetsdimension.

• Ägares enkätsvar indikerar att ”Produktöverensstämmelse med lagar och regler”,

”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminerande” samt ”Ansvarsfull tillverkning” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive

hållbarhetsdimension.

Enligt de fyra informanterna i intervjuerna var hållbarhetsarbeten ”Hälsa och säkerhet”,

”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminering” samt ”Långsiktig lönsamhet” de viktigaste

hållbarhetsarbetena som Kjell & Company bör fokusera på. Utifrån de åsikter som samlats in har sex viktiga hållbarhetsarbeten som påverkar företagets logistik valts ut och analyserats. Urvalet av viktiga hållbarhetsarbeten har främst baserats på anställdas enkätsvar men har även baserats på intervjuerna. De hållbarhetsarbeten som både är viktiga för intressenterna och påverkar företagets

logistik är ”Energianvändning och effektivisering”, ”Avfall, återvinning och återbruk”,

”Förpackningsval hos egna varumärken”, ”Långsiktig lönsamhet”, ”Ansvarsfull tillverkning” och ”Hållbart varumärke”. Analysen av dessa sex hållbarhetsarbeten har genererat ett flertal

iii

Abstract

In today’s society, sustainability has become an important factor. Companies and consumers are

more aware of sustainable living in order to maintain a sustainable future. The concept of sustainability is divided into three dimensions which are economic, social and ecologic

sustainability. This study is done together with Kjell & Company in order to help them examine which sustainable initiatives that are most important for their stakeholders in order to communicate these through a corporate sustainability report. Currently, Kjell & Company have started 20

initiatives of sustainability but do not know which of these that are most important for their stakeholders. The stakeholders involved in this study are consumers, employees, and owners. Another problem is that Kjell & Company does not have a structure of communicating which sustainable initiatives that they are currently working with. The aim of this study is therefore to clarify which sustainable initiatives that is most important for the stakeholders in order to present and elucidate these in a corporate sustainability report. Also, recommendations will be presented regarding sustainable initiatives that meets the two requirements (1) the sustainable initiative is important for the company’s stakeholder and (2) affects the logistic processes in the company. The purpose of this study is to give information to Kjell & Company regarding the most important sustainable initiatives in order to help them focus on what’s important for their stakeholders. This study also examines which sustainable initiatives that effects the company’s logistics. This is done since the importance of more efficient and sustainable logistic processes contributes to lower costs for the company and gives the business opportunities to develop further.

The different methods used in this study are literature review, a survey, interviews, and a content analysis. Through the survey, 89 responses were received from the employees, 8 from the

consumers and 2 from the owners. Therefore, only responses from the employees are

representative for the study while responses from the other two stakeholders are indicators of what seems to be most important regarding sustainability. The most important works of sustainability that has been proven to be the most important for the stakeholders is presented below:

• For employees, the most important sustainable initiatives are “Choice of packaging”,

“Equality and diversity” and “Integrity and anti-corruption”.

• For consumers, the most important sustainable initiatives indicate to be “Waste and

recycling”, “Health and safety” and “Integrity and anti-corruption”.

• For owners, the most important sustainable initiatives indicate to be “Product equality”,

“Equality and diversity” along with “Responsible manufacturing” and “Integrity and

anti-corruption”.

According to the four informers in the interviews “Health and safety”, “Equality and diversity”

and “Long-term profitability” are the most important sustainable initiatives for Kjell & Company

to focus on in the future. When the stakeholder’s opinions were collected, six different sustainable initiatives that affect the company’s logistics were chosen and later analyzed. These six sustainable works were selected mostly from the employee’s answers in the survey, but also from the

interviews. The sustainable initiatives that both were important for the stakeholders and effects the

company’s logistics is “Energy use and efficiency”, “Waste and recycling”, “Choice of

packaging”, “Long-term profitability”, “Responsible manufacturing” and “Sustainable brand”. The

analysis of these sustainable initiatives has resulted in several recommendations that have been presented in the report.

iv

Nyckelord: intressentdialog, logistik, försörjningskedja, supply chain management, hållbar

v

Innehållsförteckning

1.5 Systembeskrivning och avgränsningar ... 3

1.6 Företagsbeskrivning ... 4

1.7 Rapportens disposition ... 5

2. Teoretisk referensram ... 6

2.1 Logistik ... 6

2.2 Hållbarhet och logistik ... 7

2.2.1 Ekonomisk hållbarhet ... 9 2.2.2 Social hållbarhet ... 10 2.2.3 Ekologisk hållbarhet ... 11 2.3 Hållbarhetsredovisning ... 11 2.4 Tidigare studier ... 12 3. Metodteori ... 14 3.1 Metodansats ... 14 3.2 Intervju ... 15 3.3 Enkät ... 15 3.4 Innehållsanalys ... 16 3.5 Litteraturstudie ... 19

3.6 Reliabilitet och Validitet... 19

3.6.1 Intervju ... 19 3.6.2 Enkät ... 20 4. Tillvägagångssätt ... 21 4.1 Litteratursökning ... 21 4.2 Enkät ... 21 4.3 Test av enkät ... 24 4.4 Intervju ... 26 4.5 Innehållsanalys ... 26

4.5.1 Definition av huvudområde och aspekter ... 27

vi

4.7 Reliabilitet i studien ... 29

4.8 Validitet i studien ... 30

5. Delstudie 1 - Intressentdialog ... 32

5.1 Kjell & Companys nuvarande hållbarhetsarbeten ... 32

5.2 Enkätsvar ... 33 5.2.1 Hållbarhetsarbetenas betydelse ... 34 5.2.2 Intressenternas ranking ... 39 5.3 Analys av enkätsvar ... 43 5.4 Presentation av intervjusvar ... 44 5.4.1 Ägare 1 ... 44 5.4.2 Landschef ... 45 5.4.3 Ägare 2 ... 46 5.4.4 Regionchef ... 47 5.5 Analys av intervjusvar ... 49 5.6 Innehållsanalys ... 50 5.7 Resultat intressentdialog ... 54

6. Delstudie 2 – Fördjupning inom hållbarhetsarbeten som påverkar företagets logistik ... 56

6.1 Hållbarhetsarbeten som direkt påverkar logistiken ... 56

6.2 Hållbarhetsarbeten som indirekt påverkar logistiken ... 59

6.3 Hållbarhetsarbeten som inte påverkar logistiken... 61

6.4 Analys av hållbarhetsarbeten som intressenterna anser viktiga och påverkar företagets logistik ... 62

6.4.1 Energianvändning och effektivisering ... 62

6.4.2 Avfall, återvinning och återbruk ... 63

6.4.3 Förpackningsval hos egna varumärken ... 63

6.4.4 Långsiktig lönsamhet... 63

6.4.5 Ansvarsfull tillverkning ... 64

6.4.6 Hållbart varumärke ... 64

6.5 Resultat och rekommendationer ... 64

6.5.1 Effektivisering och energianvändning ... 64

6.5.2 Avfall, återvinning och återbruk ... 65

6.5.3 Förpackningsval hos egna varumärken ... 65

6.5.4 Ansvarsfull tillverkning ... 66

6.5.5 Långsiktig lönsamhet... 67

6.5.6 Hållbart varumärke ... 67

7 Diskussion ... 69

vii

7.2 Diskussion av genomförande ... 71

7.3 Diskussion av etiska aspekter ... 73

8 Slutsats... 75

Referenser ... 80

Bilaga 1 – Feedback på testenkäten... A Bilaga 2 – Ändringar i enkät ... E Bilaga 3 – Slutgiltig enkät ... I Bilaga 4 – Intervjuguide ... O

Tabellförteckning

Tabell 2 - Exempel på aspekter ... 28

Tabell 3 – Innehållsanalys ekologiska dimensionen ... 51

Tabell 4 - Innehållsanalys sociala dimensionen ... 52

Tabell 5 - Innehållsanalys ekonomiska dimensionen ... 53

Tabell 6 - Intressenternas åsikter ... 54

Figurförteckning

Figur 2 - Koncernstruktur ... 4

Figur 3 - Exempel på företagsstruktur inspirerad av Skjott-Larsen & Jespersen (2005) ... 7

Figur 4 – Förenklad metod ... 14

Figur 5 – Arbetsprocess ... 21

Figur 6 - Enkätexempel ... 23

Figur 7 - Enkätexempel ... 23

Figur 8 - De ekologiska hållbarhetsarbetenas betydelse för anställda ... 34

Figur 9 - De sociala hållbarhetsarbetenas betydelse för anställda ... 35

Figur 10 - De ekonomiska hållbarhetsarbetenas betydelse för anställda ... 35

Figur 11 - De ekologiska hållbarhetsarbetenas betydelse för kunder ... 36

Figur 12 - De sociala hållbarhetsarbetenas betydelse för kunder ... 36

Figur 13 - De ekonomiska hållbarhetsarbetenas betydelse för kunder ... 37

Figur 14 - De ekologiska hållbarhetsarbetenas betydelse för ägare ... 37

Figur 15 - De sociala hållbarhetsarbetenas betydelse för ägare ... 38

Figur 16 - De ekonomiska hållbarhetsarbetenas betydelse för ägare ... 38

Figur 17 - De ekologiska hållbarhetsarbetenas ranking enligt anställda ... 39

Figur 18 - De sociala hållbarhetsarbetenas ranking enligt anställda ... 39

Figur 19 - De ekonomiska hållbarhetsarbetenas ranking enligt anställda ... 40

Figur 20 - De ekologiska hållbarhetsarbetenas ranking enligt kunder ... 40

Figur 21 - De sociala hållbarhetsarbetenas ranking enligt kunder ... 41

Figur 22 - De ekonomiska hållbarhetsarbetenas ranking enligt kunder ... 41

Figur 23 - De ekologiska hållbarhetsarbetenas ranking enligt ägare ... 42

Figur 24 - De sociala hållbarhetsarbetenas ranking enligt ägare ... 42

1

1.

Inledning

Idag är hållbarhetsarbete en viktig faktor i företagande. Företag och konsumenter är medvetna om att människor måste leva hållbart för att erhålla en hållbar framtid. Förenta Nationernas (FN) handlingsplan Agenda 2030 är en uppsättning av 17 globala mål med fokus på

miljömässig, ekonomisk och social hållbar utveckling. Samtliga mål ska uppfyllas i världens alla länder. Sveriges regering har upprättat en handlingsplan för att stärka arbetet mot målen i Agenda 2030 och göra det tydligt för myndigheter och samhällsaktörer hur de kan agera. Genom bred delaktighet i hela samhället kan Sverige bidra till att uppnå de gemensamma målen (Regeringskansliet, 2018).

Genom den globala medvetenheten om hållbar utveckling påverkas företag till att arbeta mer hållbart. Hållbart företagande är både bra för planeten och lönsamheten. Enligt Bright Planet (n.d.) bör företag hållbarhetsredovisa för att skapa större konkurrensfördelar, stärka sitt varumärke och driva en positiv utveckling i verksamhet och affärer. Att hållbarhetsredovisa innebär att företaget fattar beslut, sätter mål och bestämmer hur arbetet ska styras hållbart för att sedan redovisa resultatet i till exempel en offentlig databas. Genom en

hållbarhetsredovisning kan företag presentera och tydliggöra hur deras verksamhet bidrar till en långsiktig hållbar utveckling och därmed skapa värde för både företaget och dess

intressenter. För att upprätta en hållbarhetsredovisning och tillgodose en bra struktur för ett sådant arbete kan företag ta hjälp av en internationell standard som kallas Global Reporting Initiative (GRI). Organisationen GRI utformar globala standarder för hållbarhetsredovisning som hjälper små och stora företag att förstå och kommunicera sina hållbarhetsinitiativ både inom företaget och för sina intressenter (Bright Planet, n.d.). GRI har fått en dominerande roll inom hållbarhetsredovisning eftersom dess riktlinjer övergick från ett ramverk till standarder den 1 juli 2018 och därmed ska samtliga GRI-rapporter följa dessa standarder (Frostensson & Helin 2018).

1.1Problembeskrivning

Kjell & Co Elektronik AB, hädanefter benämnt Kjell & Company, är ett företag som arbetar med flera hållbarhetsprojekt men saknar hållbarhetsredovisning. Enligt företagets ledning och ägare är hållbarhet högt värderat men i dagsläget finns det inget som kan styrka det

hållbarhetsarbete de faktiskt gör och därför är en hållbarhetsredovisning relevant att upprätta. Eftersom hållbarhetsredovisning är ett sätt att dokumentera och presentera de

hållbarhetsarbeten som utförs av ett företag är detta passande för Kjell & Company. Hållbarhetsarbete innebär arbeten som har påverkan på ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. För att erhålla ett betydelsefullt hållbarhetsarbete måste Kjell & Companys intressenter, det vill säga kunder, anställda, ägare, leverantörer och myndigheter uttrycka vilka hållbarhetsarbeten som de tycker är viktiga idag. Dessa åsikter ligger sedan till grund för vilka hållbarhetsarbeten som Kjell & Company bör fokusera på och även presentera i en

hållbarhetsredovisning.

Denna studie relaterar till detaljhandelsbranschen, vilket är den bransch som Kjell &

Company är verksamma i. Detaljhandelns syfte är att förse konsumenter med produkter för att tillgodose deras behov som uppstått av olika anledningar. För att detta ska vara möjligt krävs en mängd olika logistiska processer i en försörjningskedja. Denna försörjningskedja startar i råmaterial som sedan transporteras till tillverkarna/leverantörerna där produkter tillverkas och säljs vidare. Logistiska processer syftar alltså till de aktiviteter, samt hantering av dessa

2

aktiviteter, som krävs för att en produkt ska gå från råmaterial till slutkund vidare till återvinning. Aktiviteterna är exempelvis transporter, lagerföring, returer och

informationsflöde. Kunderna i detta fall är oftast återförsäljare som har som ändamål att skapa en tillgänglighet för konsumenterna.

Kjell & Company har redan initierat ett flertal hållbarhetsarbeten men saknar information om vilka av dessa som är viktigast för företagets intressenter. De intressenters åsikter som samlas in i denna studie är kunders, ägares och anställdas. Dessa tre aktörer benämns fortsättningsvis som intressenterna. Vidare har Kjell & Company ingen kanal i vilken de dels kan föra en dialog med intressenterna kring sitt arbete och dels presentera sina framsteg. Detta ger upphov till behovet av en hållbarhetsredovisning för att företaget ska kunna förmedla, till

intressenterna,de hållbarhetsprojekt de ägnar sig åt. Enligt Igor Pastuhovic, hållbarhetschef på Kjell & Company, värderas hållbarhet högt av företagets ägare så väl som kunder. Därför avser Kjell & Company att upprätta och delta i en intressentdialog med intressenterna för att etablera en strategisk riktning för företagets hållbarhetsarbete som därefter ska kunna

presenteras i en hållbarhetsrapport i linje med GRI-standarden.

Ett tidigare arbete som gjorts inom hållbarhetsredovisning är av Gustafsson och Pahlberg (2019) som studerar hur Skellefteå Kraft arbetar med sin hållbarhetsredovisning. I rapporten undersöker Gustafsson och Pahlberg (2019) hur Skellefteå Kraft kommunicerar sina

hållbarhetsprocesser och på vilket sätt hållbarhetsredovisningen används som ett internt styrinstrument inom företaget. Rapporten av Gustafsson och Pahlberg (2019) visar att det är viktigt med hållbarhetsredovisning. Eftersom det har bevisats viktigt med en

hållbarhetsredovisning anses därmed denna studie relevant eftersom den hjälper Kjell & Company att utforma en grund för sin hållbarhetsredovisning.

1.2Mål

Målet med studien är att presentera vilka hållbarhetsarbeten som Kjell & Company arbetar med idag och vilka av dessa som intressenterna tycker är viktigast samt att lämna

rekommendationer kring de hållbarhetsarbeten som uppfyller kraven (1) är viktiga för företagets intressenter och (2) påverkar företagets logistik.

1.3Syfte

Syftet med studien är att Kjell & Company ska få information om vilka hållbarhetsarbeten som deras intressenter tycker är viktiga. Detta görs för att Kjell & Company ska jobba med rätt hållbarhetsarbeten utifrån intressenternas åsikter och kunna redovisa dessa i en

hållbarhetsredovisning.

1.4Frågeställningar

Fyra frågor har formulerats för att kunna nå målet med studien. Först och främst är studien ämnad att presentera vilka hållbarhetsarbeten som Kjell & Company arbetar med idag och sedan ta reda på vilka av dessa som företagets intressenter anser vara viktiga. Därefter ska dessa hållbarhetsarbeten undersökas vidare genom att ta reda på om hållbarhetsarbetet påverkar företagets logistik. Slutligen presenteras rekommendationer kring de

hållbarhetsarbeten som uppfyllt kraven (1) är viktiga för företagets intressenter och (2) påverkar företagets logistik.

1. Vilka hållbarhetsarbeten utförs av Kjell & Company idag och vilka är viktiga för deras intressenter?

3

Avsikten med den första frågeställningen är att identifiera vilka hållbarhetsarbeten som Kjell & Company arbetar med idag och vilka av dessa arbeten som anses viktiga för Kjell & Companys kunder, ägare och anställda.

2. Vilka av hållbarhetsarbetena påverkar Kjell & Companys logistiska processer? 3. Vilka effekter har de hållbarhetsarbeten som anses viktiga av intressenterna och

samtidigt påverkar Kjell & Companys logistiska processer?

För att identifiera de hållbarhetsarbetena som påverkar Kjell & Companys logistiska processer och förstå hur hållbarhetsarbetena påverkar företagets logistik formulerades andra och tredje frågan. Effekter innebär en förändring eller uppkomst av en aktivitet i ett visst

hållbarhetsarbete. Logistiska processer syftar till de aktiviteter, samt hantering av dessa aktiviteter, som krävs för att en produkt ska gå från råmaterial till slutkund vidare till återvinning.

4. Vilka rekommendationer kan presenteras för de hållbarhetsarbeten som anses viktiga av intressenterna och samtidigt påverkar Kjell & Companys logistiska processer? Den sista frågeställningen är ämnad för att presentera relevanta rekommendationer för fortsatt arbete kring de hållbarhetsarbeten som anses viktiga av intressenterna och som påverkar Kjell & Companys logistiska processer.

1.5 Systembeskrivning och avgränsningar

I detta projekt studeras Kjell & Companys hållbarhetsarbete och redogörs för vilka av dessa som är viktiga för företagets intressenter. Sedan analyseras de hållbarhetsarbeten som påverkar företagets logistik. En enkät och ett flertal intervjuer det vill säga intressentdialog, hålls med företagets kunder, anställda och ägare vilket tydliggörs med röd markering i Figur 1. Anledningen varför endast kunder, anställda och ägare medverkar i intressentdialogen är för att studien annars hade blivit för omfattande. Därför dras systemgränsen för att utesluta exempelvis leverantörer, tillverkare och transportörer. De svar som erhålls i

intressentdialogen används till fördjupning inom de logistiska områdena, vilket i sin tur kan påverka alla olika delar i systemet. De hållbarhetsarbeten som intressenterna tycker är viktiga kan alltså förekomma i hela systeme

4

Förutom avgränsningen att endast kunder, anställda och ägare är delaktiga i intressentdialogen har vissa andra aspekter inte studerats. Först och främst har kostnader i anknytning till

hållbarhetsarbetena och rekommendationerna inte blivit utredda. Detta på grund av att de rekommendationer som presenteras är ämnade att vara teoretiska och mer en ögonöppnare vad företaget skulle kunna göra och inte exakt vad de borde göra rent lönsamhetsmässigt. Studien har inte heller gått in på djupet på varje hållbarhetsarbete eftersom syftet med studien inte är att förbättra varje enskilt hållbarhetsarbete. Eftersom syftet var att analysera vilka befintliga hållbarhetsarbeten som intressenterna tycker är viktiga har någon djupare beskrivning av varje hållbarhetsarbete inte gjorts. Vidare analyserade inte varje

hållbarhetsarbete utifrån en logistisk synvinkel, vilket beror på att alla inte påverkar Kjell & Companys logistiska processer. Slutligen begränsades metoderna för datainsamling till att endast använda enkäter och intervjuer som datainsamlingsverktyg. Diskussioner kring att genomföra en workshop förekom men valet landade på genomförandet av en enkät som distribuerades till de tre olika intressentgrupperna och fyra intervjuer för att göra dessa med så hög kvalité som möjligt.

1.6Företagsbeskrivning

Kjell & Company är verksamma inom detaljhandeln och är ett av Sveriges starkaste

varumärken inom branschen. Ett bevis på deras starka varumärke är de ca två miljoner kunder som är medlemmar i deras kundklubb. Det är framförallt hemelektronik och teknik som Kjell & Company säljer. I Kjell & Companys butiker sker försäljningen över disk och säljarens kunskap och kundservice är högt värderad av företaget för att ge kunden den bästa upplevelse av servicen. Hos Kjell & Company är man alltså väldigt mån om att erbjuda rätt kunskap för att hitta den bästa lösningen åt varje kund. Kjell & Company har upp mot 1000 anställda med 125 butiker sammanlagt i Sverige och Norge, en logistikanläggning och huvudkontor i Malmö samt inköpskontor i Shanghai.

Det var familjen Dahnelius som startade Kjell & Company år 1988 och var på den tiden ett litet familjeföretag. Idag är ägarstrukturen mer komplicerad men ägs fortfarande av familjen Dahnelius men tillsammans med huvudägare FSN Capital. Kjell & Companys ägarstruktur presenteras i Figur 2.

5 1.7Rapportens disposition

I kapitel 2, teoretisk referensram, presenteras den teori som används för att ge läsaren kunskap om huvudområdena logistik och hållbarhet samt hållbarhetsredovisning. Denna teori

presenteras för att förklara begrepp, teorier och fakta inom dessa områden för att sedan öka förståelsen för det resultat och slutsats som presenteras i rapporten. Vilka metoder och hur dessa har använts presenteras i kapitel 3 och 4 där även reliabilitet och validitet i studien diskuteras. Dessa kapitel är ämnade för att tydligt förklara vad varje metod innebär för att sedan förklara hur metoderna använts i denna studie. Kapitel 5 presenterar delstudie 1 och innefattar den intressentdialog som hållits med Kjell & Companys intressenter. Här ingår de svar som samlats in genom enkäten och intervjuerna samt en analys av dessa. I kapitel 6 presenteras delstudie 2 vilket innefattar fördjupningen för de hållbarhetsarbeten som påverkar Kjell & Companys logistik. Här förklaras vilka hållbarhetsarbeten som påverkar företagets logistik samt varför och därefter har sex av dessa hållbarhetsarbeten valts ut och studerats djupare för att rekommendationer ska kunna presenteras. Vidare i kapitel 7 diskuteras rapportens resultat, tillvägagångssätt och metoder i ett diskussionskapitel. Detta kapitel är uppdelat i tre olika områden, resultat, genomförande och etiska aspekter, för att enklare kunna föra en strukturerad diskussion. Allt detta avrundas med en slutsats i kapitel 8 som knyter an frågeställningarna med det resultat som presenterats i de två delstudierna. I slutet av rapporten presenteras även de bilagor som används för rapportens metoder. I bilaga 1 och 2 återfinns den feedback som testet av enkäten gav samt de ändringar som sedan gjordes för att förbättra enkäten. I bilaga 3 presenteras hela enkäten som skickades ut till kunder, anställda och ägare. Slutligen presenteras den intervjuguide som används vid intervjuerna i kapitel 4.

6

2.

Teoretisk referensram

I följande kapitel presenteras den teori som är relevant för studien.

2.1Logistik

Det är enligt Ballou (1989) ett känt ekonomiskt faktum att jordens befolkning är utspridda över en stor geografisk yta och besitter olika resurser och förutsättningar. Denna spridning kan medföra problem när olika individer önskar någon form av vara eller tjänst som inte finns i närheten eller finns i närheten men har ett oönskat högt pris. Ballou (1989) menar därför att flödet av material och tjänster måste hanteras på rätt sätt för att minska gapet mellan utbud och efterfrågan, vilket innebär att gapet minskar ju bättre flödet hanteras. Att få rätt tjänster och material till rätt plats, i rätt tid och med rätt villkor är således det logistikproblem som uppstår när det finns en efterfråga att möta. Det är därför naturligt att ett företag bidrar med logistiska lösningar för att förse sin kund med den tjänst eller produkt kunden vill ha. Alltså handlar logistik i grund och botten om kundservice. Ballou (1989) argumenterar av den anledningen att en viktig del i en fri företagsekonomi är nyttan företag kan dra av varandra eftersom alla kan dra nytta av gods och tjänster av högsta möjliga kvalité till ett så lågt pris som möjligt. Det gäller alltså att hitta rätt balans mellan kvalité och kostnad.

Denna beskrivning av logistik stärks av Sandberg (2015) men med en mer aktuell syn på ämnet. Logistiken har enligt Sandberg (2015) en fortsatt stor betydelse för företagen och argumenterar för att betydelsen ständigt ökar. Detta sker på grund av ett par olika faktorer. En av dessa är företags globala tillväxt eftersom många försöker expandera för att nå en större kundbas. Denna globala expansion av kundbas gör enligt Sandberg (2015) att logistikens betydelse ständigt ökar och måste studeras. Ytterligare en bidragande faktor till logistikens ökande betydelse är utveckling av området informationsteknik (IT). Genom denna utveckling har management-koncept som styrs av tungt styrda IT-system fått större plats hos företagen. Detta har i sin tur lett till ett ökat logistiskt intresse eftersom IT-systemen gör det enklare att manövrera och omdirigera transporter, lagra och sortera olika gods och i realtid kunna planera ett flöde. Fredholm (2013) förklarar vidare att utvecklingen av IT-system i hög grad har påverkat e-handeln mellan företag och konsument, men även e-handel mellan företag. Detta fenomen brukar benämnas B2B (Business to business) och innefattar logistiken mellan företag, något som också måste fungera logistiskt bra för att tillfredsställa slutkunden. Slutligen förklarar Sandberg (2015) att kundernas krav ständigt ökar kring en bättre och framförallt snabbare logistik. Detta på grund av att utbudet i dagens läge är så pass stort att en bra produkt inte tillfredsställer konsumenten om denne inte får sin produkt inom rimlig tid från att behovet uppstått. Produkten måste alltså finnas åtkomligt för kunden i rätt kvalitet, på rätt plats, i rätt antal och vid rätt tid för att tillfredsställa kunden. Med andra ord påverkar kundernas krav på en god tillgänglighet logistiken eftersom logistik i grund och botten är kundservice.

Andra begrepp rörande logistik har uppmärksammats enligt Sandberg (2015) som anser att det är viktigt att beskriva skillnaden mellan dessa begrepp. Ett sådant begrepp är supply chain management som är ett fenomen, som liksom logistik, har fått allt mer plats i företagens vardag. Supply chain management (SCM) är ett begrepp som vuxit fram ur logistikkonceptet och syftar till hela försörjningskedjan istället för bara den interna logistiken i ett företag menar Skjott-Larsen & Jespersen (2005). Med andra ord benämns ofta begreppet logistik som den interna logistiken, exempelvis hur transporter planeras och hur gods ska lagerhållas, medan SCM innefattar både den interna logistiken samt den externa logistiken. Handfield &

7

Nichols (2002) förklarar begreppet Supply chain, vilket avser kedjan av alla organisationer och aktiviteter som berör flödet av gods, tjänster och information. Kedjan startar i råmaterial och slutar inte förrän ett eller flera råmaterial förfinats till en slutprodukt som levererats till slutkund. Christopher (2005) utvecklar detta begrepp genom att förklara begreppet Supply chain management. SCM handlar om att hantera relationen mellan leverantörer och kunder, både uppåt och nedåt i kedjan, för att skapa så stort värde för kunden som möjligt till en så låg kostnad som möjligt. Christopher (2005) argumenterar även för att begreppet borde heta demand chain management eftersom det i grund och botten är kundernas önskan om en viss produkt som styr kedjan och inte utbudet. Vidare finns det belägg att benämna begreppet chain som network eftersom en företagsstruktur sällan är en rak kedja utan ett större nätverk som förgrenas, se exempel på företagsstruktur i Figur 3.

Figur 3 - Exempel på företagsstruktur inspirerad av Skjott-Larsen & Jespersen (2005)

För att en produkt ska gå från kundorder till slutkund krävs olika processer. Forslund, Jonsson och Mattson (2009) förklarar att order-to-delivery (OTD) processen ses som en av de

viktigaste processerna att hantera inom logistiken. Vidare menar författarna att OTD

processen kan delas upp i fyra logistiska delprocesser. Dessa fyra delprocesser är kundorder, leverantörernas arbete, leverantör av logistiktjänster och distribution till slutkund. Det är viktigt att inte suboptimera varje delprocess, företag bör ha fokus på samtliga delar för att erhålla en hållbar försörjningskedja (Forslund, Jonsson & Mattson 2009). OTD processen berör minst tre parter, vilket är kund, leverantör och leverantör av logistiktjänster, och alla dessa aktörer påverkar försörjningskedjan där samtligas prestation är avgörande. Därför är det viktigt att se dessa som en treenighet och ha fokus på samtliga parter samtidigt (Forslund, Jonsson & Mattson 2009). Vidare förklaring av logistiska processer kopplat till hållbarhet återfinns i kapitel 2.2.

2.2Hållbarhet och logistik

Hållbar utveckling innefattar tre dimensioner i form av ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter (Mårtensson & Westberg 2017). För att skapa en hållbar utveckling ska minst någon dimension gynnas och ingen missgynnas. Hedenus, Persson och Sprei (2018) bekräftar beskrivningen av tre dimensioner och menar att denna uppdelning ger bättre förutsättningar för en hållbar utveckling. Vidare menar Hedenus, Persson och Sprei (2018) att det finns olika

8

definitioner av hållbar utveckling men den vanligaste definitionen är Brundtland-definitionen och lyder: ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Hedenus, Persson och Sprei 2018, s. 28). Frostensson & Helin (2018) menar att begreppet hållbar utveckling är en konsekvens av olika samhällsförändringar och behovet av ett helhetsperspektiv för att hantera dessa

förändringar. Enligt Frostensson & Helin (2018) hör ekonomi, miljö och samhälle ihop för en hållbar utveckling. Det finns däremot ingen lagstiftning eller överstatlig struktur från till exempel FN och EU som kan skapa en lösning för att lösa problemen inom hållbarhet för en balanserad och gynnsam hållbar utveckling.

Med en växande global ekonomi krävs ett välfungerande logistiskt flöde för att kunna

leverera råvaror som sedan förädlas till säljbara produkter. Över tid har handelsföretagens syn på hållbar utveckling förändrats. Frostensson, Helin & Sandström (2013) menar att

hållbarhetsarbeten har blivit strategiska frågor och är av stor betydelse för detaljhandelns konkurrenskraft. Allt fler handelsföretag har börjat kommunicera hållbarhetsfrågor och det ökade intresset för hållbar utveckling syns bland annat i deras varuflöden. De

hållbarhetsaspekter som företag utvecklat inom sina varuflöden är genom bättre produktionsprocesser, bränsleeffektivare transporter, säkrare produkter och så vidare.

Mårtensson & Westberg (2017) menar att företag har en direkt koppling till hållbar utveckling genom dess materialflöden. Genom olika företags verksamhet skapas materialflöden eftersom företag förädlar och transporterar produkter. Flöden av material grundar sig i att verksamheten använder sig av gemensamma ekosystem och utgör därmed negativ påverkan på naturen. Företag kan analysera och förändra sina materialflöden för att minska den negativa påverkan. Enligt Mårtensson & Westberg (2017) kan en minskning ske genom att till exempel byta till miljövänligare material, minska materialanvändning vid produktion eller se över kvaliteten i materialet som används. På grund av att företag strävar mot ekonomisk tillväxt bidrar det till globalisering eftersom företag vill expandera för att tjäna mer pengar. En konsekvens av detta blir att material och varor måste skeppas över hela världen vilket i sin tur resulterar i ett materialflöde som ska hanteras av olika människor, på olika platser med olika sociala och miljömässiga villkor (Frostensson & Helin 2018).

Enligt Dey, LaGuardia och Srinivasan (2011) kan ohållbara arbeten i försörjningskedjan snabbt bli offentlig information vilket försämrar varumärket och gör företagets intressenter missnöjda. Det finns flera områden inom logistiken där hållbarhetsarbeten kan implementeras men införandet av hållbarhetsarbeten i försörjningskedjan kräver kreativitet menar Dey, LaGuardia och Srinivasan (2011). En logistisk funktion kan definieras som hantering av aktiviteter för att förflytta produkter genom försörjningskedjan. Enligt Dey, LaGuardia och Srinivasan (2011) kan logistiken i ett företag svara för upp till 75 procent av ett företags koldioxidavtryck och därför är det viktigt för företag att ha effektiva logistiska processer i försörjningskedjan. Dey, LaGuardia och Srinivasan (2011) förklarar att nyckelaktiviteter som bidrar mest till den totala logistikkostnaden är transport, lagerhantering och

informationsflöde. Eftersom tusentals produkter ska transporteras över hela världen ökar användning av fossila bränslen och således utsläpp av koldioxid. Därmed är det viktigt för företag att effektivisera sina transporter genom både transportval men även fyllnadsgrad i transportutrymmet. Vidare är lagerhantering och lagerhållningskostnader en stor del av företagande. Företag implementerar flera metoder och tekniker för att erhålla minimala lagerhållningskostnader. Om företag implementerar metoder som minimerar

9

lagerhållningskostnaderna kan företag använda sig av mindre lagerlokaler menar Dey, LaGuardia och Srinivasan (2011). Tack vare mindre lagerlokaler kan även företagets koldioxidpåverkan minska genom minskad energianvändning för uppvärmning respektive nerkylning av lokaler. Dey, LaGuardia och Srinivasan (2011) förklarar att en metod till att minska energianvändningen är att utnyttja det naturliga ljuset. En ytterligare effekt av det naturliga ljuset kan exempelvis vara att de anställda uppskattar mer att jobba i lagerlokalen och således trivs bättre med sitt arbete. Att ha ett välfungerande informationsflöde, både inom företaget men även mellan leverantör och distributör är viktigt för en effektiv logistik och bättre hållbarhetsarbete. Om det finns bra kommunikation mellan alla parter kan till exempel transportörer få i uppgift att hämta ytterligare produkter för att öka fyllnadsgraden i

transporten (Dey, LaGuardia & Srinivasan 2011).

Vidare förklarar Dey, LaGuardia och Srinivasan (2011) att förpackningsval också ger möjligheter för hållbarhetsarbeten. Om företag använder sig av miljövänligt material i sina förpackningar kan en effekt av detta vara att kunder bli mer lojala mot företaget men det kan även locka olika aktörer att vilja arbete med företaget, exempelvis tillverkare, leverantör och tredjepartslogistiker. Dessutom kan förpackningsval underlätta hanteringen och flödet av godset. Olika aktörer som ska hantera godset kan alltså utnyttja utrymmet i både transporten och lokalen på ett bättre sätt beroende på förpackningsval (Dey, LaGuardia & Srinivasan 2011).

Vidare förklarar Dey, LaGuardia och Srinivasan (2011) en så kallad omvänd logistik som handlar om återvinning och avfall. Omvänd logistik är en logistisk process som gör företag mer miljömässigt effektiva genom hantering av återvinning, återanvändning och minskning av materialanvändning. Många företag känner sig tvingade att implementera denna process på grund av konkurrens, marknadsföring, ekonomiska skäl och miljömässiga skäl menar Dey, LaGuardia och Srinivasan (2011). Däremot anses det svårt att införa en sådan process

eftersom de flesta företags försörjningskedjor är utformade för ett flöde i riktning mot kunden, det vill säga nedströms. Men de aktiviteter som måste implementeras för omvänd logistik är en insamlingsfunktion, sortering och en återvinningsprocess (Dey, LaGuardia & Srinivasan 2011).

2.2.1 Ekonomisk hållbarhet

Enligt Hedenus, Persson och Sprei (2018) handlar den ekonomiska dimensionen om att hushålla med resurser och kan delas upp i ändliga naturresurser och mänskligt skapat kapital. De ändliga naturresurserna är sådana som utvinns ur jordskorpan och inte kan förnyas, till exempel fossila bränslen och metaller. Problemet kring ändliga resurser är hur dessa ska fördelas mellan dagens levande människor (fattiga och rika) och mellan dagens generationer och framtida generationer menar Hedenus, Persson och Sprei (2018). Balansen mellan att fördela detta mellan dagens generationer och människors behov samt framtidens generation och deras behov är en central del för att erhålla ekonomisk hållbarhet. Ett exempel på att göra detta är enligt Hedenus, Persson och Sprei (2018) genom återanvändning av material, det vill säga utvinna resurserna idag och genom slutna system återanvända dem in i framtiden. Den andra delen av dimensionen som handlar om mänskligt skapat kapital innebär de tillgångar som människan skapat för att kunna producera varor och tjänster. Byggnader, fabriker, kunskap och humankapital är exempel på mänskligt skapat kapital. God hushållning av dessa innebär att människan utvecklar och förvaltar dem in i framtiden. Vad och i vilket tillstånd

10

dagens generationer lämnar kvar till framtiden beror på hur det investerats i mänskligt skapat kapital idag (Hedenus, Persson & Sprei 2018).

Hedenus, Persson och Sprei (2018) menar att ekonomisk tillväxt är ett medel för att

tillfredsställa behov men inte en förutsättning för hållbar utveckling. Kindahl, Lundbäck och Ohlin (2013) förklarar att ekonomisk tillväxt inte bör likställas med ekonomisk hållbarhet eftersom tillväxt även medför negativa samband. Eftersom ekonomisk tillväxt handlar om hur företag växer och därmed produktionen ökar blir en konsekvens av detta att miljön belastas ytterligare. Ekonomisk tillväxt leder alltså till ökad belastning på miljön vilket inte är hållbart (Kindahl, Lundbäck & Ohlin 2013). I fattiga länder kan ekonomisk tillväxt ses som ett mått på högre välvärd men det finns en viss nivå där ekonomisk tillväxt inte längre bidrar till välfärd. I rika länder har denna nivå uppnåtts, därmed är det inte alltid rätt att konstant sträva efter ekonomisk tillväxt (Hermele 2013 se Kindahl, Lundbäck & Ohlin 2013). Mårtensson & Westberg (2017) beskriver en annan synvinkel på ekonomisk tillväxt i förhållande till

ekonomisk hållbarhet och förklarar att en grund för hållbarhet är ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska hållbarheten kan alltså tolkas som en förutsättning för att tillgodose de resurser som behövs för att balansera sociala missförhållanden och minska den negativa påverkan på miljön. För att erhålla en ekonomisk hållbarhet är fri internationell handel en central

förutsättning förklarar Mårtensson & Westberg (2017). En fri internationell handel ska gynna både utvecklade länder och utvecklingsländer genom exportmöjligheter och utbyte av varor, tjänster och teknologi. Genom stark ekonomisk tillväxt kan företag succesivt satsa på gröna produkter och produktionslösningar. Vidare förklarar Mårtensson & Westberg (2017) att ett sätt att mäta hållbarhet i ekonomiska termer är genom bruttonationalprodukten (BNP). BNP är ett mått på värdet av samtliga varor och tjänster i ett land under en tidsperiod. Måttet tar inte hänsyn till om en produktionsprocess bidrar till en negativ påverkan på miljön eller sociala förhållanden. Ett annat sätt att mäta är genom en så kallad kostnadnyttoanalys (cost-benefit analysis). Detta är en samhällskalkyl där det ekonomiska värdet ställs mot samhällsnyttan som projektet ger (Mårtensson & Westberg 2017).

2.2.2 Social hållbarhet

Alla individer har olika mänskliga behov, både fysiska och psykologiska. Att uppfylla dessa behov på en global nivå är vad social hållbarhet handlar om förklarar Frostensson & Helin (2018). För att uppnå social hållbarhet definieras olika begrepp. Enligt Frostensson & Helin (2018) är de centrala delarna i social hållbarhet exempelvis hygien, hälsa, säkerhet och utbildning på en arbetsplats men även mänskliga rättigheter, jämlikhet och rättvisa. Social hållbarhet innebär att ett samhälle långsiktigt tar ansvar för dessa delar och bidrar till den sociala utvecklingen. Hedenus, Persson och Sprei (2018) menar att de delar som förknippas med social hållbarhet ska ses som mål eller medel för hållbar utveckling. Vidare argumenterar de för att den sociala dimensionen ska ses som förutsättningar för att införa åtgärder, vilka kan göra att mänskliga behov uppfylls.

För att mäta social hållbarhet har olika indikatorer utvecklats. Human development index (HDI) är en indikator för att mäta de tre dimensionerna inom HDI: förväntad livslängd, förväntad utbildningslängd och välfärd i form av köpkraft och bruttonationalinkomst. HDI mäter bara en del av vad social utveckling innebär. Indikatorn tar inte hänsyn till sociala förhållanden som till exempel orättvisa, fattigdom och säkerhet (Human Development Reports n.d). Ett annat sätt att mäta social hållbarhet är genom Happy planet index (HPI) (Happy Planet Index n.d). HPI mäter hållbart välbefinnande och förklarar hur invånare i olika

11

länder uppnår långa, lyckliga och hållbara liv. Indikatorn är uppdelad i fyra delar (Happy Planet Index n.d). Den första mäter invånarnas välbefinnande och hur tillfredsställda de är över att bo i ett visst land. Den andra delen mäter förväntad livslängd i ett land, det vill säga hur länge invånarna lever i genomsnitt. Den tredje delen mäter olikheter och bristen på social jämlikhet i ett land i förhållande till hur länge invånarna lever och hur lyckliga de är. Den sista delen mäter det genomsnittliga ekologiska avtrycket per invånare i ett land. Alla dessa fyra element kombineras sedan och resulterar i ett lands HPI (Happy Planet Index n.d).

2.2.3 Ekologisk hållbarhet

Den ekonomiska och sociala hållbarheten är beroende av den ekologiska hållbarheten. Mårtensson & Westberg (2017) menar att ingen mänsklig verksamhet kan fungera utan jordens natursystem. Hedenus, Persson och Sprei (2018) beskriver den ekologiska

dimensionen som ett sätt att bevara naturliga system som kan förse människor med viktiga förnödenheter. Vidare kan den ekologiska dimensionen delas upp i naturens

produktionsförmåga och naturens assimilationsförmåga förklarar Hedenus, Persson och Sprei (2018). Naturens produktionsförmåga handlar om förnybara naturresurser som till exempel produktiv jordbruksmark, robusta fiskebestånd, rent vatten och skogar som kan användas till bränsle. Dessa naturresurser ska alltså försörja människan med nyttigheter som krävs för att överleva på jorden. Naturens assimilationsförmåga innebär hur naturen kan ta hand om (assimilera) olika typer av utsläpp och miljöpåverkan. Beroende på hur natursystemen påverkas kan dess assimilationsförmåga påverkas. Processer som assimilerar är till exempel när hav och växtlighet tar upp koldioxid eller när naturen bryter ner kemikalier till mindre farligt material. Hedenus, Persson och Sprei (2018) konstaterar att människan måste hålla sig inom en viss gräns för att inte påverka den ekologiska hållbarheten för mycket. Om

människan förstör naturen och jorden finns det ingenting pengar kan användas till. Det svåra med ekologisk hållbarhet och de ekologiska systemen är ovissheten kring vad framtida generationer behöver. Historiskt sett var till exempel pälsdjur viktigt för att hålla sig varm i den kalla delen av världen, idag finns det andra resurser som tillfredsställer det behovet (Hedenus, Persson och Sprei 2018).

2.3Hållbarhetsredovisning

Enligt Frostensson & Helin (2018) är hållbarhetsredovisning ett sätt att redovisa ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter från företagets verksamhet. Hållbarhetsredovisning är alltså ett verktyg som mäter, presenterar och tar ansvar gentemot intressenterna för att visa hur företaget arbetar mot en hållbar utveckling. Rimmel (2018) förklarar att

hållbarhetsredovisning har blivit en viktig del av företags informationsgivning eftersom företag har blivit medvetna om fördelarna med att rapportera sina åtgärder för en hållbar utveckling. Eftersom det är svårt att lösa de problem som finns kring hållbar utveckling med hjälp av lagstiftning och överstatliga strukturer menar Frostensson & Helin (2018) att företag vill visa sin roll och det ansvar de tar för en hållbar utveckling på ett annat sätt.

Globalisering, som är en effekt av företags vilja av att tjäna pengar, innebär ökade krav att agera hållbart menar Frostensson & Helin (2018). Rimmel (2018) förklarar att globaliseringen har bidragit med många fördelar och förändrat människors liv genom tillgång av exempelvis högteknologi, informationsteknik och ökad handel. Men Rimmel (2018) menar att

globaliseringen även har sina nackdelar med tanke på den ökade konsumtion och den tillverkning som uppstår. Många företag outsourcar flera delar av sin verksamhet vilket

12

påverkar arbetsmarknaden i andra länder. Frostensson & Helin (2018) diskuterar, precis som Rimmel (2018), att globaliseringen ökar på grund av hur människan konsumerar. Varor som köps in har ofta producerats långt borta och ska därmed fraktas långt samtidigt som det hanteras under olika sociala och miljömässiga villkor. Med tanke på globaliseringen och dess påverkan på hållbar utveckling granskas organisationer alltmer menar Frostensson & Helin (2018). Granskningen kan leda till att företag blir passiva men det kan även resultera i att de blir mer aktiva och transparanta för att öka intressenternas kunskap om företaget. Om intressenter är medvetna om företagets hållbarhetsarbete kan det ses som ett

konkurrensmedel. Frostensson & Helin (2018) förklarar att hållbarhetsredovisning har blivit en större del av ett affärsmässigt motiverat byggande av varumärket. Vidare tydliggör Frostensson & Helin (2018) att hållbarhetsredovisning är ett bra verktyg för att underlätta granskning av företag och göra intressenter medvetna om ett företags hållbarhetsarbete. Rimmel (2018) redogör att redovisning för hållbarhet är till för fler än själva företaget. Flera intressenter som till exempel investerare, kunder, leverantörer, anställda, samhälle och regeringar är intresserade av företags hållbarhetsredovisning. Frostensson & Helin (2018) förklarar att om hållbarhetsredovisning ses som ett styrinstrument där arbetet kontrolleras, mäts och målstyrs, är det viktigt att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är viktiga för företaget och dess intressenter. Informationen i hållbarhetsredovisningen måste vara trovärdig och kraftfull samtidigt som den innefattar materiella frågor för intressenter (Rimmel 2018). Rimmel (2018) jämför hållbarhetsredovisning med den traditionella finansiella redovisningen. Redovisare har i århundraden arbetat med externredovisning och ekonomistyrning medan hållbarhetsredovisningens betydelse har blivit allt mer viktig de senaste två decennierna. Genom de Globala målen för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015 i samband med FN:s 2030 agenda har kraven för redovisning för hållbarhet ökat. Rimmel (2018) förklarar att hållbarhetsredovisning bör vara lika självklart som den finansiella redovisningen. Genom FN:s 2030 agenda har hållbarhetsredovisningens position stärkts mot den finansiella redovisningen och fler företag kompletterar sina finansiella bokslutssiffror med rapportering om miljömässiga, sociala och ekonomiska frågor (Rimmel 2018). Hållbarhetsredovisningens betydelse och framväxt har resulterat i organisationen Global Reporting Initiative (GRI) vilket är en organisation som utformar globala standarder för hållbarhetsredovisning. GRI har fått en dominerande roll inom hållbarhetsredovisning eftersom dess riktlinjer övergick från ett ramverk till standarder den 1 juli 2018 och därmed ska samtliga GRI-rapporter följa dessa standarder (Frostensson & Helin 2018).

2.4Tidigare studier

För att erhålla mer kunskap inom ämnet, teorier inom området och olika tillvägagångssätt har tidigare studier studerats. Ett tidigare arbete om hållbarhetsredovisning som använder sig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer är av Petterson, Bergdalen och Söderlind (2019). Detta arbete handlar om hållbarhetsarbete där författarna undersöker om ICA Sveriges externa hållbarhetsrapport stämmer överens med det miljöarbete som

genomförs av ICA Sverige på enhetsnivå. För att göra detta har Petterson, Bergdalen och Söderlind (2019) genomfört sex semistrukturerade intervjuer på olika enheter hos ICA

Sverige. Studiens resultat indikerar att många delar av den externa rapporten stämmer överens med det interna arbetet med vissa undantag. Vidare tyder resultatet på att ICA använder olika verktyg för att förmedla riktlinjer och rekommendationer inom hållbarhet.

13

Ett tidigare genomfört arbete är rapporten av Altkvist och Richardsson (2012) som handlar om utformandet av en hållbarhetsredovisning i stålbranschen baserat på intressenters åsikter. Författarna förklarar att medvetenhet angående miljömässiga och sociala aspekter har ökat i dagens samhälle och att en konsekvens av detta är att hållbarhetsredovisning blir allt vanligare hos företag. Motiven till hållbarhetsredovisningen bygger på vad intressenterna efterfrågar för information. För att ta reda på motiven utfördes semistrukturerade intervjuer. Altkvist och Richardsson (2012) presenterar i sitt resultat att det är viktigt att identifiera vilka intressenter hållbarhetsredovisningen ska rikta sig till eftersom det påverkar informationen i

hållbarhetsredovisningen. Vidare förklarar de att den starkaste drivkraften till att

hållbarhetsredovisa är intressenternas förväntningar och dessa bör därmed utgöra grunden för hållbarhetsredovisningen. I rapporten framgår även att de finansiella intressenterna efterfrågar främst miljömässiga aspekter medan icke-finansiella intressenter efterfrågar sociala aspekter i hållbarhetsredovisningar.

Ett arbete inom hållbarhet och logistik är rapporten av Dey, LaGuardia och Srinivasan (2011). Rapporten handlar om att undersöka nuläget av hållbarhetsarbeten i olika logistiska processer i försörjningskedjan hos företag. För att företag ska implementera strategier för

hållbarhetsarbete i logistiska processer i försörjningskedjan krävs det att de logistiska funktionerna spelar en viktig roll. Enligt författarna finns det flera områden i

försörjningskedjan där hållbarhetsarbeten kan implementeras. Dey, LaGuardia och Srinivasan (2011) menar att det finns huvudaktiviteter som är avgörande för företag och deras logistik och bidrar mest till den totala kostnaden av logistik. Dessa huvudområden är transport, lagerhantering och informationsflöde. För att komplettera huvudaktiviteterna menar författarna att det finns stödaktiviteter till huvudaktiviteterna, vilket är materialhantering, diverse lager, inköp, säkra förpackningsval och informationsunderhåll. Rapportens resultat antyder att det krävs att företag prioriterar logistiska funktioner och ser de logistiska

processerna som avgörande. Detta för att överhuvudtaget kunna implementera en strategi för hållbart arbete i företagets försörjningskedja. Logistiken måste ha stor betydelse för företaget på grund av den omfattning av kostnader som uppstår samtidigt som logistiken ger

14

3.

Metodteori

I följande kapitel beskrivs metodteori för de metoder som har använts i studien. Studien utfördes i två delar. Den första delen handlade om att samla in åsikter från intressenterna, vilket utfördes med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt genom en enkät och ett flertal

intervjuer. Utdata från dessa metoder sammanställdes och presenterades i en innehållsanalys. Outputen från enkät och intervjuer resulterade i slutändan i vilka hållbarhetsarbeten som intressenterna tycker är viktigast. Den andra delen innebar en djupare litteraturstudie av logistiska processer och därefter en analys av hållbarhetsarbeten som påverkar Kjell &

Companys logistiska processer och har visats sig vara viktiga för intressenterna. Detta innebär att alla hållbarhetsarbeten inte har analyserats utan endast de som ansetts viktigast av

intressenterna. Därför presenteras följande metoder i Figur4 samt följande metodteori i kapitel 3.1–3.6. För en mer utförlig beskrivning av arbetsprocessen se Figur 5 i kapitel 4.

Figur 4 – Förenklad metod

3.1Metodansats

Forskningsarbete börjar alltid med ett problem som man avser att lösa under utredningen. Patel & Davidsson (2019) menar att ett problem är något som man är intresserad av att skaffa sig ny eller fördjupad kunskap inom. Ett problem kan hanteras på olika sätt. Två ansatser att angripa ett problem är genom kvalitativ eller kvantitativ forskningsmetodik. Olsen &

Sörensen (2011) menar att kvalitativ forskning syftar till att hitta beskrivningar eller modeller som bäst beskriver ett sammanhang i omvärlden eller individens tillvaro. Patel & Davidson (2019) styrker detta synsätt och förklarar att kvalitativ forskning handlar om att tolka och förstå människors upplevelser. Datainsamlingen i kvalitativ forskning genomförs med hjälp av metoder som intervju och tolkande analyser där så kallad ”mjuka” data erhålls. Denna data är betydligt svårare att mäta eftersom den är subjektiv och handlar om studieobjektens känslor och uppfattningar. Den kvalitativa forskaren är ofta en del av den verkligheten som studeras. När forskaren försöker fånga upp upplevelser kan forskarens förståelse och erfarenheter vara en tillgång till att tolka resultatet. Forskningsresultatet kan därmed bli olika beroende på vilken forskare som utför undersökningen trots samma företeelse menar Patel & Davidson (2019).

Till skillnad från kvalitativ forskning syftar kvantitativ forskning till att undersöka mätbara företeelser menar Patel & Davidson (2019). Enligt Olsen & Sörensen (2011) utgår oftast den kvantitativa forskningen från teori och tidigare forskningsstudier. Denna förklaring bekräftar även Patel & Davidson (2019) och skriver att kvantitativ forskning ligger nära positivism. Detta innebär att utifrån en enhetlig vetenskap formulera hypoteser och sedan genom empirisk prövning testa hypotesen. Vidare beskriver Patel & Davidson (2019) att forskarens

förhållningssätt till studien ska vara objektiv och ska inte på något sätt påverka

forskningsresultatet. Forskaren ska alltså kunna bytas ut men resultatet ska förbli det samma. Detta är enklast om studieobjektet förekommer rent fysiskt och kan observeras och mätas som till exempel längd, vikt, temperatur och tid.

15 3.2Intervju

En intervju är i grunden en kvalitativ metod där två personer, forskare och informant, samtalar om ett visst ämne. Dalen (2015) förklarar att det finns olika typer av intervjuer och man skiljer ofta intervjuernas grad av strukturering. Ostrukturerade eller öppna intervjuer innebär att informanten ska beskriva, så fritt som möjligt, sina upplevelser och bör därmed vara villig att delta i ett öppet samtal. I semistrukturerade intervjuer, som är den vanligaste typen av intervjuer, har forskaren riktat in samtalet på bestämda ämnen som informanten ska svara på. Vid strukturerade intervjuer är alla frågor bestämda i förväg och har fasta svarsalternativ vilket innebär att alla informanter får samma frågor och följdfrågor (Dalen, 2015). För semistrukturerade och strukturerade intervjuer behövs en intervjuguide menar Dalen (2015). En intervjuguide ska innehålla ämnesområden tillsammans med frågor som är

relevanta för studien. Vid utformandet av en intervjuguide bör intervjun börja med frågor som får informanten att må bra och känna sig avslappnad. Därefter kan frågorna fokuseras mer åt de centrala ämnesområdena för att mot slutet igen handla om mer generella saker. Vid utarbetning av en intervjuguide och de frågor som den ska innehålla kan det vara viktigt att tänka på följande kriterier (Dalen, 2015):

• Är frågan klar och otvetydig?

• Är frågan ledande?

• Kräver frågan speciell kunskap som informanten kanske inte har?

• Innehåller frågan alltför känsliga saker som informanten kan komma vägra att uttala sig om?

• Ger frågeställningen utrymme för att informanten kan ha egna och otraditionella uppfattningar?

Vid val av informanter gäller det att göra ett lämpligt urval förklarar Dalen (2015). Till en början gäller det att antalet informanter inte är för stort eftersom både genomförandet och bearbetningen är tidskrävande processer. Urvalet av informanter kan vara svårt om folk inte är villiga att ställa upp inom det område som forskaren tänkt. Ett sätt att välja informanter är genom ett teoretiskt urval. Genom ett teoretiskt urval ämnar forskaren att sätta samman ett urval som speglar en maximal variation för det fenomen som ska studeras. För att kunna göra detta krävs det kunskap och insikt inom området för att hitta olika nivåer att studera. De forskare som har begränsad kompetens inom området behöver dock en annan metod för att hitta ett lämpligt urval. Detta kan göras genom att utforska sammanhanget som ska studeras genom till exempel fältstudier och observationer. Genom ett sådant angreppssätt kan

forskaren även hitta aktörer som är specialister inom området och kan hjälpa till att hitta aktuella informanter (Dalen, 2015).

3.3Enkät

En enkät är ett verktyg för datainsamling som, likt en intervju, samlar in data med hjälp av frågeställningar med skillnaden att forskaren inte finns på plats förklarar (Bryman 2016). Verktyget är upplagt på samma sätt som en intervju med frågor som ska besvaras av flera utvalda respondenter. På grund av den tidigare nämnda skillnaden bör enkätskaparen ta hänsyn till tre faktorer för att undvika informationsbortfall och missförstånd menar (Bryman 2016). Först och främst bör enkäten inte ha öppna frågor som tenderar att ge öppna svar eller svar som är enkla att misstolka. Enkäten bör alltså ha slutna frågor som genererar slutna svar för att sedan enklare kunna analysera svaren (Bryman 2016). Enligt Ejvegård (2009) ska

16

enkäten skapas med en struktur som är enkel att följa med tydliga och strukturerade huvudfrågor samt underfrågor för att undvika risken att respondenten missar att svara på någon fråga. Är enkäten slarvig, alltså inte noggrant strukturerad och grammatiskt

kontrollerad finns det risk att enkäten inte besvaras om respondenten anser att enkäten verkar oseriös. Svarsfrekvensen kan även höjas med hjälp av någon form av belöning eller motivator (Ejvegård 2009). En sådan belöning kan exempelvis vara en biobiljett eller chansen att vara med i någon utlottning. Ejvegård (2009) argumenterar även för ett kommentarsfält intill varje fråga. Detta för att ge respondenten en chans att tycka till om frågan ifall de slutna svaren inte ger något utrymme för förklaring. Slutligen bör både frågorna och hela enkäten vara mer kortfattad än en intervju. Detta eftersom det annars finns en risk att enkätrespondenten tröttnar och slutar fylla i enkäten halvvägs utan att lämna in några svar alls (Bryman 2016).

Enligt Ejlersson (2005) finns det flera för- och nackdelar med enkät som metod för

datainsamling. Något som kan vara negativt med exempelvis postenkäter är kostnader för att distribuera dem eftersom arbetstidskostnader, tryckkostnader och portokostnader kan uppstå. Detta är något som idag oftast har mindre betydelse eftersom många enkäter sker digitalt. En fördel med postenkät så väl som digital enkät är att intervjuaren kan nå många och geografiskt utspridda respondenter på kort tid. Ejlersson (2005) förklarar dessutom att det finns ytterligare fördelar med en digital enkät eftersom förhållandet mellan kostnad och respondenter förblir konstant oavsett respondenternas geografiska spridning. Däremot ökar kostnaden beroende på antal respondenter. Vidare finns det fler fördelar med en enkät jämfört med exempelvis en traditionell intervju. Ejlersson (2005) förklarar att vid en enkät har respondenten tid att fundera över sina svar en längre tid än vid en intervju. Därmed kan respondenten söka fakta om områden som denne inte känner sig bekväm med innan frågorna bevaras för att ge mer genomtänkta och välgrundade svar. Däremot kan denna svarsfördörjning vara till nackdel för forskaren om denne är under tidspress vid datainsamlingen (Ejlersson 2005).

Bryman (2016) presenterar andra skillnader mellan traditionella intervjumetoder och enkät, exempelvis den påverkan som själva intervjuaren kan ha på respondenten. Beroende på intervjuarens personlighet, utseende, kön, etnicitet och sociala bakgrund kan svaren vid en intervju påverkas, vilket inte är ett problem vid en enkät. Detsamma gäller omvänt men istället med frågorna i fokus. Ett möte mellan en intervjuare och respondent kan leda till att intervjuaren inte vågar fråga känsliga personliga frågor kring sexualitet, kriminalitet, inkomst eller liknande. Detta kan leda till informationsbortfall och misstolkningar om frågan inte ställs rättfram, vilket ger enkäten en fördel i detta avseende. Dock förblir spontana följdfrågor med syfte att fördjupa sig i ett visst ämne uteblivna och gör enkäten mer statisk och mindre intuitiv. Slutligen förklarar Ejlersson (2005) att en av de större nackdelarna med enkäter i dagsläget, jämfört med 40–50 år sedan, är att svarsfrekvensen har sjunkit med åren. Detta grundar sig i att allt fler enkäter görs webbaserat och försvinner eller glöms lätt bort bland alla andra e-mail som landar i inkorgen. Därför är det viktigt att noga tänka igenom hur enkäten formuleras för att förmedla vikten av att enkäten besvaras.

3.4Innehållsanalys

Enligt David & Sutton (2016) är innehållsanalys en av de dominerande analysmetoderna. Innehållsanalys används inom forskning där separerade områden analyseras och

insamlingsmetoden till analysen handlar om någon form av kommunikation. David & Sutton (2016) förklarar att innehållsanalysens struktur är likt en matrisstruktur där varje ruta fylls i med information från insamlade data, se tabell 1. Vidare förklarar David & Sutton (2016) att