I detta avsnitt diskuterar jag min avhandlings kvalitet utifrån Tra- cys (2010) åtta kriterier för excellent kvalitativ forskning. I syfte att hitta ett sätt att tala om vad som är god kvalitativ forskning, utan att fastna i kriterier som gäller för kvantitativ forskning, har
Tracy pekat på vikten av följande kriterier: 1) värdet av själva forskningsämnet, 2) att materialet har insamlats med noggrannhet, men att det också är rikt, 3) uppriktighet i metoddiskussionen, 4) trovärdighet i resultaten, 5) resultatens resonans i forskning och praktik, 6) om avhandlingens bidrag är meningsfullt, 7) om forsk- ningen håller sig till etiska riktlinjer, och 8) meningsfull koherens i presentationen av resultaten. Jag kommer att kort redogöra för vart och ett av kriterierna.
Värdet av ämnet
De matematiska målen i läroplanen för förskolan har blivit revide- rade och en ny läroplan ska i skrivande stund snart bli implemente- rad. Förskolan i Sverige söker sin identitet och begreppet ”under- visning” skapar osäkerhet och funderingar. I centrum för detta identitetsskapande står matematikämnet, då det sätter fokus på huruvida förskolan ska ägna sig åt undervisning eller omsorg. Där- utöver ökar antalet flerspråkiga barn och pedagoger med olika kul- turella bakgrunder i verksamheten. Förskolan beskrivs ofta som stående inför nya utmaningar, och mitt val att undersöka hur för- skollärare tolkar och implementerar de matematiska målen och hur vi kan förstå deras tal och undervisning i en samhällelig och poli- tisk kontext – inte minst gällande flerspråkighet – är därmed högst relevant. Detta kan betraktas som ett viktigt ämne för fältet mate- matikdidaktik.
Rikt och noggrant insamlat material
Det empiriska materialet bygger på intervjuer med tio förskollä- rare, observationer och över 70 timmar i verksamheten. Datain- samlingen är genomtänkt och noggrant genomförd i förhållande till etiska och forskningsmetodologiska riktlinjer. Därutöver an- vänder jag mig av erfarenheter från min egen yrkesbana, först som förskollärare i olika barngrupper under femton år och därefter som adjunkt och VFU-lärare i förskollärarprogrammet under de senaste sju åren. Enligt Tracy (2010) kännetecknas bra kvalitativ forskning av data som är rik nog för att besvara forskningsfrågorna, snarare än mängden data. Jag anser att insamlade data har varit tillräckliga för att kunna svara på mina frågor, särskilt med tanke på att jag
med hjälp av historisering av nuet och olika teoretiska perspektiv har betraktat materialet från flera olika perspektiv.
Uppriktighet
Självreflexivitet, sårbarhet, ärlighet, öppenhet och kritisk gransk- ning av egna data kännetecknar uppriktighet i en avhandling, en- ligt Tracy (2010). Detta diskuterar jag i tidigare avsnitt om metod, etiska överväganden och reflexivitet. Jag har reflekterat över hur vem jag är, vilka frågor jag ställer och hur jag ställer dem kan ha påverkat de svar jag har fått, exempelvis de frågor jag har ställt om matematikundervisning med flerspråkiga barn. Hade förskollärare lyft fram dessa frågor och problematiserat sin undervisning i den riktningen om jag inte själv hade frågat? Jag har även reflekterat över vad det innebär att själv inte ha en ”svensk” bakgrund och vilken tolkning jag gör i förhållande till min bakgrund och mina erfarenheter.
Trovärdighet
Enligt Tracy (2010) kännetecknas trovärdighet av forskningens på- litlighet, sannolikhet och rimlighet. Jag har gjort en noggrann be- skrivning av datainsamling, av de förskollärare jag har intervjuat och av var förskolorna var belägna. Vilken typ av intervju och vilka observationer jag har använt har också beskrivits, likaså mina analysprocesser och de teoretiska perspektiv jag har utgått ifrån.
Resonans
All forskning med god kvalitet måste ha en inverkan på och på- verka en publik, enligt Tracy (2010). I skrivande stund är det svårt för mig att veta om så är fallet. Jag kan bara hoppas att avhand- lingen kommer att skapa ringar på vattnet och påverka forskar- världen men även förskollärare och blivande förskollärare. Min li- centiatuppsats och de artiklar som redan är publicerade har väckt intresse hos studenter och doktorander och refererats till. Jag har varit kursansvarig för matematikkursen i förskollärarutbildning och delat med mig av mina forskningsresultat från licentiatuppsat- sen, och kommer att dela med mig av min avhandling även i fram- tiden. Den andra delen av min studie kan väcka frågor och hjälpa
alla som på ett eller annat sätt är inblandade i förskolans värld att se matematikundervisning från ett annat perspektiv.
Meningsfullt bidrag
Kvalitativ forskning ska bidra med ett meningsfullt bidrag teore- tiskt, praktiskt, moraliskt, metodologiskt och heuristiskt (Tracy, 2010). Genom att reflexivt diskutera min teoretiska resa har jag gett ett teoretiskt bidrag till hur olika teoretiska perspektiv kan an- vändas för att förstå hur man arbetar med matematik i förskolan, men också hur forskarens blick förändras med hjälp av teoriskif- ten. Jag har bidragit med en beskrivning av tidigare och aktuell forskning i matematikdidaktik och med ett historiskt kapitel samt genomfört fyra studier och därmed visat hur didaktiskt kontrakt kan användas i förskolepraktik, ett bidrag som kan hjälpa förskol- lärare att utvärdera sin praktik. Jag har visat hur en dispositif kon- strueras och vilka konsekvenser detta kan få för inklude- ring/exkludering. Jag har försökt göra plausibla antaganden utifrån empiri, teori och de olika diskursiva och icke-diskursiva element som jag har bollat med.
Etik
Etik har redan diskuterats, framför allt i metodkapitlet. Jag vill återigen peka på hur jag har låtit ett etiskt förhållningssätt genom- syra studien i olika led, vilket ibland har inneburit att material inte kunnat användas, men att detta samtidigt har öppnat upp för nya frågor, till exempel om hur barnet med utländsk bakgrund fabrice- ras. Kategorisering av olika grupper såsom ”svensk” och ”ut- ländsk” har också problematiserats, och jag har reflekterat över nödvändigheten i att ibland kategorisera för att belysa orättvisor. Jag har haft ett respektfullt förhållningssätt gentemot förskollärare, barn och föräldrar som jag har träffat, observerat och intervjuat genom att informera och störa deras arbete så lite som möjligt. Jag har försökt att analysera mina data utan att kränka mina infor- manter.
Meningsfull koherens
När det gäller meningsfull koherens ska studien uppnå sitt angivna syfte och använda metoder och förfaranden som stämmer med de angivna målen. Därutöver ska tillämpad teoretisk inriktning och metod meningsfullt sammankopplas med varandra, enligt Tracy (2010). Jag har valt teoretiska perspektiv och metoder som har kunnat sammankopplas på ett meningsfullt sätt för att uppnå syftet med studien. Jag har använt intervju, videoobservationer och fäl- tanteckningar för att få en så bra inblick som möjligt av verksam- heten. Jag har tagit del av tidigare och aktuell forskning i matema- tikdidaktik samt undersökt hur förskolan har utvecklats och vilka idéer om barn och matematik som historiskt har producerats. Dessa olika delar av min studie har jag kopplat till och analyserat utifrån olika teorier för att belysa matematikundervisning från olika perspektiv. Begreppet dispositif har i kappan fått binda sam- man, och utveckla analysen av, de enskilda studierna. Jag har varit transparent angående mitt byte av ämne och teori från delstudie 1 till delstudie 2. Jag har också visat hur jag – efter att ha undersökt förskollärares tolkning och implementering av de matematiska må- len – velat lyfta blicken och förstå deras tal i en politisk kontext som är organiserad av diskurser om matematik, barn och språk.